bildframställningar 2 ögon, som hon bär på en bok eller en liten duk. På fäderneslottet Hohenburg i Vogeserna stiftade hon ett kloster (alltjämt mycket besökt); där finnas vallfärdskyrka och -kapell (med många reliker af helgonet), och det af henne omkr. 690 upprättade abbotstiftet bär äfven namnet Hohenburg. Vid foten af Hohenburg ligga den undergörande Odilienquelle, som säges återge blinda deras syn, och ruiner af Niedermünster, dotterkloster till Hohenburg. Jfr Lourdes. Odilienberg [ad-], en 826 (763) m. hög topp i Vogeserna, n. v. om Barr. På dess spets finnas storartade gamla befästningar och ett kloster. Jfr O di l i a. J. F. N. Odilienquelle. Se Odilia. Odin. Se Oden. Odinit, petrogr., med gabbro genetiskt samhörig lamprofyrisk gångbergart, hysande strökorn af augit, plagioklas eller hornblände i en finkornig grundmassa af hufvudsakligen plagioklas och hornblände. Bergarten är först beskrifven ifrån norra Odenwald och har däraf sitt namn. A. G-n. Odinkar Hvide, dansk storman, förkunnade under Harald Blåtands regering (senare hälften af 900-talet) kristendomen, först i det då danska Skåne, senare i Sverige. -- Hans frände Odinkar d. y., d. 1043, son till jarl Toke i Vendsyssel, sändes i sin ungdom till Bremen och döptes af ärkebiskop Adaldag, undervisades sedan af O. d. ä. och vigdes omkr. 1000 till biskop i Ribe; hela Jylland lydde under honom. E. Ebg. Odinslund. Se Uppsala. Odi profanum vulgus et arceo, lat., "den råa hopen hatar och af skyr jag", citat från Horatius (Oden, III, 1). I Horatius' mun betyder versen, att han ej lade an på massans bifall, utan höll sig till några få sakkunnigas omdöme om hans skaldekonst. Numera hör man citatet användas som ett uttryck af leda vid "den allmänna opinionen". Odisponerad kronojord, förv., de vidder af kronans mark i Norrland, hvilka ej äro under ständig besittningsrätt upplåtna, till kronoparker afsätta eller till boställen anvisade. Jfr Inmutningsrätt. _ Kbg. Odisputabel, oomtvistlig, ostridig, obestridlig. Jfr Disputabel och Indisputabel. Odium medicum, lat., "medicinskt hat", det förr i tiden ej ovanliga förhållandet, att läkare talade illa om hvarandra för att beröfva medbröder deras patienter. Odium theologicum, lat., "teologiskt hat", teologers hätska bekämpande af motståndare och annorlunda tänkande; oförsonligt hat. Odiya. Se Oriya. Odiös (lat. odiösus), förhatlig, vidrig, olidlig. Odji (oji, otshi, o-tyi, twi, chwee m. m.), det i Asjanti på Guldkusten härskande språket, närmast släkt med ewe- och jorubaspråken längre österut vid samma kust. Redan tidigt bekant genom danska missionärers arbeten (Muller 1673 och Protten 1764), är odji nu ett af de bäst kända och viktigaste negerspråken. De förnämsta dialekterna äro akdn, regeringens officiella språk, samt akwapém och fanti, hvilka ligga till grund för utgifna grammatiker, ordböcker och öfversätt-ningar. Språket är mycket rikt utveckladt i fonetiskt hänseende, men torftigt i det formella. Sub- stantiv och adjektiv äro oböjliga; genus och relativpronomen saknas alldeles. Äfven verbet saknar numerus, och person uttryckes blott med prefige-ring af personalpronomina. Fyra tempora finnas (aorist, pres., perf. och fut.). Hela bibeln är öfversatt af Christaller på akwapém (Basel, 1871) samt Matt. och Mark. af Parker på fanti (London, 1877). Jfr Christaller, "Grammar of the Åsan te and Fante language" (1875) och "Dictionary of the Asante and Fante language" (1881) samt Cust, "A sketch of the modern languages of Africa" (1883). H. A. (K. V. Z.) Odland [årdd-], Sigurd Vilhelm, norsk teolog, f. 5 dec. 1857, blef 1883 stipendiat och var 1894-1906 professor i teologi vid Kristiania universitet samt 1892-1911 ordf. i Det norske Lutherske indremissionsselskab. Han var 1900-06 medredak-tör af "Norsk teologisk tidsskrift" och 1901-10 af "Luthersk kirketidende". O. har förfäktat en strängt konservativ ortodoxi gentemot nyare teologiska riktningar, som han i det längsta sökte hålla borta från universitetet. När emellertid J. Ording (se d. o.), som tillhör en friare riktning, utnämndes till professor 1906, tog 0. afsked. Senare gick han i spetsen vid arbetet på att upprätta på privat väg en af teol. fakulteten oafhängig teol. "menighetsfakultet för utbildning af präster för norska kyrkan på grundval af Guds ord och kyrkans evangelisk-lutherska bekännelse". Bland 0:s vetenskapliga arbeten må framhållas afh. Apostola-lets begreb og oprindelse (i univ:s festskr. till Oskar II, 1897). K. V. H. Odlingsgräns. Se Kulturgräns. Odlingslånefonden, en genom sammanslagning fr. o. m. 1914 af s. k. äldre och nya odlingslånefonderna bildad, under Statskontorets förvaltning ställd fond med ändamål att genom lån understödja aftappning af sjöar och sänka trakter samt odling af de torrlagda markerna. Äldre odlingslånefonden bildades af medel, som alltsedan 1840-talet intill 1884 af riksdagen i stat anvisades till lån för främjande af utdikningar och aftappningar af sänka trakter och sjöar till beredande af odlingsföretag. Anslaget för detta ändamål utgjorde på 1850-talet blott 25,000 kr. om året, men höjdes småningom till 150,000 kr. Å denna fond uppfördes vidare det vid 1877 års riksdag beviljade lånet å 2 mill. kr. för sjöarna Hjälmarens och Kvismarens sänkning samt det af 1882 års riksdag beviljade låneanslaget å 70,000 kr. för understödjande af sådana myr-utdikningar och vattenaftappningar, som företrädesvis afse att minska frostländigheten. Kapital- och ränteinbetalningarna å de från fonden lämnade lånen omfördes intill 1884 till statsregleringsfonden och ha därefter ingått till Nya odlingslånefonden. Till 1874 förvaltades fonden af Riksgäldskontoret, därefter af Statskontoret. -- Nya odlingslånefonden, som bildades genom k. kung. 28 sept. 1883, hade till ändamål att genom lån understödja odling af sänka trakter. 1895 medgafs, att lån finge beviljas jämväl till utförande af sådana vattenafledningsföretag, som afsåge förbättring på annat sätt än genom s. k. täckdikning af förut odlad åker och äng eller vinnande af ny äng. Till fonden ha enligt tid efter annan förnyade beslut ingått annuiteterna af äldre odlingslån,