ålder uppställt strängare fordringar, för att ett påstående om nödvärn skall vinna afseende, och till följd häraf ha stundom domstolsutslag förekommit, som icke stått i öfverensstämmelse med det allmänna rättsmedvetandets fordringar. Missgärningsbalk. 26:4 lade sålunda uttryckligen bevisskyldigheten i fråga om nödvärn på den tilltalade. Nutida svensk rättspraxis får dock anses ha åtminstone i så måtto modifierat denna ståndpunkt, att den nöjer sig med, att den tilltalade gör åtminstone i någon mån sannolikt, att nödvärnssituation förelegat, samt i så fall pålägger käranden skyldighet att föra bevis om, att nödvärnsrättens gränser öfverskridits. N. S-g. Nödympning, veter. Se Fårkoppor. Nöjesskatt, afgift till det allmänna för s. k. offentliga nöjen, såsom teaterföreställningar, konserter, cirkus-, varieté- och biografföreställningar, förevisningar af panoramor, vaxkabinett, menagerier, offentliga baler och maskerader m. m., uttages af den, som anordnar dylika nöjen, och utgår antingen som biljettskatt ("lyxskatt") eller i annan form. I Danmark, där nöjesskatt infördes 1911, är afgiften anordnad som statsskatt, ehuru ett visst belopp af densamma kommer vederbörande kommun till godo. Äfven i Sverige har påyrkats införande af nöjesskatt, och 1912 sattes af Finansdepartementet i gång en undersökning om frekvensen till och den ekonomiska vinsten af vissa slags offentliga föreställningar och förevisningar. Ingenting är emellertid kändt om, att en nöjesskatt verkligen skulle vara påtänkt i vårt land. Nökleby skans, i Norge, vid Glommen s. om Sarpsborg, fanns 1814, då äfven batterier där byggdes, men fick sedermera förfalla. L. W:son M. Nöldeke, Theodor, tysk orientalist, f. 1836 i Harburg, ord. professor i semitiska språk 1868--72 i Kiel och 1872--1906 i Strassburg, är den erkändt främste fackmannen på det arameiska språkområdet. Han har äfven riktat de arabiska och hebreiska språkstudierna med en mängd utmärkta arbeten, och med skäl kan han anses som samtidens genom omfattande lärdom och kritiskt skarpsinne förnämste semitist. Dessutom är N. en grundlig kännare af persiska språket och litteraturen. Bland hans många arbeten, afhandlingar och uppsatser i tidskrifter (förnämligast i "Zeitschrift der deutschen morgenländischen gesellschaft"), af hvilka senare särskildt hans utförliga recensioner beundras som mönster af lärorik kritik, må anföras: Geschichte des Qorâns (1860, prisbelönt af Franska akad.; 2:a uppl., utg. af Schwally 1909 ff.), Beiträge zur kenntniss der poesie der alten araber (1864), Grammatik der neusyrischen sprache (1868), Untersuchungen zur kritik des Alten testaments (1869), Mandäische grammatik (1875), Syrische grammatik (1880; 2:a uppl. 1898), Die semitischen sprachen (1887; 2:a uppl. 1899), Aufsätze zur persischen geschichte (1887), Persische studien (i "Sitzungsberichte der akademie der wissenschaften in Wien", 1888--92), Orientalische skizzen (1892), Zur grammatik des classischen Arabisch (i "Denkschriften der akad. der wissenschaften in Wien", 1896), Fünf Moallaqat übersetzt und erklärt (i "Sitzungsber. d. akad. d wissensch. in Wien", 1899--1901), Beiträge zur semitischen sprachwissenschaft (1904) och Neue beiträge zur semitischen sprachwissenschaft (1910). Den fullständiga förteckningen öfver N:s skrifter inklusive recensioner till 1906 upptar 564 nummer; se vidare "Orientalische studien Theodor Nöldeke zum siebzigsten geburtstag gewidmet" (1906) och Vollers, "Th. N." i "Revue africaine", 1906. H. A. (K. V. Z.) Nömmen, sjö i Emmåns vattensystem, på gränsen mellan Östra och Västra härad af Jönköpings län. 15 kvkm. Nördlingen, stad i bajerska reg.-omr. Schwaben-Neuburg, vid ett litet tillflöde till Donaus biflod Wörnitz och flera järnvägslinjer. 8,705 inv. (1910), de fleste protestanter. Staden, som 1215--1803 var fri riksstad, hörande till Schwabiska kretsen, är ännu omgifven af murar och torn. De intressantaste byggnaderna äro den gotiska hufvudkyrkan (1427--1505) samt rådhuset, båda innehållande målningar af H. Scheuffelin. Tillverkning af linne- och yllevaror, men företrädesvis af mattor, som bringas i marknaden under namn af tyrolermattor. Handel med gäss, gåsfjäder och spannmål. -- I närheten af N. utkämpades 27 aug. 1634 ett slag emellan katoliker och protestanter under Trettioåriga kriget. Då katolikerna under ärkehertig Ferdinand, sedan 8 aug., belägrade N., som försvarades af borgarna, 500 svenskar under öfv.-löjtnant Daubitz och 100 stadssoldater, 14 aug. förstärkta med 250 musketerare, ryckte den protestantiska armén under hertig Bernhard af Sachsen-Weimar och fältmarskalken G. Horn till stadens undsättning. Horn ville taga en ställning och invänta förstärkningar Men hertigen längtade till strid; och 27 aug. tidigt på morgonen gingo protestanterna, 16,000 man infanteri och 10,000 man kavalleri, på två kolonner till anfall mot de trupper, 17,000 man infanteri och 13,000 man kavalleri, som ärkehertigen tagit från inneslutningsarmén och ställt i befästa ställningar på höjderna vid Schönefeld och Aalbuch. Horns anfall till höger mot Aalbuch strandade; och då kruttunnor exploderade, hans trupper råkade i oordning och det kejserliga kavalleriet käckt anföll, måste han rymma fältet. Hertigen framryckte på vänstra flygeln längre än afsedt var, splittrade sin styrka och blef jämväl slagen. Med förlust af 12,000 man, mest infanteri, fanor, artilleri och tross samt af Horn, som blef fången, måste protestanterna draga sig undan. Intet svenskt regemente deltog i denna strid. Slaget vid N. var af betydande politiska följder, enär det drog en mängd protestantiska stater öfver på kejsarens sida, hvarigenom svenskarnas parti betydligt minskades. Vid N. segrade 3 (g. st.) aug. 1645 fransmännen under Condé och Turenne öfver de kejserlige under Mercy. C. O. N. Nördlinger, Hermann von, tysk skogsman, f. 1818, d. 1897, blef 1845 professor vid akademien för landt- och skogsbruk i Hohenheim och var 1881--90 professor vid universitetet i Tübingen. N. utgaf bl. a. Querschnitte von holzarten (11 bd, hvart och ett om 100 trädarter, 1852--82), Die technischen eigenschaften der hölzer (1860), Deutsche forstbotanik (2 bd, 1874--76) och Lehrbuch des forstschutzes (1884). N. var 1860--71 redaktör för "Kritische blätter für forst- und jagdwissenschaft". G. Sch.