Fig. 1. Det nya Hamburgobservatoriet vid Bergedorf.
det största moderna spegelteleskop (med
150 cm. öppning). -- De
svenska vetenskapliga
astronomiska observatorierna äro tre, nämligen
Vet. akad:s observatorium i Stockholm och de båda
universitetsobservatorierna i Uppsala och Lund. Af
dessa är Uppsala observatorium det äldsta. Det
grundlades af A. Celsius 1739 och förlades till
sin nuv.
Fig. 2. Observatoriet i Uppsala, hufvudbyggnaden
med det stora refraktortornet.
byggnadskomplex (fig. 2) 1853. Stockholms
observatorium grundlades af P. Wargentin 1748 och
är allt fortfarande inrymdt i sin ursprungliga
byggnad. Observatoriet i Lund existerar sedan 1867,
då det började sin verksamhet under ledning af
A. Möller. -- Af dessa tre observatorier är det
i
Uppsala det utan jämförelse bäst och modernast
utrustade. Det eger en stor dubbelrefraktor (den
största refraktorn i Skandinavien) med ett optiskt
objektiv af 36 cm. öppning och ett fotografiskt
af 33 cm., vidare en refraktor af 24 cm. och en
af 16 cm. öppning samt en trippelrefraktor med
ett optiskt objektiv af 16 cm. och två fotografiska
s. k. tripplettobjektiv, hvartdera af 15 cm. öppning;
dessutom meridianinstrument och andra mindre
astrometriska instrument, spektralapparater och
andra astrofysikaliska apparater m. m.
Lunds
observatorium är, utom med åtskilliga smärre
instrument, försedt med en refraktor af 24 cm. öppning
och en meridiancirkel af 16 cm. öppning.
Stockholms
observatorium är det blygsammast och gammalmodigast
utrustade. Dess hufvudinstrument är en refraktor med
ett optiskt objektiv af 19 cm. och ett fotografiskt
af 16 cm. öppning; dessutom finnes en mycket gammal
meridiancirkel af 11 cm. öppning. Detta observatorium
har ock att kämpa
med stora svårigheter på
grund af sitt ogynnsamma läge.
B-d.
Observer [obsö^o], abolitionisttidning. Se A
1-ton-tragedien.
Observera (lat. observäre), ge akt på, lägga
märke till, iakttaga, varseblifva. - Observatör
1. observatör, vetenskapsman, som anställer
observationer; iakttagare, åskådare. Observatör
är särskildt benämning på en tjänsteman vid
ett observatorium. I Sverige finnas två dylika
befattningar, nämligen en vid hvartdera af
universiteten i Uppsala och Lund. Observatorn, hvars
tjänsteställning närmast motsvarar laboratorernas
vid samma universitet, har till åliggande dels att
tillsammans med professorn i astronomi deltaga i
vården och skötseln af det astronomiska Observatoriet
och i de vetenskapliga arbetena där, dels att å
obser-vatoriet leda de för studenterna anordnade
praktiska observationsöfningarna. Befattningarna
tillsättas af K. M:t enligt samma grunder,
kompetens-fordringar och tillsättningsprocedur
som professurerna vid universiteten. - På
senare tid ha vid Eikets allmänna kartverk
inrättats befattningar med samma titel för
innehafvåren. Dessa observatörer ega emellertid
lägre kompetens än universitetsobser-vatorerna.
B-d.
Observerad höjd, sjöv. Se H ö j d 2.
Obsidiän, geol , petrogr., en vulkanisk bergart,
ett slags lava, som till utseende och beskaffenhet
liknar glas och har fått sitt namn efter en
romare Obsidius, som enligt Plinius upptäckte den i
Etiopien. Den har fullkomligt tätt, glänsande brott,
är mycket hård och splittrar sig vid sönderslagning
i skarpkantiga skärfvor. Färgen är merendels mörk,
svart, brun eller grönaktig. Sammansättningen
växlar ganska betydligt, men i allmänhet uppgår
halten af kiselsyra till 70 å 80 proc. Stundom
finnas i den eljest jämna bergartsmassan enstaka
kristaller af sanidin utskilda. Obsidianen har i
smält tillstånd flutit ur vulkaner - i detta fall
bildar den sammanhängande, bäddformiga massor i
dessas närhet - eller i form af större och mindre
stycken utkastats ur krateröppningarna. Island,
Li-pariska öarna, Mexico, Tenerife, Kaukasien
m. fl. st. äro bekanta fyndorter för denna bergart,
hvilken icke finnes inom Skandinavien. Den har ingen
användning annat än till smärre prydnadsföremål,
såsom halsband, bröstnålar m. m. Vilda folkslag ha
däraf tillverkat knifvar, lans- och pilspetsar m. m.
E. E.
0'bsjtjij syrt, flack höjdsträckning, som vid sin
