högsta punkt, Kujan Tau (619 m.), utgrenar sig från Uralbergen och med sydvästlig riktning går genom guvern. Ufa, Orenburg och Samara, bildande vattenskillnaden mellan Volga och Ural samt icke blott den norra gränsen för aralo-kaspiska låglandet, utan äfven ett stycke af den naturliga gränsen mellan Europa och Asien. Medan södra sidan bär asiatisk stäppkaraktär, är den norra klädd med vacker löfskog. Åsen är mycket rik på kopparmalm. (J. F. N.) 0'bskaja guba'. Se O b. Obskur 1. Obskyr (lat. obscurus), eg. mörk, dunkel; obemärkt, föga känd; af låg börd eller ringa samhällsställning. - O b s k u r a;n t, en "ljusets fiende", hatare af folkupplysningen och forskningens framsteg. - O b s k u r a n t irs m, en sinnesriktning, som går ut på att försvara fördomar, vidskepelser och öfver hufvud föråldrade åsikter genom att förhindra eller ignorera den vetenskapliga kritiken. s~e- Obsolet (lat. obsolétus], föråldrad, kommen ur bruk (om ord, talesätt o. s. v.). Obstetrik (lat. ars obstetncia, af ofbstetrix, barnmorska), barnförlossningskonst och läran om densamma (tokologi, af grek. to'kos, födsel, och lo'göst lära), innefattande det kvinnliga bäckenets och de kvinnliga könsorganens anatomi, hafvande-skapets fysiologi och patologi, födsloaktens normala och abnorma gång, barnsängens (puerperiets) och digifningens (laktationens) normala och sjukliga förhållanden samt den obstetriska behandlingen och operationsläran. Se vidare Förlossning 2. - Obstétrisk, som hör till barnförlossningskonsten. F. B.* Obstfelder, S i g b j ö r n, norsk författare, f. 1866, d.. 1900, gjorde sig redan som student känd genom en högst lyckad parodi på runforskning och sagospråk: Heimskringlam edidit Sigbjernus. 1893 utkom en liten samling skaldestycken, som förut offentliggjorts i ''Samtiden"; ostridigt visade dessa dikter stor begaf ning och originalitet. Särdeles vackra, i språkligt hänseende rent af mästerliga äro prosadikterna To novelletter (1895). Ännu större berömmelse vann 0. genom den gripande kärlekshistorien Korset (1896). Skådespelet De röde draaber och En prests dagbog (oafslutad) äro mattare. 0:s Ejterladte arbeider utkommo 1903. Obstinat (lat. obstinätus, orygglig, hårdnackad), halsstarrig, tredsk, högeligen envis, egensinnigt hållande fast vid något. Obstipatiön (af lat. ob, för, och stipäre, stoppa, sammanpacka), med., förstoppning. Obstrue'ntia (af lat. obstru'ere, bygga för, tillstänga), med., stoppande medel, sådana läkemedel, som göra afföringen från tarmkanalen trög eller alldeles hindra densamma, "verka" förstoppning (se d. o.). Sådan verkan ega i allmänhet de sammandragande medlen (se Adstringerande medel), såsom garfsyrehaltiga medikament äfvensom vissa metallsalter (vismut- och järnsalter), hvilka nedsätta tarmslemhinnans känslighet samt minska afsöndringen från densamma. Sådana medel, som minska eller upphäfva tarmarnas rörelse (motus peristalticus], såsom opium, morfin, äro också "stoppande" medel. Benämningen obstruentia är numera obruklig. O. T. S. (C. G. S.) Obstruktion (af lat. obstrufere, bygga för, till- stänga). 1. Med., tilltäppning, särskildt tarmarnas tilltäppning med hårda exkrement, förstoppning (se d. o.). - 2. Polit. (eng. obstruction], en minoritets systematiska försök att inom en öfverläg-gande och beslutande församling genom hvarjehanda medel hindra eller fördröja fattande af beslut, som majoriteten skulle diktera. Metoderna härvid växla. Än tillgodogöras alla arbetsordningens möjligheter för utdragande af förhandlingarna, t ex. genom hållandet af långa tal, ideliga yrkan den på omröstning i formella frågor, framställande af förslag, som kräfva omedelbar behandling (dring-lichkeitsanträge, i Österrike) o. s. v. Än söker man genom bortovaro hindra husets beslutmässig-het, än åter genom rop och buller omöjliggöra ordnade förhandlingar. Först kommo dylika metoder till användning i engelska underhuset, där denna taktik (som på 1870-talet fått stark användning i kolonien Victorias parlament och där framgångsrikt bekämpats) från 1877 sattes i system af irländska nationalister (då kallade home-rulers), som i tur och ordning höllo ändlösa tal och därigenom hotade omöjliggöra hvarje allvarligt parlamentariskt arbete. Till sist bröts, vid slutet af ett 41 timmars långt sammanträde (31 jan.-2 febr. 1881), denna obstruktion af husets talman, Brand, som af egen maktfullkomlighet vägrade låta debatten ytterligare fortgå och skred till anställande af omröstning. Sedermera antogos, i nov. 1882, utförliga bestämmelser till obstruktionens förhindrande genom debattens nödtvungna af slutande, c l 6 t u r e (se d. o.; eng. closure], och dessa bestämmelser ha sedermera gång på gång ytterligare skärpts. - I franska parlamentet har clöture gammal häfd som nödfallsmedel mot långt utdragna debatter. - Mest konstrikt utarbetadt torde obstruktionsförfarandet ha blifvit i österrikiska riksrådet och ungerska parlamentet, den s. k. "tekniska obstruktionen" ; alla här ofvan uppräknade medel, särskildt virtuosmässigt långa tal och ideliga omröstningar, ha där anlitats och föranledt mer eller mindre effektiva arbetsordningsbestämmelser till ofogets bekämpande. Jfr E. Brandenburg, "Die parlamentarische obstruktion, ihre geschichte und ihre bedeutung" (i serien "Neue zeit- und streitfragen", 1904). - 3. I arbetstvister. I vanliga fall medför en arbetstvist, om den ej på ett eller annat sätt bi-lägges, arbetsinställelse (strejk). Särskildt på senare tider har emellertid ett annat tillvägagångssätt, i synnerhet af dem, som anslutit sig till den syndikalistiska rörelsen, påyrkats och på sina håll äfven tillämpats. Enligt detta kvarstanna arbetarna visserligen i arbetet för att genomdrifva sina önskemål, men de antingen utföra detsamma på ett sätt, som omöjliggör driftens normala fortgång, eller åstadkomma genom olika metoder skadegörelse på material, maskiner, varor o. d. Det förra plägar betecknas som obstruktion, det senare som sabotage. Se vidare Syndikalism. 2. V. S-g. 3. G. B-c. Obturation (af lat. obturäre, tilltäppa), med.> tilltäppning af ett hål, t. ex. i en tand, plombe-ring. Obturätor (se Obturation), en apparat för olika ändamål, vanligen förfärdigad af vulkaniseradt gummi, men äfven delvis af metall (helst guld), hvarmed man täpper till någon abnorm håla i främre eller bakre partierna af öfverkäken, resp.