Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ockerson, John August - Ockla - Ocklusion - Ocklusionsförband - Ockra - Ockult - Ockultation - Ockultism - Ockupation - Ockupera - O’Clery - Ocilo - Ocneria - O’Connell, Daniel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
457
Ockerson-0’Connell
458
Ockerson, John August, svensk-amerikansk ingenjör,
f. 1848 i Skåne, kom till Förenta staterna med
sina föräldrar 1851, deltog i nordamerikanska
inbördeskriget 1861-65, egnade sig därefter
åt tekniska värf, särskildt inom väg- och
vattenbyggnadsfacket, var verksam som landtmätare och
järnvägsbyggare i de västra staterna samt blef 1889
anställd vid den af unionsstaterna tillsatta kommittén
för Mississippiflodens reglering, i hvilken styrelse
0. 1898 blef medlem (se Mississippi, sp. 685). 0.,
som är bosatt i S:t Louis, tog verksam del i
anordnandet af 1904 års världsutställning därstädes
och var ett kraftigt stöd för de svenske deltagarna
i utställningen. G. H-r.
Ockla, zool. Se Laxsläktet, sp. 1453.
Ocklusiön (af lat. occludere, tillsluta). 1. Med.,
tillslutning; tändernas, resp. öfver- och
underkäks-tändernas sammanslutning mot hvarandra
(förr kallad artikulation). - 2. Metall., metallers
förmåga att i sig upptaga (absorbera) gaser. Denna
egenskap, som upptäcktes af Th. Graham på 1860-talet,
förekommer såväl hos smälta metaller (speciellt
absorbera silfver och koppar rikligt syre, som efter
stelnandet delvis förefinnes i hålrum) som hos fasta
metaller (särskildt upptaga palladium och tantal
stora, med temperaturen aftagande mängder vätgas;
nickel, järn, koppar, platina absorbera mindre, men
med temperaturen stigande mängd vätgas). Ocklusiön kan
ega rum äfven på fasta metallers yta (adsorption),
hvilket är märkbart, särskildt då metallen
är finfördelad (platina-, palla-diumsvamp).
2. C. B-s.
Ocklusionsförband (se Ocklusiön), ett förband,
bestående af gasstycken, bomull och stundom af en
bit af för vatten ogenomträngligt tyg, som lägges
öfver sår; i inskränkt bemärkelse ett förband för
ögonen, medelst hvilket ögonlocken hållas slutna för
att hindra ljusets retning efter operationer o. d.
J- Å,
Ockra. Se Färg, sp. 273.
OckuMt (lat. occu’ltus), hemlig. Om o c k u 11 a
krafter, ockult vetenskap se Ockultism.
Ockultatiön (af lat. occultäre, dölja), astron.,
detsamma som betäckning (se d. o. 2), en stjärnas
eller planets betäckande eller bortskymmande af en
annan himlakropp, vanligen månen. Vid solförmörkelser
bortskymmes solen af månen. Ockultatiön är således
för stjärnor och planeter detsamma som förmörkelse
för solen. Försvinnandet bakom månranden kallas
immersion och synligblif-vandet bakom den motsatta
månranden emersion. Enär en stjärnas (fixstjärnas)
skenbara diameter är omätbart liten och säkerligen
icke annat än möjligen i några få undantagsfall
uppgår till en tusendels bågsekund, kan stjärnan
ej bli småningom bortskymd af månen under hans
fortskridande öfver himlahvalfvet, utan detta sker
i ett enda odelbart ögonblick, äfven för de allra
ljusstarkaste stjärnorna, och kan därför med den
största skärpa observeras. Ockultationer af stjärnor
(vanligen kallade stjärnbetäckningar) ha fördenskull
förr varit ett bland de bästa medlen att bestämma
orters longituds- eller tidsskillnad och äro så
äfven ännu för sådana platser, som ej äro förenade
med elektrisk telegraf. E. J. (B-d.)
Ockultism (af lat. occu’ltus, dold, hemlig), filos.,
en riktning inom världsåsikterna, som antar, att
det finnes ett annat och högre sätt att förklara
verkligheten än det, som grundar sig på den sinnliga
erfarenheten och det logiska förståndet, nämligen
genom tillgodogörande af vissa hemlighetsfulla krafter
i naturen och särskildt inom människans själslif,
framträdande i s. k. ockulta fenomen, hvilka äro
okända för den vanliga vetenskapen, men förmenas ha
varit kända för en del visa alltsedan forntiden. Man
kan föra ockultismens historia tillbaka till de
äldsta naturreligionerna och särskildt till kaldéernas
visdom och dess efterföljare i Europa samt till
kabbala och kabbalisterna. Medeltidens astrologi
och alkemi höra ock till denna riktning, som sattes
i system af Agrippa af Nettesheim i "De occulta
philosophia" (1510) och genom Paracelsus gjorde
en betydelsefull insats i medicinens historia. l
nutiden har en pånyttfödelse af ockultismen skett
genom spiritismen (se d. o.) och teosofien (se
d. o.). Den litteratur, som förkunnar ockultismens
läror eller bekämpar dem, är outtömlig. Äfven en
omfattande tidskriftslitteratur står i riktningens
tjänst, t. ex. i Tyskland "Sphinx" (1886–95),
"Metaphysische rundschau", "Die übersinnliche
welt", "Zeitschrift für xenologie" m. fl. Jfr
C. Kiesewetter, "Geschichte des neueren ockultismus"
(1891), A. E. Waite, "The occult sciences" (s. å.),
Alfr. Lehmann, "Overtro og troldom" (1893–96),
Ottolenghi, "Suggestione e facoltà psichiche occulte"
(1900), J. Jastrow, "Fact and fable in psychology"
(1901), och B. Gadelius, "Tro och öfvertro i gångna
tider" (1912, 1913). Jfr Mantik och Mysticism 2.
S-e.
Ockupation, krigsv., besittningstagande af
fientligt land, förekommer någon gång i fredstid
for att genom besittningstagandet tillförsäkra den
angripande vissa förmåner på den andres bekostnad,
men vanligen användes ockupation endast i krig,
hvarvid den utsträckes öfver de landsdelar,
som genom krigföringen komma i den öfverlägsna
partens besittning. Denna öfvertar statsmyndigheten
i det ockuperade landet, uppbär statens skatter,
upprätthåller ordningen medelst landets egna eller, om
dessa träda ur verksamhet, medelst af honom tillsatta
myndigheter. Den ockuperande kan äfven utkräfva
kontributioner och rekvisitioner, men måste enligt
nutida krigsbruk lämna enskild egendom orubbad. Se
vidare Krig. C. O. N.
Ockupera (lat. occupäre), besätta med härsmakt,
bemäktiga sig, taga i besittning (jfr Ockupation).
0’Clery [åukhVri], franciskanmunk. Se I r i s k a
litteraturen, sp. 846.
Ocllo, astron , en af småplaneterna, upptäckt 1901 af
Stewart, är märkvärdig som den af alla kända planeter,
hvars bana är mest excentrisk. Banans excentricitet
uppgår nämligen till öfver 0,38. Denna planet står
i detta afseende icke långt efter vissa periodiska
kometer, t. ex. den s. k. första Tempelska kometen,
hvars banexcentricitet uppgår till endast omkr. 0,40.
B-d.
Ocneria, zool. Se Löfskogsnunnan och Nunnan.
0’Connell [åukå’nl], Daniel, irländsk folkledare,
f. 6 aug. 1775 i grefsk. Kerry, d. 15 maj 1847 i
Genua, tillhörde en gammal keltisk hof-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
