Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nörlund - Nörlund, Niels Erik - Nörreaa l. Nörremölleaa - Nörrebro - Nörregaard, Jens - Nörregaard, Benjamin Wegner - Nörrejylland (Nord-Jutland) - Nörrekloster - Nörremölle - Nörremölleaa - Nörreris - Nörre Sundby - Nörz - Nöslinge - Nösselt, Friedrich August - Nössemark - Nösslinge (Nöslinge) - Nöst, Naust - Nöstvettyp - Nösund - Nöt, Nötfrukt (botanik)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Nörlund, dansk herrgård i norra Jylland, Aalborg
amt, midt emellan Aalborg och Hobro, byggdes urspr.
på 1300-talet, nedbrändes under Grefvefejden,
men uppfördes ånyo 1581–97 med stora kostnader af
Ludvig Munk. N. har mist mycket af sin forna glans.
E. Ebg.
Nörlund, Niels Erik, dansk-svensk matematiker,
f. 1885 i Slagelse, amanuens vid astronomiska
observatoriet i Köpenhamn 1908–12, professor i
matematik vid Lunds universitet sedan 1912, har
utom en del astronomiska arbeten utfört viktiga
matematiska undersökningar beträffande de lineära
differensekvationernas teori, på hvilken han med
stor framgång tillämpat den moderna funktionsteoriens
metoder.
I. F.
Nörreaa [-å] l. Nörremölleaa [-å] är afloppet för
sjön Hald vid Viborg och mynnar ut i Gudenaa nära
Randers. Längd 45 km. E. Ebg.
Nörrebro, förstad till Köpenhamn (se d. o., sp. 653).
Nörregaard [-går], Jens, dansk
folkhögskoleföreståndare, f. 13 nov. 1838, d. 8
april 1913, blef teol. kandidat 1861 och slöt sig
till grundtvigska riktningen. 1864 deltog han som
frivillig i dansk-tyska kriget och blef vid dess slut
löjtnant samt 1882 kapten i beväringen. N. grundlade
1866 en folkhögskola i Testrup vid Aarhus, hvilken
snart blef en af de mest framstående i landet,
och var en af hufvudmännen för det möte, som 1878
sammankallades till Köpenhamn för att öfverlägga
om folkhögskolefrågan, hvari äfven hans småskrifter
Svar fra den grundtvigske folkehöjskole (1878) och
Soro og Viborg (1881) utgöra viktiga inlägg. Han var
också upphofsman till de nordiska folkhögskolemötena
samt mycket nitisk för skarpskytterörelsen. 1908
lämnade han sin högskola. N. skref dessutom Tre
hovedpersoner og hovedbegivenheder i krigen 1864
(1884), hvari han åsyftade att väcka en mera
lidelsefri uppfattning än dittills af kriget, och
Ingemanns digterstilling og digterværd (1886),
som förskaffade honom filos. doktorsgraden.
E. Ebg.
Nörregaard [-går], Benjamin Wegner, norsk
tidningsman, f. 3 okt. 1861 i Kristiansand, tog
1881 officersexamen, blef 1892 artillerikapten och
reste 1895 till Kina, där han blef järnvägsingenjör
och en tid efter boxarupproret 1900 var anställd i
den provisoriska europeiska militärförvaltningens
tjänst. Under rysk-japanska kriget 1904–05 var
N. krigskorrespondent åt "Daily Mail" och följde som
sådan bl. a. general Nogis armé under Port-Arthurs
belägring. N. har sedermera bl. a. verkat som
korrespondent åt "Daily Mail" i Petersburg 1906–08
och som norska utrikesministeriets pressagent i
Berlin och Paris 1909–11 samt tillhör sedan 1911
"Morgenbladets" redaktion. Han har skrifvit
Port Arthurs beleiring (1905; utförligare
engelsk uppl. "The great siege", 1906) och
Krig (skildringar från boxarupproret, 1908).
K. V. H.
Nörrejylland (Nord-Jutland). Se Jylland.
Nörrekloster. Se Glenstrup kloster.
Nörremölle, H. Se Hanssen, H. P.
