Nörlund, dansk herrgård i norra Jylland, Aalborg amt, midt emellan Aalborg och Hobro, byggdes urspr. på 1300-talet, nedbrändes under Grefvefejden, men uppfördes ånyo 1581--97 med stora kostnader af Ludvig Munk. N. har mist mycket af sin forna glans. E. Ebg. Nörlund, Niels Erik, dansk-svensk matematiker, f. 1885 i Slagelse, amanuens vid astronomiska observatoriet i Köpenhamn 1908--12, professor i matematik vid Lunds universitet sedan 1912, har utom en del astronomiska arbeten utfört viktiga matematiska undersökningar beträffande de lineära differensekvationernas teori, på hvilken han med stor framgång tillämpat den moderna funktionsteoriens metoder. I. F. Nörreaa [-å] l. Nörremölleaa [-å] är afloppet för sjön Hald vid Viborg och mynnar ut i Gudenaa nära Randers. Längd 45 km. E. Ebg. Nörrebro, förstad till Köpenhamn (se d. o., sp. 653). Nörregaard [-går], Jens, dansk folkhögskoleföreståndare, f. 13 nov. 1838, d. 8 april 1913, blef teol. kandidat 1861 och slöt sig till grundtvigska riktningen. 1864 deltog han som frivillig i dansk-tyska kriget och blef vid dess slut löjtnant samt 1882 kapten i beväringen. N. grundlade 1866 en folkhögskola i Testrup vid Aarhus, hvilken snart blef en af de mest framstående i landet, och var en af hufvudmännen för det möte, som 1878 sammankallades till Köpenhamn för att öfverlägga om folkhögskolefrågan, hvari äfven hans småskrifter Svar fra den grundtvigske folkehöjskole (1878) och Soro og Viborg (1881) utgöra viktiga inlägg. Han var också upphofsman till de nordiska folkhögskolemötena samt mycket nitisk för skarpskytterörelsen. 1908 lämnade han sin högskola. N. skref dessutom Tre hovedpersoner og hovedbegivenheder i krigen 1864 (1884), hvari han åsyftade att väcka en mera lidelsefri uppfattning än dittills af kriget, och Ingemanns digterstilling og digterværd (1886), som förskaffade honom filos. doktorsgraden. E. Ebg. Nörregaard [-går], Benjamin Wegner, norsk tidningsman, f. 3 okt. 1861 i Kristiansand, tog 1881 officersexamen, blef 1892 artillerikapten och reste 1895 till Kina, där han blef järnvägsingenjör och en tid efter boxarupproret 1900 var anställd i den provisoriska europeiska militärförvaltningens tjänst. Under rysk-japanska kriget 1904--05 var N. krigskorrespondent åt "Daily Mail" och följde som sådan bl. a. general Nogis armé under Port-Arthurs belägring. N. har sedermera bl. a. verkat som korrespondent åt "Daily Mail" i Petersburg 1906--08 och som norska utrikesministeriets pressagent i Berlin och Paris 1909--11 samt tillhör sedan 1911 "Morgenbladets" redaktion. Han har skrifvit Port Arthurs beleiring (1905; utförligare engelsk uppl. "The great siege", 1906) och Krig (skildringar från boxarupproret, 1908). K. V. H. Nörrejylland (Nord-Jutland). Se Jylland. Nörrekloster. Se Glenstrup kloster. Nörremölle, H. Se Hanssen, H. P. Nörremölleaa [-å]. Se Nörreaa Nörreris var namnet på Niels Ebbesöns (se denne) gård, antagligen ett par mil s. om Randers i Folby socken, där man ännu träffar en borgplats med en gammal "Niels Ebbesöns ek" (med 8 1/2 m. omfång vid roten). E. Ebg. Nörre Sundby, stad i Jylland, n. om Limfjorden, midt emot Aalborg. 4,570 inv. (1911). N., som 1801 hade blott 600 inv., var till 1899 endast en handelsplats, men upphöjdes då till stad. Sedan urminnes tid har det varit färjställe till Aalborg, men sedan 1865 står N. i förbindelse därmed genom en pontonbro; en annan, fast bro förenar sedan 1879 jylländska järnvägens södra del till Aalborg med dess norra från N. till Hjörring och Frederikshavn, färdig redan 1871. Från N. leder en annan bana åt ö. öfver Sæby till Frederikshavn (sedan 1899) och en tredje åt v. till Fjerritslev (sedan 1897), fortsatt 1904 till Thisted. Bank och flera betydande industriella anläggningar. Under medeltiden lydde N. under Vitsköls kloster. 1627 uppfördes af de kejserliga trupperna befästningar, hvilka 1644 kommo till användning mot svenskarna, som då innehade Aalborg. E. Ebg. Nörz, ty. Se Närts. Nöslinge, socken. Se Nösslinge. Nösselt, Friedrich August, tysk pedagog och historieskrifvare, f. 1781, d. 1850, skref, mest i pedagogiskt ändamål, arbeten i historia, geografi, tysk litteratur och klassisk mytologi, af hvilka flera äro öfversatta till svenska. Nössemark, socken i Älfsborgs län, Vedbo härad. 20,560 har. 1,642 inv. (1912). Annex till Dals-Ed, Karlstads stift, Västra Dals kontrakt. Nösslinge (Nöslinge), socken i Hallands län, Himle härad. 3,845 har. 346 inv. (1912). Annex till Hvalinge, Göteborgs stift, Varbergs kontrakt. Nöst, Naust, no. (besläktadt med fno. nôr, skepp), i Nord-Norge urspr. det till en gård vid kusten hörande båthuset, numera såväl detta hus som de däri inlagda båtarna, fiskredskapen m. m. K. V. H. Nöstvettyp, arkeol. Se Hästefjordstyp. Nösund, by med post-, telegraf-, telefon- och ångbåtsstation i Tegneby socken på Orust, 20 km. sjöväg från Stenungsund vid Bohusbanan. Handelsplats och gästgifvargård, Tegneby sparbank. Ångbåtsförbindelse med Uddevalla, Göteborg m. fl. ställen vid kusten. Sillsalteri och badort. Nöt (lat. nux), Nötfrukt, bot., namn på en sådan torr frukt, som affaller oöppnad. En nötfrukt innehåller vanligen endast ett frö, men har ofta haft anlag till mer än ett, hvilka anlag dock endast undantagsvis komma till vidare utbildning (s. k. filippinbildning). Alltefter skalets beskaffenhet urskiljer man flera slags nötfrukter, af hvilka följande äro de viktigaste. Den egentliga nöten har ett hårdt, af fruktblad bildadt skal, som ej är sammanvuxet med fröskalet (ex. hasselnöt, "hampfrö"), skalfrukten har läderartadt, med fröskalet ej sammanvuxet skal (ex. frukten hos kompositerna och polygonacéerna), hos hinnfrukten (ex. gräsens frukt) äro frukt- och fröskal sammanvuxna. Med vingfrukt förstås en vingad nöt (ex. frukten hos alm, björk och ask). Förutom vinge kunna andra spridningsapparater finnas, t. ex. hår hos många kompositer, Valeriana och Pulsatilla, taggar hos Bidens och Geum, elaiosom (se Myrmekofila växter) hos blåsippan och Knautia, saftigt fruktfäste hos Fragaria,