Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 20. Norrsken - Paprocki / 385-386 (1914) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nötterö - Nöttja - Nötvifveln - Nötväcksläktet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

5,898 inv. (1910), består uteslutande af öar och är
uppkalladt efter den största af dem, Nötteröen (43,37
kvkm., 5,314 inv.). N. besökes mycket af sommargäster.

Nöttja. 1. Socken i Kronobergs län, Sunnerbo
härad. 6,907 har. 635 inv. (1912). Annex till
Annerstad, Växjö stift, Sunnerbo kontrakt.

2. Kronopark i ofvannämnda socken, tillhör Sunnerbo
revir af Smålands distrikt. Den är bildad af utmarker
till indragna militieboställena Balkarp, Bjärnhult,
Brusarp, Bökhult och Hamneda samt ett flertal af
Kronan enligt bestämmelserna i k. br. 31 dec. 1889,
9 dec. 1898, 2 mars 1900, 6 mars, 25 okt. och
29 nov. 1901 samt 21 maj 1910 inköpta enskilda
hemman. Areal 2,799 har vid slutet af år 1910.
2. S-r.

Nötvifveln, zool. Se Viflar.

Nötväcksläktet, Sitta, zool., hör till
mesfåglarnas familj (Paridæ), tättingarnas ordning
(Passeriformes) och fåglarnas klass. Näbben är
rak, trind, något trubbig och af hufvudets längd;
näsborrarna täckas af täta, borstlika fjädrar. Första
vingpennan är kort, fjärde pennan längst. Vingarna
äro breda och trubbiga. Stjärten är kort, mjuk och
tvär. Baktån och tarsen ha samma längd. Dithörande
arter kunna klättra uppåt, nedåt och åt sidorna. De
lefva af insekter, men om hösten äfven af säd, frön,
nötter, ollon o. s. v., hvilka de fästa i någon
trädspringa och sönderhacka för att komma åt kärnan,
som de nedsvälja bitvis. Arterna tillhöra Europa,
Asien, Australien och Nord-Amerika. – Vanliga
nötväckan l. blåspetten,
S. europæa (se fig.), är ofvan gråblå, under
hvit, med svagt rostgulaktig anstrykning på bröstet
och magen. Genom ögat går ett svart streck.
Kroppens sidor bakåt och delvis de undre stjärttäckarna
äro roströda. Vingarnas pennor äro mörkbruna,
stjärtens däremot svarta (utom de båda mellersta,
som äro grå). Längden stiger till 148 mm.

Vanliga nötväckan (Sitta europæa).

Nötväckan lefver parvis eller i mycket små sällskap i skog,
helst där höga träd äro blandade med lägre, men
kommer äfven fram till människoboningar. Den är
flitigt i rörelse och håller sig gärna till andra
fåglar, företrädesvis mesar och trädkrypare, i
hvilkas sällskap den under hösten börjar stryka
omkring. Till vintern samlar den förråd (merendels
på flera ställen) i ihåliga träd, springor, tak
o. s. v. Sitt bo bygger den i hål (oftast i träd);
gärna begagnar den hackspettbon. Är ingången för stor,
muras den igen med våt jord eller lera till lämplig
vidd. Arten förekommer i Skandinavien till omkr. 60°
n. br. och i norra Ryssland. C. R. S.*

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>