Nörremölleaa [-å]. Se Nörreaa
Nörreris var namnet på Niels Ebbesöns (se denne) gård,
antagligen ett par mil s. om Randers i Folby socken,
där man ännu träffar en borgplats
med en gammal "Niels Ebbesöns
ek" (med 8 1/2 m. omfång vid roten).
E. Ebg.
Nörre Sundby, stad i Jylland, n. om Limfjorden, midt
emot Aalborg. 4,570 inv. (1911). N., som 1801 hade
blott 600 inv., var till 1899 endast en handelsplats,
men upphöjdes då till stad. Sedan urminnes tid har
det varit färjställe till Aalborg, men sedan 1865
står N. i förbindelse därmed genom en pontonbro;
en annan, fast bro förenar sedan 1879 jylländska
järnvägens södra del till Aalborg med dess norra
från N. till Hjörring och Frederikshavn, färdig
redan 1871. Från N. leder en annan bana åt ö. öfver
Sæby till Frederikshavn (sedan 1899) och en tredje
åt v. till Fjerritslev (sedan 1897), fortsatt 1904
till Thisted. Bank och flera betydande industriella
anläggningar. Under medeltiden lydde N. under
Vitsköls kloster. 1627 uppfördes af de kejserliga
trupperna befästningar, hvilka 1644 kommo till
användning mot svenskarna, som då innehade Aalborg.
E. Ebg.
Nörz, ty. Se Närts.
Nöslinge, socken. Se Nösslinge.
Nösselt, Friedrich August, tysk
pedagog och historieskrifvare, f. 1781, d. 1850,
skref, mest i pedagogiskt ändamål, arbeten i
historia, geografi, tysk litteratur och klassisk
mytologi, af hvilka flera äro öfversatta till
svenska.
Nössemark, socken i Älfsborgs län, Vedbo härad. 20,560
har. 1,642 inv. (1912). Annex till Dals-Ed, Karlstads
stift, Västra Dals kontrakt.
Nösslinge (Nöslinge), socken i Hallands län,
Himle härad. 3,845 har. 346 inv. (1912).
Annex till Hvalinge, Göteborgs stift, Varbergs kontrakt.
Nöst, Naust, no. (besläktadt
med fno. nôr, skepp), i Nord-Norge urspr. det till en
gård vid kusten hörande båthuset, numera såväl detta
hus som de däri inlagda båtarna, fiskredskapen m. m.
K. V. H.
Nöstvettyp, arkeol. Se Hästefjordstyp.
Nösund, by med post-, telegraf-, telefon- och ångbåtsstation
i Tegneby socken på Orust, 20 km. sjöväg från
Stenungsund vid Bohusbanan. Handelsplats och
gästgifvargård, Tegneby sparbank. Ångbåtsförbindelse
med Uddevalla, Göteborg m. fl. ställen vid
kusten. Sillsalteri och badort.
Nöt (lat. nux), Nötfrukt, bot., namn på en sådan
torr frukt, som affaller oöppnad. En nötfrukt
innehåller vanligen endast ett frö, men har ofta
haft anlag till mer än ett, hvilka anlag dock
endast undantagsvis komma till vidare utbildning
(s. k. filippinbildning). Alltefter skalets
beskaffenhet urskiljer man flera slags nötfrukter,
af hvilka följande äro de viktigaste. Den egentliga
nöten har ett hårdt, af fruktblad bildadt skal,
som ej är sammanvuxet med fröskalet (ex. hasselnöt,
"hampfrö"), skalfrukten har läderartadt, med fröskalet
ej sammanvuxet skal (ex. frukten hos kompositerna och
polygonacéerna), hos hinnfrukten (ex. gräsens frukt)
äro frukt- och fröskal sammanvuxna. Med vingfrukt
förstås en vingad nöt (ex. frukten hos alm, björk och
ask). Förutom vinge kunna andra spridningsapparater
finnas, t. ex. hår hos många kompositer, Valeriana
och Pulsatilla, taggar hos Bidens och Geum, elaiosom
(se Myrmekofila växter) hos blåsippan och Knautia,
saftigt fruktfäste hos Fragaria,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
