Närmebråken ega åtskilliga anmärkningsvärda egenskaper. Så ligger t. ex. ett kedjebråk med blott positiva täljare och nämnare till sitt värde mellan två successiva närmebråk. Närpes (fi. Närpis). 1. Domsaga i Vasa län, Finland, lyder under Vasa hofrätt och utgöres af 4 tingslag samt omfattar Malaks, Solf, Pörtom, Bergö, Närpes, Öfvermark, Isojoki (Storå), Östermark, Lappfjärd, Bötom, Sideby s:nar, Korsnäs och Petalaks kapell samt Kristinestads landsförsamling. Areal 3,835 kvkm. 64,634 inv. (1910). -- 2. Socken i ofvannämnda domsaga och län, Ilmola härad, bildar med Kaskö stadsförsamling ett imperiellt pastorat af 1:a kl., Vasa nedre kontrakt, Åbo ärkestift. Areal 570 kvkm. 13,009 inv. (1910), svensktalande, däraf i Kaskö 1,243. A. G. F. Närpunkt, fysiol. Se Ackommodation 2. Närsalter, oorganiska salter, såsom koksalt, fosfat och karbonat af kalcium och magnesium, klorkalium, natriumkarbonat eller -bikarbonat samt järnsalter m. fl., hvilka äro för den mänskliga organismen nödvändiga och som vanligen i tillräcklig mängd förefinnas i den dagliga födan, men som äfven ofta tillsättas olika näringsmedel. G. L-m. C. G. S. Närshamn. Se När. Närstrid, krigsv., en belägrings sista skede. Se Fästningskrig, sp. 324. L. W:son M. Närstridsfort, fortif., kallas sådana fort, som ej afses för gröfre bestyckning, utan endast för stormpjäser och infanteri. De göras därför vanligen af mindre dimensioner än enhetsfort. Jfr Fort, sp. 918. L. W:son M. Närsynthet, oftalm. Se Myopi. Närts (ty. nörz), Nerz, Närz, buntmakarnas benämning på flodillerns päls. Jfr Flodillrar. Närtuna, socken i Stockholms län, Långhundra härad. 5,440 har. 842 inv. (1912). N. bildar med Gottröra ett pastorat i Uppsala stift, Seminghundra kontrakt. Nærup [-rop], Carl Georg Nicolay Hansen, norsk litteraturkritiker, f. 16 juli 1864 i Aalesund, vistades flera år i England och Amerika, Frankrike, Italien och Tyskland, hvarefter han varit verksam som kritiker, bl. a. i "Verdens gang" (1896-1910) och "Tidens tegn" (1910 ff.), och utgifvare (Wergelands, Björnsons och Ibsens verk med inledn. och kommentar). I bokform har N. utgett Illustreret norsk litteraturhistorie 1890-1904 (1905). K. V. H. Närz. Se Närts. Nærö, härad och socken på norra sidan af Foldenfjorden, Nordre Trondhjems amt, Norge, uppkallade efter en af N:s 619 öar, Næröen (4,6 kvkm.), skild från fastlandet genom Nærösund, genom hvilket ångbåtstrafiken till Nordland går. 134,84 kvkm. 2,096 inv. (1910). 1913 upprättades i N. Norges första inlandskoloni för småbrukare. Ruiner af en romansk kyrka af tidig typ. K. V. H. Njæröfjorden (Nereimfjorden), en omkr. 17 km. lång, smal fjord, som från Yttre Aurlandsfjord (en gren af Sognefjorden) skär in mellan branta fjäll i N. Bergenhus amt, Norge. Innerst i fjorden ligger den vackra ångbåtsstationen Gudvangen. K. V. H. Näs, liten halfö (se d. o.); landremsa, som förbinder tvänne större landområden. Näs. 1. Härad i Värmlands län, ingår i Södersysslets domsaga och fögderi samt omfattar socknarna Millesvik, Eskilsäter, Ölserud, Botilsäter, By med Säffle köping, Bro, Södra Ny, Huggenäs, Kila, Tveta. 74,973 har. 12,582 inv. (1912), -- 2. Socken i Gottlands län, Södra häradet 3,653 har. 385 inv. (1912). Annex till Hafdhem, Visby stift, Södra kontraktet. -- 3. Socken i Jämtlands län, Refsunds, Brunflo och Näs tingslag. 13,812 har. 1,100 inv. (1912). N. bildar med Hackås samt Gillhofs kapell ett pastorat i Härnösands stift, Jämtlands östra kontrakt. -- 4. Socken i Malmöhus län. Se Trollenäs. -- 5. Socken i Skaraborgs län, Vartofta härad. 899 har. 244 inv. (1912). Annex till Yllestad, Skara stift, Vartofta kontrakt. -- 6. Se Adelsnäs. -- 7. Slöjdseminarium. Se Nääs. -- 8. Fordom konungaborg på sydöstra udden af Visingsö, kallas i ett bihang till Rimbegla, hvilket anses förskrifva sig från förra delen af 1200-talet, "ett väldigt slott, där konungen förvarar sina dyrbarheter, och dess styrka är det, som han litar mest på i hela riket". Under 1100- och 1200-talen var N. (som dock ingenstädes förekommer under detta namn) en omtyckt vistelseort för Sveriges konungar. Karl Sverkersson, Erik X, Johan I och Magnus Ladulås slutade där sina dagar, likaså jarlen Birger Brosa. Efter Stockholms anläggning aftog slottets betydelse, och 1318 afbrändes och förstördes det, antagligen då Karl Elinesson (Sparre) återeröfrade det till Danmark pantsatta Småland med Visingsö. Vättern har bortsköljt det mesta af den troligen stora byggnadskomplexen. Vid ruinens utgräfning 1907 blottades sista återstoden af slottet, norra sidan, bestående af ett rundt torn i v. och ett fyrkantigt i ö., förbundna af en yttervägg (se fig. 1 o. 2) -- det hela uppgående till 34 m. längd. Murarna höja sig ännu 3--4 m., och deras

Fig. 1. Näs' slottsruin på Visingsö.

Fig. 2. Plan af Näs' slottsruin.