Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nödvärn - Nödympning - Nöjesskatt - Nökleby skans - Nöldeke, Theodor - Nömmen - Nördlingen - Nördlinger, Hermann von
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ålder uppställt strängare fordringar, för att ett
påstående om nödvärn skall vinna afseende, och till
följd häraf ha stundom domstolsutslag förekommit,
som icke stått i öfverensstämmelse med det allmänna
rättsmedvetandets fordringar. Missgärningsbalk. 26:4
lade sålunda uttryckligen bevisskyldigheten i
fråga om nödvärn på den tilltalade. Nutida svensk
rättspraxis får dock anses ha åtminstone i så
måtto modifierat denna ståndpunkt, att den nöjer
sig med, att den tilltalade gör åtminstone i någon
mån sannolikt, att nödvärnssituation förelegat,
samt i så fall pålägger käranden skyldighet att föra
bevis om, att nödvärnsrättens gränser öfverskridits.
N. S-g.
Nödympning, veter. Se Fårkoppor.
Nöjesskatt, afgift till det allmänna
för s. k. offentliga nöjen, såsom
teaterföreställningar, konserter, cirkus-, varieté-
och biografföreställningar, förevisningar af
panoramor, vaxkabinett, menagerier, offentliga
baler och maskerader m. m., uttages af den, som
anordnar dylika nöjen, och utgår antingen som
biljettskatt ("lyxskatt") eller i annan form. I
Danmark, där nöjesskatt infördes 1911, är afgiften
anordnad som statsskatt, ehuru ett visst belopp af
densamma kommer vederbörande kommun till godo. Äfven
i Sverige har påyrkats införande af nöjesskatt,
och 1912 sattes af Finansdepartementet i gång en
undersökning om frekvensen till och den ekonomiska
vinsten af vissa slags offentliga föreställningar
och förevisningar. Ingenting är emellertid kändt om,
att en nöjesskatt verkligen skulle vara påtänkt i
vårt land.
Nökleby skans, i Norge, vid Glommen s. om Sarpsborg,
fanns 1814, då äfven batterier där byggdes, men fick
sedermera förfalla.
L. W:son M.
Nöldeke, Theodor, tysk orientalist, f. 1836
i Harburg, ord. professor i semitiska språk
1868–72 i Kiel och 1872–1906 i Strassburg, är
den erkändt främste fackmannen på det arameiska
språkområdet. Han har äfven riktat de arabiska
och hebreiska språkstudierna med en mängd utmärkta
arbeten, och med skäl kan han anses som samtidens
genom omfattande lärdom och kritiskt skarpsinne
förnämste semitist. Dessutom är N. en grundlig
kännare af persiska språket och litteraturen. Bland
hans många arbeten, afhandlingar och uppsatser
i tidskrifter (förnämligast i "Zeitschrift der
deutschen morgenländischen gesellschaft"), af
hvilka senare särskildt hans utförliga recensioner
beundras som mönster af lärorik kritik, må anföras:
Geschichte des Qorâns (1860, prisbelönt af Franska
akad.; 2:a uppl., utg. af Schwally 1909 ff.),
Beiträge zur kenntniss der poesie der alten araber
(1864), Grammatik der neusyrischen sprache (1868),
Untersuchungen zur kritik des Alten testaments (1869),
Mandäische grammatik (1875), Syrische grammatik (1880;
2:a uppl. 1898), Die semitischen sprachen (1887;
2:a uppl. 1899), Aufsätze zur persischen geschichte
(1887), Persische studien (i "Sitzungsberichte der
akademie der wissenschaften in Wien", 1888–92),
Orientalische skizzen (1892), Zur grammatik des
classischen Arabisch (i "Denkschriften der akad. der
wissenschaften in Wien", 1896), Fünf Moallaqat
übersetzt und erklärt (i "Sitzungsber. d. akad. d
wissensch. in Wien", 1899–1901), Beiträge zur
semitischen sprachwissenschaft (1904) och Neue
beiträge zur semitischen sprachwissenschaft
(1910). Den fullständiga förteckningen öfver N:s
skrifter inklusive recensioner till 1906 upptar 564
nummer; se vidare "Orientalische studien Theodor
Nöldeke zum siebzigsten geburtstag gewidmet" (1906)
och Vollers, "Th. N." i "Revue africaine", 1906.
H. A. (K. V. Z.)
Nömmen, sjö i Emmåns vattensystem, på gränsen mellan
Östra och Västra härad af Jönköpings län. 15 kvkm.
Nördlingen, stad i bajerska
reg.-omr. Schwaben-Neuburg, vid ett litet
tillflöde till Donaus biflod Wörnitz och flera
järnvägslinjer. 8,705 inv. (1910), de fleste
protestanter. Staden, som 1215–1803 var fri riksstad,
hörande till Schwabiska kretsen, är ännu omgifven
af murar och torn. De intressantaste byggnaderna
äro den gotiska hufvudkyrkan (1427–1505)
samt rådhuset, båda innehållande målningar
af H. Scheuffelin. Tillverkning af linne- och
yllevaror, men företrädesvis af mattor, som bringas
i marknaden under namn af tyrolermattor. Handel
med gäss, gåsfjäder och spannmål. – I närheten af
N. utkämpades 27 aug. 1634 ett slag emellan katoliker
och protestanter under Trettioåriga kriget. Då
katolikerna under ärkehertig Ferdinand, sedan 8
aug., belägrade N., som försvarades af borgarna,
500 svenskar under öfv.-löjtnant Daubitz och 100
stadssoldater, 14 aug. förstärkta med 250 musketerare,
ryckte den protestantiska armén under hertig Bernhard
af Sachsen-Weimar och fältmarskalken G. Horn till
stadens undsättning. Horn ville taga en ställning
och invänta förstärkningar Men hertigen längtade
till strid; och 27 aug. tidigt på morgonen gingo
protestanterna, 16,000 man infanteri och 10,000 man
kavalleri, på två kolonner till anfall mot de trupper,
17,000 man infanteri och 13,000 man kavalleri, som
ärkehertigen tagit från inneslutningsarmén och ställt
i befästa ställningar på höjderna vid Schönefeld
och Aalbuch. Horns anfall till höger mot Aalbuch
strandade; och då kruttunnor exploderade, hans trupper
råkade i oordning och det kejserliga kavalleriet
käckt anföll, måste han rymma fältet. Hertigen
framryckte på vänstra flygeln längre än afsedt var,
splittrade sin styrka och blef jämväl slagen. Med
förlust af 12,000 man, mest infanteri, fanor,
artilleri och tross samt af Horn, som blef fången,
måste protestanterna draga sig undan. Intet svenskt
regemente deltog i denna strid. Slaget vid N. var
af betydande politiska följder, enär det drog en
mängd protestantiska stater öfver på kejsarens sida,
hvarigenom svenskarnas parti betydligt minskades. Vid
N. segrade 3 (g. st.) aug. 1645 fransmännen under
Condé och Turenne öfver de kejserlige under Mercy.
C. O. N.
Nördlinger, Hermann von, tysk skogsman, f. 1818,
d. 1897, blef 1845 professor vid akademien för
landt- och skogsbruk i Hohenheim och var 1881–90
professor vid universitetet i Tübingen. N. utgaf
bl. a. Querschnitte von holzarten (11 bd, hvart
och ett om 100 trädarter, 1852–82), Die technischen
eigenschaften der hölzer (1860), Deutsche forstbotanik
(2 bd, 1874–76) och Lehrbuch des forstschutzes
(1884). N. var 1860–71 redaktör för "Kritische
blätter für forst- und jagdwissenschaft".
G. Sch.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
