Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Observation med öga och öra - Observationsarmé, Observationskår - Observationsblockad - Observationsfel - Observationshuf - Observationsjournal - Observationskår - Observationspatient - Observationsplats - Observationsprocent - Observationstorn - Observator - Observatorium
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
427
Observation med öga och öra-Observatorium
423
Observation med öga och öra. Se Astronomiska
instrument, sp. 293.
Observationsarmé, Observationskår, krigsv.,
kallar man en armé eller en truppstyrka af mindre
storlek, som sammandrages vid en hotad gräns för
att skydda densamma mot fientligt anfall (antingen
före krigsrörelsernas början eller vid en gräns,
som är mer eller mindre aflägsen från den egentliga
krigsskådeplatsen), för att upprätthålla statens
neutralitet under ett krig, som utkämpas nära dess
egen gräns (Belgien och Schweiz 1870-71), eller för
att utöfva ett hot (ryska armén i Bessarabien 1876).
C. O. N.
Observationsblockad, sjöv. Se Blockad, sp. 711.
Observationsfel, fys. Se Fel 1.
Observationshuf. Se P ansar h u f.
Observationsjournal, sjöv., en hvarje
örlogsfartyg, fort och annan försvarsanstalt
vid kustfäst-ningarna tillhörig journal, hvari
fartygschefen eller befälhafvaren gör anteckningar
om fartygets, fortets eller försvarsanstaltens
egenskaper och inredning m. m. samt anmärker de
fel och olägenheter, som enligt hans åsikt där
förefinnas och böra afhjälpas, m. m. Journalen
öfverlämnas tid efter annan till vederbörande
varfschef för granskning af varfs-kommissionen.
H. W-1.
Observationskår, krigs. Se Observationsarmé.
Observationsmål, äldre benämning på anmärkningsmål
(se Anmärkning).
Observationspatient, med. SeKriminalpa-t i e n t.
Observationsplats benämnes i gällande föreskrifter
ang. åtgärder till förekommande af pestens och
kolerans införande i riket den hamn, där fartyg, som
haft någon som helst beröring med främmande område,
hvilket af Kommerskollegium förklarats smittadt
af pest eller kolera, skall undergå inspektion,
innan det får ha någon beröring med svenska landet
eller dess invånare. Dessa observationsplatser,
hvilka äro anordnade utefter rikets kuster, från
Göteborgs skärgård upp till inloppet till Umeå,
bekostas och underhållas i regel med statsmedel;
läkare och nödig betjäning anställas för viss tid af
Medicinalstyrelsen. Men dessutom eger hvarje hamnstad
i riket rätt att på egen bekostnad anordna observation
af fartyg, som ankomma dit från kolerasmittad ort,
dock erfordras härför Medicinalstyrelsens tillstånd,
som får lämnas endast för ett år i sänder. Äfven
på dessa observationsplatser förordnas läkare af
Medicinalstyrelsen, men utan kostnad för statsverket.
R. w.
Observationsprocent. Se Anmärkning.
Observationstorn. Se Pansartorn.
Observatör, Observatör. Se Observera.
Observatorium (af lat. observare, iakttaga),
den allmänna benämningen på en lokal, som är
särskildt inredd för anställande af ett visst slags
observationer. Den jordmagnetiska kraftens element
uppmätas å magnetiska observatorier (se d. o.). – Till
befordrande af kännedomen af väderleksförhållandena
har man inrättat meteorologiska observatorier (se
Meteorologiska stationer) och för att befordra en på
vetenskapliga grunder fotad navigation s. k. nautiska
l. maritima observatorier. På de
astronomiska observatorierna utgöra himlakropparna, deras
orter, rörelser, fysiska beskaffenhet m. m. föremålen
för iakttagelserna. Dylika observatorier böra ha
fast grund för instrumentens orubbliga uppställning
och tysta omgifningar samt vara skyddade för
inverkan af gatubelysningen. Dessa vilkor kunna
i nutidens storstäder i allmänhet ej uppfyllas,
och man har därför förlagt flera stora astronomiska
observatorier på landsbygden långtifrån en stad. En
fullkomligt fri horisont är mindre viktig, då i
alla händelser observationer nära horisonten, på
grund af oregelbundenheter i refraktionen m. m.,
oftast ha föga värde. Däremot äro luftens renhet och
en minsta möjliga molnighet af stor betydelse. Detta
villkor har man, särskildt i Amerika, sökt speciellt
uppfylla genom förläggandet af observatorier till
höga berg (t. ex. observatorierna på Mount Hamilton
och på Mount Wilson i Kalifornien samt i Flagstaff,
Arizona, hvilkas höjd öfver hafvet är resp. 1,283
m., 1,731 m. och 2,210 m.). Ang. de viktigaste
på de astronomiska observatorierna förekommande
instrumenten se Astronomiska instrument. Förr
anordnade man observationslokaler för uppställande
af de olika hufvudinstrumenten (refraktorer,
meridiancirklar o. s. v.) i en enda gemensam byggnad,
oftast innehållande äfven expeditionslokaler och
bostäder m. m. Numera föredrar man att förlägga de
olika hufvudinstrumenten i från hvarandra och från
administrationslokalerna fullkomligt fristående
byggnader. Ett typiskt sådant observatorium är
det nyligen invigda stora Hamburgobservatoriet i
Bergedorf (fig. 1), som består af en hel samling
på något afstånd från hvarandra belägna större och
mindre byggnader. – Bland de större europeiska
astronomiska observatorierna torde det i Paris
vara det äldsta. Det grundlades redan 1667, och
dess hufvudbyggnad är allt fortfarande densamma,
som då började uppföras. Det stora engelska
centralobservatoriet i Greenwich (se d. o. och fig. 2
däri) nära London grundlades 1675. Under 1700-talet
upprättades i Europa ett flertal större och mindre
Observatorier, af hvilka det förnämsta torde vara
det i Wien (1755, senare ombyggdt och utvidgadt). Det
stora och rikt utrustade ryska centralobservatoriet
i Pulkova nära Petersburg grundlades 1839. Bland
de nyare förnämsta astronomiska observatorierna
i Europa märkas universitetsobservatoriet i
Strassburg, det af millionären Bischoffsheim
grundlagda observatoriet i Nizza, det ofvan omtalade
observatoriet i Bergedorf nära Hamburg samt de
stora företrädesvis för astrofysikaliska forskningar
afsedda observatorierna i Meudon nära Paris och i
Potsdam. Under det senaste århundradet har i Amerika,
framför allt i Förenta staterna, uppstått ett stort
antal astronomiska observatorier, af hvilka några
i afseende på storslagen och modern instrumentell
utrustning öfverträffa de europeiska. De förnämsta
amerikanska observatorierna äro marinobservatoriet
i Washington, Harvardobservatoriet i Cambridge,
Mass., Lickobservatoriet på Mount Hamilton, Cal.,
Yerkesobservatoriet i Williams Bay, Wisc., samt
solarobservatoriet på Mount Wilson, Cal. Lick- och
Yerkesobservatorierna ega de största existerande
refraktorer (med resp. 91 och 102 cm. öppning),
solarobservatoriet på Mount Wilson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
