Fredrik IV 1730. -- Jfr Engelstoft, "Odense bys historie" (2:a uppl. 1880). E. Ebg. Odense aa [å]. Se Fyn. Odense amt omfattar norra delen af Fyn samt några smärre öar, bland hvilka Baagö och Fænö i Lilla Belt. Om dess geografiska förhållanden se Fyn. I trängre mening har det en areal af 1,143 kvkm. med 115,681 inv. (1911), hvaraf 47,700 i städerna; i mera vidsträckt bemärkelse, d. v. s. jämte Assens amt, förenad med O. under samme amtman, har det en areal af 1,809 kvkm. med 166,572 inv. (1911), hvaraf 58,048 i städerna. Amtmannen är äfven stiftsamtman i Fyns stift. Totalarealen omfattar 8 härad, 6 prosterier och 8 folketingskretsar samt har 5 städer, Odense, Kjerteminde och Bogense (i O.) samt Assens och Middelfart (i Assens amt); där finnas två amtsråd. Af arealen lågo 1907 i åker 86,300 har (däraf 1/5 med rotfrukter), i ängs- och betesmarker samt träde 68,500 och i skogsmark 11,700 har. 1909 funnos 33,800 hästar, 128,200 nötkreatur, 30,400 får och getter, 83,600 svin samt 1,143,000 höns. E. Ebg. Odense fjord intränger från Kattegatt 12 km. på nordöstra kusten af Fyn och bildar därvid halfön Hindsholm. E. Ebg. Odense kanal, som sätter staden Odense i förbindelse med Odense fjord, har en längd af 8,350 m. Den byggdes 1796--1804 af staten, såldes till staden 1858 och har sedan gång på gång (senast 1904) utvidgats och fördjupats, så att den nu är omkr. 50 m. bred och 6 m. djup, samt fortsattes af en smal, slingrande, 14,750 m. lång ränna genom återstoden af fjorden. E. Ebg. Odense recess kallas det beslut rörande handelsförhållandena i Bergen, hvilket fattades på herredagen i Odense 25 juli 1560 under förhandlingar mellan danske konungen och riksrådet å ena sidan samt sändebud från de vendiska hansestäderna å den andra. Genom denna recess stadgades, att Bergens borgare hade rätt att idka handel på Nordland och häfdades i öfrigt de norska intressena emot hansestäderna och särskildt dessas handelskontor i Bergen. Recessen är ett uttryck för den kraftiga nationella politik emot hansestädernas anspråk, som med framgång upprätthölls af Kristian III och hans norske ståthållare på Bergenhus Kristofer Valkendorf. S. T-g. Odensholm, ö, omkr. 5 km. lång och 1 à 2 km. bred, ligger omkr. 10 km. utanför Estlands nordvästra udde, Spitham. Ön tillhör Nuckö socken och är bebodd uteslutande af svenskar, ett hundratal personer, som bo i en by med sju gårdar och lifnära sig med fiske, sjöfart och något jordbruk. Liksom de öfriga svenska kolonierna i Östersjöprovinserna är äfven denna af urgammal upprinnelse, hvarom äfven dess fornnordiska namn bär vittne. (Detta brukas visserligen ej numera af befolkningen -- ön kallas helt enkelt "Holman" eller "Vånn back" - men är rätt väl styrkt från äldre tider.) Den svenska stammen synes här vara bibehållen mera ren än kanske i någon af de öfriga estsvenska trakterna, och utmärkande för O. är öfver hufvud en stark stämning af gammaldags svenskhet. Dialekten skiljer sig ej nämnvärdt från målet i Nuckö socken för öfrigt ("Nuckömålet"). Se vidare Estsvenskar och Nuckö jämte där anförd litteratur, äfvensom en artikel om O. i A. Engströms "Mitt lif och lefverne" (1907). G. D-ll. Odens hög. Se Gamla Uppsala och Uppsala högar. Odens jakt. Se Oden. Odensjö, socken i Kronobergs län, Sunnerbo härad. 11,553 har. 938 inv. (1912). O. bildar med Lidhult och Vrå ett pastorat i Växjö stift, Sunnerbo kontrakt. Odensjön, märklig insjö i Röstånga socken, Malmöhus län, på Söderåsens östra del, 1,5 km. n. v. om Röstånga kyrka. Sjön är nästan cirkelrund med en diameter af omkr. 120 m. och ett

Odensjön, sedd från Röstånga.

djup af 21 m., är mycket fiskrik och har klart vatten samt omges af 60 m. höga stränder, som stupa brant och endast på norra sidan lämna en smal öppning för sjöns utlopp till den för sin skönhet bekanta Nackarps dal genom en liten bäck, som för sjöns vatten till Rönneån. Om sjön och dess tillkomst går en mängd sägner och vidunderliga historier. Den har fordom ansetts vara en gammal kratersjö, men denna åsikt är oriktig, den omgifvande bergarten är vanlig gnejs, och kraterformen har uppstått därigenom, att den yttersta ändan af en sprickdal på ett eller annat sätt blifvit urholkad, hvarjämte äfven bottnen sannolikt sjunkit. Huru detta skett, kan dock numera på grund af jordbetäckningen svårligen närmare afgöras. Odenslund. 1. (Odinslund). Se Uppsala. -- 2. Municipalsamhälle (enl. k. br. 1899) i Brunflo socken, Jämtlands län, utanför Östersund, på från Odensala by afsöndrad mark, enl. k. br. 25 aug. 1905 utvidgadt med lägenheterna Hårdänge, Furutorp och Katrinelund. Areal 80 har. 1,611 inv. (1912). Taxeringsvärde 811,100 kr. (1912), hvaraf 64,900 kr. å jordbruksfastigheter. -- På Odensala bys egor ha Norrlands artilleriregemente och Jämtlands fältjägarregemente sin öfningsplats. Odensvi. 1. Socken i Kalmar län, Södra Tjusts härad. 14,737 har. 1,708 inv. (1912). O. utgör ett pastorat i Linköpings stift, Södra Tjusts kontrakt. Se Ada Rydström, "Boken om Tjust", IV (1910). -- 2. Socken i Västmanlands län, Åkerbo