Nätraån, vattendrag i Ångermanland, har sina källor i Rocksjön m. fl. sjöar i Resele tingslag och ingår snart i Nätra tingslag, som den genomströmmar i hela dess utsträckning, upptagande afloppet för Degersjön och Djupsjön och gående genom Drommesjön, samt faller ut i Nätrafjärden af Bottniska viken. Längd omkr. 75 km., nederbördsområde 1,000 kvkm. Nättelduk (ty. nesseltuch, af nessel, nässla, och tuch, tyg), urspr, ett tyg, som väfdes af brännnässelstjäkarnas (i likhet med lin beredda) basttågor och mest nyttjades oblekt; sedermera benämning på en sorts löst väfdt bomullsmuslin med 20 à 30 trådar pr cm. af garn n:r 60 à 100 (se Muslin). Nättingen l. Flodnejonögat, zool. Se Nejonögon. Nättraby, socken i Blekinge län, Medelstads härad. 4,496 har. 2,444 inv. (1912). N. bildar med Aspö och Hasslö ett pastorat i Lunds stift, Medelstads kontrakt. Nättraby--Alnaryd--Elmeboda järnväg (sign. N. A. E. J.), smalspårig (0,600 m.), 49,1 km. lång, eges och trafikeras af Nättraby--Alnaryd--Eringsboda järnvägsaktiebolag. Järnvägen, som med 34,2 km. är belägen inom Blekinge län och med 14,9 km. inom Kronobergs, sträcker sig från stationen Nättrabyhamn vid Östersjön öfver Nättraby station, 12 km. från Karlskrona vid linjen Karlshamn--Karlskrona af Blekinge kustbanor, i öfvervägande nordvästlig riktning först till Alnaryd i Tvings socken och därpå genom Nättrabyåns dalgång till Blaningsmåla station samt går därefter öfver Svarthöfdens station till Eringsboda och vidare i nordnordöstlig riktning förbi Skärshult ö. om sjön Östersjön och v. om sjön Kväsen förbi Yxnanäs, Persmåla och Skräddaremåla fram till Elmeboda gamla kyrkby. Järnvägen utgjordes ursprungligen af två skilda järnvägar Nättraby--Alnaryd--Eringsboda järnväg, 30,7 km., och Eringsboda--Elmeboda järnväg, 18,4 km., hvardera järnvägen tillhörig och trafikerad af med resp. järnväg liknämndt järn vägsaktiebolag; men den senare järnvägen öfvergick 1911 till nuv. egaren. För trafik öppnades linjen Nättraby hamn--Alnaryd, 17,5 km., 25 april 1895, Alnaryd--Eringsboda, 13,2 km., 1 juli 1905, och Eringsboda--Elmeboda, 18,4 km., 21 december 1910. Vid järnvägens byggande har användts "Kostasystemet", som utgör en modifikation af det s. k. Décauville-systemet, bestående däri, att med bibehållande af den ringa spårvidden (0,600 m.) skenorna icke äro fastnitade på stålsyllar, utan spikade på träsyllar, såsom vid banor af öfriga spårvidder (se Décauville, P., och Kosta järnväg). Vid 1912 års slut utgjorde bokförda byggnadskostnaden 900,196 kr., hvaraf för rullande materiel 102,057 kr., aktiekapitalet 479,363 kr. och reservfonden 75,488 kr. Järnvägens postadress är Nättrabyhamn, och styrelsen har sitt säte i Nättraby. A. d'A. Nättrabyån, vattendrag i södra Sverige, uppstår ur några sjöar: Flaken (133 m. ö. h.), Skepen (103 m.), Kväsen, Nätterhöfden, Sidlången, Elten m. fl., i Långasjö och Elmeboda socknar af Kronobergs län, rinner mot s. genom Eringsboda, Tvings, Fridlefstads och Nättraby socknar i Blekinge, bildande under sitt lopp flera forsar, och faller nedanför Nättraby kyrkoby ut i Danmarksfjärden v. om Karlskrona. Längd omkr. 50 km., nederbördsområde 480 kvkm. I synnerhet under åns nedre lopp utmärka sig dess stränder för rik vegetation och naturskönhet. Nätt till vind l. Nätt på vind, sjöv., förkortadt kommandoord till rorgängaren att låta fartyget lofva upp emot vinden så mycket, att seglen ej stå alldeles fulla, för att därigenom minska farten. R. N.* Nätverk, Nätförband (lat. opus reticulatum), bygnk., ett murförband, hvari stenarna äro ställda på hörn, så att fogarna bli diagonala (se fig.), stundom användt i den gamla romerska och någon gång i den fornkristna byggnadskonsten. Äfven en nätliknande ornering kallas nätverk. Jfr Mur, sp. 1372 och fig. 7. Upk.*

Nätvingar 1. Florvingar, Neuroptera, zool., insektordning, utmärkt af fullständig förvandling, 4 nätådriga vingar samt bitande eller (hos natt-sländor) förkrympta och hopvuxna mundelar. Yin-garna, som under hvilan hållas takformigt hoplagda, äro antingen alla något så när likartade (hos Planipennia), eller ock (hos nattsländor) äro de bakre tunnare och bredare, under hvilan hoplagda i veck under de mera pergamentartade, med fjäll och hår beklädda f ramvingarna. Stundom äro alla vingarna förkrympta (snösländor). - . Antennerna äro oftast långa, trådformade eller pärlbands-lika, stundom korta, i spetsen klubbformigt för-tjockade (myrlejonsländor). Utom fasettögon finnas stundom punktögon på pannan. - Larverna äro utrustade med 3 par bröstfötter, hos skorpionslän-dor därtill med bukfötter, men äro i öfrigt mycket växlande i utseende och lefnadssätt. Liksom de fullbildade nätvingarna äro de rofdjur. En del lefver vid eller i vatten, i hvars närhet då äfven de fullbildade sländorna vistas (nattsländor, säf-sländor, osmylider) ; andra vistas på växter och nära sig af bladlöss (stinkslän dör, florsländor, coni-opterygider) ; somliga lefva af smärre djur under löst sittande trädbark (ormsländor) ; ännu andra söka sitt rof i gångar i jorden (skorpionsländor) eller gräfva fångstgropar i sandig jordmån (myrlejon) ; slutligen lefva mantispidernas larver i vargspindlarnas (Lycosidse) äggsäckar eller parasitiskt i stekelbon. De flesta spinna före förpuppningen en silkeskokong, inuti hvilken puppan hvilar. Puppan, som är en pupa libera (se Insekter, sp. 715), lägger stundom i dagen en ovanlig rörlighet (ormsländor, nattsländor m. fl.), i det den företar vandringar, innan förvandlingen till imago eger rum. - Nätvingarnas ordning, som förr äfven burit det mångtydiga och därför som gruppbenämning olämpliga namnet s l ä n d o r, omfattar grupper, om hvilkas systematiska värde meningarna äro mycket delade. Enligt det i detta arbete tillämpade systemet (se Insekter, sp. 717) skulle den kunna indelas i underordningarna Planipennia och Trichoptera (se Nattsländor). Planipennia omfattar åtskilliga familjer, af