457 Ockerson-0'Connell 458 Ockerson, John August, svensk-amerikansk ingenjör, f. 1848 i Skåne, kom till Förenta staterna med sina föräldrar 1851, deltog i nordamerikanska inbördeskriget 1861-65, egnade sig därefter åt tekniska värf, särskildt inom väg- och vattenbyggnadsfacket, var verksam som landtmätare och järnvägsbyggare i de västra staterna samt blef 1889 anställd vid den af unionsstaterna tillsatta kommittén för Mississippiflodens reglering, i hvilken styrelse 0. 1898 blef medlem (se Mississippi, sp. 685). 0., som är bosatt i S:t Louis, tog verksam del i anordnandet af 1904 års världsutställning därstädes och var ett kraftigt stöd för de svenske deltagarna i utställningen. G. H-r. Ockla, zool. Se Laxsläktet, sp. 1453. Ocklusiön (af lat. occludere, tillsluta). 1. Med., tillslutning; tändernas, resp. öfver- och underkäks-tändernas sammanslutning mot hvarandra (förr kallad artikulation). - 2. Metall., metallers förmåga att i sig upptaga (absorbera) gaser. Denna egenskap, som upptäcktes af Th. Graham på 1860-talet, förekommer såväl hos smälta metaller (speciellt absorbera silfver och koppar rikligt syre, som efter stelnandet delvis förefinnes i hålrum) som hos fasta metaller (särskildt upptaga palladium och tantal stora, med temperaturen aftagande mängder vätgas; nickel, järn, koppar, platina absorbera mindre, men med temperaturen stigande mängd vätgas). Ocklusiön kan ega rum äfven på fasta metallers yta (adsorption), hvilket är märkbart, särskildt då metallen är finfördelad (platina-, palla-diumsvamp). 2. C. B-s. Ocklusionsförband (se Ocklusiön), ett förband, bestående af gasstycken, bomull och stundom af en bit af för vatten ogenomträngligt tyg, som lägges öfver sår; i inskränkt bemärkelse ett förband för ögonen, medelst hvilket ögonlocken hållas slutna för att hindra ljusets retning efter operationer o. d. J- Å, Ockra. Se Färg, sp. 273. OckuMt (lat. occu'ltus), hemlig. Om o c k u 11 a krafter, ockult vetenskap se Ockultism. Ockultatiön (af lat. occultäre, dölja), astron., detsamma som betäckning (se d. o. 2), en stjärnas eller planets betäckande eller bortskymmande af en annan himlakropp, vanligen månen. Vid solförmörkelser bortskymmes solen af månen. Ockultatiön är således för stjärnor och planeter detsamma som förmörkelse för solen. Försvinnandet bakom månranden kallas immersion och synligblif-vandet bakom den motsatta månranden emersion. Enär en stjärnas (fixstjärnas) skenbara diameter är omätbart liten och säkerligen icke annat än möjligen i några få undantagsfall uppgår till en tusendels bågsekund, kan stjärnan ej bli småningom bortskymd af månen under hans fortskridande öfver himlahvalfvet, utan detta sker i ett enda odelbart ögonblick, äfven för de allra ljusstarkaste stjärnorna, och kan därför med den största skärpa observeras. Ockultationer af stjärnor (vanligen kallade stjärnbetäckningar) ha fördenskull förr varit ett bland de bästa medlen att bestämma orters longituds- eller tidsskillnad och äro så äfven ännu för sådana platser, som ej äro förenade med elektrisk telegraf. E. J. (B-d.) Ockultism (af lat. occu'ltus, dold, hemlig), filos., en riktning inom världsåsikterna, som antar, att det finnes ett annat och högre sätt att förklara verkligheten än det, som grundar sig på den sinnliga erfarenheten och det logiska förståndet, nämligen genom tillgodogörande af vissa hemlighetsfulla krafter i naturen och särskildt inom människans själslif, framträdande i s. k. ockulta fenomen, hvilka äro okända för den vanliga vetenskapen, men förmenas ha varit kända för en del visa alltsedan forntiden. Man kan föra ockultismens historia tillbaka till de äldsta naturreligionerna och särskildt till kaldéernas visdom och dess efterföljare i Europa samt till kabbala och kabbalisterna. Medeltidens astrologi och alkemi höra ock till denna riktning, som sattes i system af Agrippa af Nettesheim i "De occulta philosophia" (1510) och genom Paracelsus gjorde en betydelsefull insats i medicinens historia. l nutiden har en pånyttfödelse af ockultismen skett genom spiritismen (se d. o.) och teosofien (se d. o.). Den litteratur, som förkunnar ockultismens läror eller bekämpar dem, är outtömlig. Äfven en omfattande tidskriftslitteratur står i riktningens tjänst, t. ex. i Tyskland "Sphinx" (1886--95), "Metaphysische rundschau", "Die übersinnliche welt", "Zeitschrift für xenologie" m. fl. Jfr C. Kiesewetter, "Geschichte des neueren ockultismus" (1891), A. E. Waite, "The occult sciences" (s. å.), Alfr. Lehmann, "Overtro og troldom" (1893--96), Ottolenghi, "Suggestione e facoltà psichiche occulte" (1900), J. Jastrow, "Fact and fable in psychology" (1901), och B. Gadelius, "Tro och öfvertro i gångna tider" (1912, 1913). Jfr Mantik och Mysticism 2. S-e. Ockupation, krigsv., besittningstagande af fientligt land, förekommer någon gång i fredstid for att genom besittningstagandet tillförsäkra den angripande vissa förmåner på den andres bekostnad, men vanligen användes ockupation endast i krig, hvarvid den utsträckes öfver de landsdelar, som genom krigföringen komma i den öfverlägsna partens besittning. Denna öfvertar statsmyndigheten i det ockuperade landet, uppbär statens skatter, upprätthåller ordningen medelst landets egna eller, om dessa träda ur verksamhet, medelst af honom tillsatta myndigheter. Den ockuperande kan äfven utkräfva kontributioner och rekvisitioner, men måste enligt nutida krigsbruk lämna enskild egendom orubbad. Se vidare Krig. C. O. N. Ockupera (lat. occupäre), besätta med härsmakt, bemäktiga sig, taga i besittning (jfr Ockupation). 0'Clery [åukhVri], franciskanmunk. Se I r i s k a litteraturen, sp. 846. Ocllo, astron , en af småplaneterna, upptäckt 1901 af Stewart, är märkvärdig som den af alla kända planeter, hvars bana är mest excentrisk. Banans excentricitet uppgår nämligen till öfver 0,38. Denna planet står i detta afseende icke långt efter vissa periodiska kometer, t. ex. den s. k. första Tempelska kometen, hvars banexcentricitet uppgår till endast omkr. 0,40. B-d. Ocneria, zool. Se Löfskogsnunnan och Nunnan. 0'Connell [åukå'nl], Daniel, irländsk folkledare, f. 6 aug. 1775 i grefsk. Kerry, d. 15 maj 1847 i Genua, tillhörde en gammal keltisk hof-