495 Odo-Odonata 496 hvarjämte Riksgäldskontoret haft att i mån af behof och på rekvisition af K. M:t till fonden öfverlämna medel till så stort belopp, som jämte ingående annuiteter erfordrades till fyllande ai högst l mill. kr. årligen. För lånemedlen erhöll Riksgäldskontoret räntegodtgörelse af fonden. K. M:t egde att å fonden i mån af tillgång anvisa odlingslån till ett sammanlagdt belopp af högst l mill. kr. årligen. Å lånesumman skulle enligt de ursprungliga bestämmelserna erläggas under de 5 första åren ingen ränta eller amortering, men å de under tiden lyfta beloppen beräknas 5 proc. årlig ränta, som vid de 5 årens slut lades till kapitalet, hvarefter å det sålunda uppkomna beloppet skulle fr. o. m. 6:e året, tills lånet fullt gäldats, erläggas 10 proc., hvaraf 5 proc. ränta. Sedermera ha efter hand beslutits åtskilliga ändringar och tillägg i fråga om de för lån bestämda villkoren, innefattande jämväl flera lindringar. Sålunda har 1901 stadgats, att ränta icke beräknas under de 3 första åren, att under de näst därpå följande 3 åren ej erlägges ränta eller kapitalafbetalning, men beräknas å lyfta belopp 3,6 proc. årlig ränta, som vid periodens slut lägges till lånesumman, hvarefter å det sålunda uppkommande beloppet erlägges en annuitet af 6 proc., hvaraf som ränta räknas 3,e proc. å det oguldna beloppet. I fråga om lånets storlek har stadgats, att lånet kunde bestämmas till hela det belopp, hvartill enligt fastställd plan kostnaden för företaget, efter afdrag för det bidrag, som för samma företag kunde vara lämnadt från norrländska eller allmänna afdikningsanslaget (om dessa anslag se Norrlandsfrågan, sp. 1498), beräknades komma att uppgå, dock med iakttagande bl. a. att lånet ej finge öfverstiga 70 proc. af det jordförbättringsvärde, som vederbörande ämbetsverk kunde vitsorda. - Med afseende å både de äldre och de nyare odlingslånen gäller, att annui-teterna fördelas på de hemman och lägenheter, som äro delaktiga i odlingsföretaget, införas i jordeboken som ett af hemmanet eller lägenheten utgående onus samt uppbäras jämte öfriga utskyl-der af kronobetjäningen. Yid 1912 års början utgjorde den äldre odlingslånefondens behållning 3,565,000 kr., och från den nya odlingslånefonden hade utlånats medel till belopp af mer än 18 mill. kr. V. K-r. (C. v. O.) Odo. 1. Hertig af Akvitanien. Se E u do. - 2 Konung af Frankrike. Se E u d o. - 3. 0. från Cluny (fr. Odon de Cluny), fransk musikskriftställare, f. 879, d. 942, var 899 kanik och kapellsångare i Tours, blef 909 munk och var från 927 abbot i Cluny samt reformerade många kloster i Frankrike och Italien. Han kanoniserades efter sin död. Från honom härrör en Dialogus de musica (tr. i Gerbert von Hornaus "Scriptores" etc., 1784). 0. synes ha infört den sedan dess öfliga betydelsen af tonbokstäfverna (A-G) samt fe:s dubbla form som |? rotundum och ty quadratum (se B, sp. 555). Hans diktverk Occupatio utgafs 1900 af Swoboda. Biogr, af Du Bourg (1905). - 4. 0. af Bayeux (fr. Odon de Conteville), biskop, f. 1036, d. 1097, halfbroder till Vilhelm Eröfraren, blef biskop af Bayeux 1049 och earl af Kent 1067. Han utrustade skepp för Vilhelms landstigning i England (1066) och kämpade i egen person vid Senlac. Under några år var han sin half broders minister i England, men 1083 föll han i onåd och sattes i fängelse på grund af sin egendomliga italienska politik, i följd hvaraf han beskylldes att vilja göra sig till påfve. På dödsbädden gaf Vilhelm befallning om hans lössläppande. Mot Vilhelm Rufus stämplade han till förmån för sin äldste brorson Robert. Med denne ämnade han deltaga i första korståget, men dog på vägen i Palermo. 0. lät restaurera domkyrkan i Bayeux och anses ha låtit utföra Bayeuxtapeten (se d. o.). 3. E. F-t. Odoacer. Se Odovakar. Odoardo Farnese [ådåa'rdå]. Se Farnese 5. Odobäenus, zool. Se Hvalross-släktet. Odobescu, Alexander, rumänsk historieskrifvare, f. 1834, d. 1895, blef redan vid 28 års ålder kultus- och undervisningsminister och sedan professor i arkeologi vid universitetet i Bukarest. Han författade Arkeologiens historia (1874) och ett stort arbete öfver det gotiska fyndet vid Pe-troasa. Han var äfven en lycklig novellförfattare, och "Furstinna Chiajua" liksom "Mihnea den grymme" anses som mästerverk. 0. utgaf tidskr. "Revista romåna" (1861-63). Odo'jev, kretsstad i ryska guv. Tula, vid Kle-venkas utlopp i Okas biflod Upa. 6,106 inv. (1897). Stor fruktodling. J- F. N. Odoje^skij, Aleksandr Ivanovitj, furste, rysk skald, f. 1803, d. 1839, blef på grund af deltagande i decemberupproret 1825 förvisad till Sibirien och förflyttades 1837 som soldat till Kaukasien, där han dog. Personligen bekant med Ler-montov och Gribojedov, författade han i landsflykten vemodiga dikter, af hvilka dock endast några få utkommo under hans lifstid. Först 1862 trycktes ett urval i Leipzig, och 1890 utkom en fullständigare upplaga jämte lefnadsteckning af baron Rosen. Diktprof i A. Jensens "Ryska skaldeporträtt". A-d J. Odol [ådål], ett munvatten med ganska utbredd användning, uppges innehålla flera antiseptiska ämnen, bl. a. mentol och salol, litet salicylsyra och sackarin samt små mängder flyktiga oljor, såsom nejlik-, pepparmynt- eller kumminolja, alltsammans löst i sprit. S. J-n. Odon, bot. Se Vaccinium. Odonata, zool., underordning af insektordn. r ä t-vingesländor. Hithörande sländor utmärkas af långsträckt och ofta mycket smal bakkropp, mycket rörligt hufvud med stora, buktiga fasettögon samt ytterst korta, i spetsen borstformade pannspröt. Mundelarna äro väl utvecklade och bitande. De 4 under hvilan ej hopveckade, nätådriga vingarna äro lika eller nästan lika till storlek och form samt äfven i öfrigt af samma beskaffenhet. De äro anbragta bakom fästet för de framåtriktade och uteslutande till att klamra sig fast med inrättade benen. - Larverna, som lefva i vatten, likna i sin allmänna kroppsform de fullbildade sländorna och äro liksom dessa rofdjur. För att gripa sitt af vattendjur bestående byte äro de utrustade med en egendomligt bildad underläpp, utgörande en framsträckbar griptång. Efter några hudömsningar bära larverna korta vingslidor. Då de skola undergå sin förvandling, krypa de upp ur vattnet och hålla sig fast med benen vid någon vattenväxt, där det tomma larvskinnet blir kvarsittande, sedan sländan krupit ut därur. Något hvilande pupp-