Pihlajavesi samt från Keuru skogrika trakter och vattenrika sjöar. I sin ordning utgjuter N. sig i Pyhäjärvi centralsjö i Kumoälfs vattensystem, bildande under genombrottet af den sydöstliga förgreningen af Satakuntaåsen den med en fallhöjd af 18 m. på 1,3 km. längd frambrusande Tammerfors ström (fi. Tampereenkoski). -- N. är utefter hela sin sträckning segelbar och har ställvis ett djup af 59 m. Under hela seglationstiden, som varar i vanliga fall från slutet af april eller början af maj till slutet af nov. eller början af dec., plöjes N:s yta af en mängd mindre ångfartyg. Genom Murole kanal (för fartyg af 1,63 m. djupgående) öppnas sjöfartsleden ända till Ruovesi, Visuvesi och Virdoissjöarna (till Vaskivesi). A. G. F. Näsinge, socken i Göteborgs och Bohus län, Vette härad. 4,480 har. 1,449 inv. (1912). N. bildar med Högdal, som är moderförsamling, och Lommeland ett pastorat (Näsinge pastorat) i Göteborgs stift, Vikornas norra kontrakt. Näsjärn, krigsv. Se Hjälm 1. Näskatarr, med. Se Nässjukdomar. Näskonung. Se Sjökonung. Näskott, socken i Jämtlands län, Lits och Rödöns tingslag. 14,520 har. 1,219 inv. (1912). Annex till Rödön, Härnösands stift, Jämtlands norra kontrakt. Näsljud, språkv. Se Nasaler och Nasalerade ljud. Näs--Morshyttans järnväg (sign. N. M. J.), smalspårig (0,891 m.), 12 km. lång, är belägen inom Kopparbergs län och sträcker sig från Morshyttans station vid Norra stambanan, 18 km. n. om Krylbo, i sydöstlig riktning till Näs masugn och station vid Dalälfven. Järnvägen, som eges och trafikeras af Näs--Morshyttans järnvägsaktiebolag, öppnades för trafik 1 okt. 1876. Vid 1912 års slut utgjorde bokförda byggnadskostnaden 371,745 kr., hvaraf för rullande materiel 66,950 kr., aktiekapitalet 200,000 kr. och reservfonden 1,721 kr. Järnvägens postadress är Näs' station, och järnvägsbolagets styrelse har sitt säte i Stockholm. A. d'A. Näsnaren, två i Nyköpingsåns vattensystem ingående sjöar, den norra, 4,7 kvkm., inom Ö. och V. Vingåkers samt St. Malms socknar, den södra, 7,8 kvkm., inom Björkviks socken. Näspolyp, med., är en merendels skaftad tumör, bestående af slemväf af hvitgrå, glänsande färg, mer eller mindre tilltäppande näsborren. Ofta förekomma flera dylika polyper. Växa de eller orsaka de olägenhet, böra de aflägsnas genom operation. J. Å. Näsräm, socken i Värmlands län. Se Rämen. Næsseby, härad och socken omkring västra delen af Varangerfjorden, Finmarkens amt, Norge. 1,415,36 kvkm. 1,093 inv. (1910), af hvilka 855 lappar och 65 finnar. Inom N. ligger exercisplatsen Nybergmoen. Nässelceller, zool. Se Koraller, sp. 1016. Nässeldå, bot. Se Galeopsis. Nässelfamiljen, bot. Se Urticacese. Nässelfeber, Nässelutslag (lat. urticaria), någon gång Knutfeber, med., ett ofta öfver större ytor af huden tämligen hastigt framträdande utslag, bestående af blekt hvitaktiga fläckar, som, om-gifna af en svagt röd yttre kant, något höja sig öf- ver omgifningen. Dessa platta, upphöjda fläckar ära af växlande storlek, ofta stora som en tumnagel eller större, och åtföljas af en ganska intensiv klåda. En mångfald olika yttre inflytanden kan framkalla nässelutslag. Mycket vanliga äro dylika efter beröring med brännässlor (däraf namnet), efter stick af insekter (bi, geting, mygg, moskiter etc.), vidare hos en del personer efter förtärandet af vissa, för hvarje individ specifika födoämnen, af hvilka de vanligaste äro kräftor m. fl. skaldjur, smultron och andra bär samt slutligen efter intagandet af en del medikament, såsom blodserum, kina, div. medel tillhörande antipyringruppen, en del hartser (terpentin) m. fl. Nässelutslag kunna stundom hos samma individ periodiskt återkomma utan någon, som det synes, bestämd yttre anledning. I många fall förefinnas dock obetydliga digestionsrubbningar (förstoppning etc.). Verklig feber förekommer ej alltid, hvarför uttrycket nässel-feber ingalunda är exakt. Starka feberrörelser finnas dock, då utslaget uppträder i samband med annan infektionssjukdom eller framkallas efter in-sprutning af något för organismen främmande ägg-hviteämne (gelatin för stillande af blödning, anti-toxiskt serum o. d.). Orsaken till dessa, förr så svårtydda fenomen har den nya serologiska vetenskapen lärt oss vara, antagligen i de flesta fall, ett förgiftningssymtom efter upptagandet inom organismen af ett för densamma främmande och därigenom giftigt ägghviteämne. Detta upptagande kan ske likaväl genom huden, t. ex. genom ett myggbett eller en insprutning, som genom tarmkanalen, vare sig att ett främmande ämne resor-beras direkt eller ock genom digestionskanalens verksamhet icke tillräckligt omformas och oskadlig-göres. - Den, som efter förtärandet af vissa födoämnen eller medikament får nässelutslag, d. v. s. visar idiosynkrasi för sjukdomsformen, bör naturligtvis undvika dylika. Behandlingen af det redan utbrutna utslaget är symtomatisk: mot klädan lokalt kylande tvättningar med mentol- eller fenolsprit samt puder; bland invärtes medikament kan atro-pin vara till nytta. Om digestionskanalen misstankes vara en ingångsport, användes laxativ. I- H. Nässelfjärilen, Vanessa urticce, zool., tillhör fam. Nymphalidce bland dagfjärilarna. De glest tandade vingarna äro ofvan lifligt rödbruna, de främre längs framkanten med en rad omväxlande svarta och hvitgula fläckar, l svart fläck vid bakre kanten samt 2 mindre nära midten. Bakvingarna äro i inre hälften svarta. Alla vingarna ha längs utkanten ett svart, blåfläckigt band. Vingbredd 48-52 mm. Nässelfjärilen täflar med den hvita rapsfjärilen (se K å l f j ä r i l s l ä k t e t) om att vara den allmännaste af våra dagfjärilar och är f. ö. allmän i hela Europa. I de södra delarna af Sverige uppträder den i minst 2 årliga släktled, af hvilka det sista öfvervintrar. Flygtiden varar, hela den blidare delen af året, och de öfvervintrande fjärilarna framlockas t. o. m. midt i vintern ur sina gömslen af ett varmare solsken än vanligt. Larverna, som lefva i stora sällskap på nässlor, ha på ryggen 7 rader greniga tornar och äro svarta, stundom enfärgade, men oftast med bredare eller smalare längsgående gula band och strimmor. De med taggar och knölar utrustade pupporna växla i färg från mörkt gråbrunt, med eller utan guld-