Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ogasawarajima ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
541
Ogasawarajima-Ogilvy
542
gåfning, ehuru den icke hann utveckla sig. Hans
lyriska, oftast sorgbundna och elegiska poem ha
utgetts i många uppl. allt ifrån 1856, dock ännu icke
fullständigt. Hittills bäst är den af Gersjen-zon
redigerade uppl. af 1904. Jfr A. Herzens intressanta
memoarer "Byloje i dumy". A-d J.
Ogasawarajima, jap. Se Boninöarna.
Ogdai, mongolisk kakan. Se Mongolerna, sp. 908.
Ogden [å’gdən], stad i nordamerikanska staten Utah,
60 km. n. om Salt lake city, 1,300 m. ö. h., vid
foten af Wahsatchbergen och vid Weber, ett tillflöde
till Stora saltsjön. 25,580 inv. (1910), hvaraf
många skandinaver. Järnvägs- och maskinverkstäder,
sockerbruk och kvarnar. En af de viktigaste
järnvägsknutarna i västra delen af unionen, ty där
mötas Union pacific och Southern pacific samt Rio
Grande western railroad m. fl. linjer. O. bebyggdes
1850 af mormoner. (J. F. N.)
Ogdensburgh [å’gdənsbəg], stad och importhamn
i nordamerikanska staten New York, vid S:t
Lawrencefloden och flera järnvägslinjer. 15,933
inv. (1910). Stor handel med trävaror och
spannmål. Ångfärjor förena O. med Prescott
på kanadensiska sidan af floden. Sedan
1872 residerar där en katolsk biskop.
(J. F. N.)
Ogé, mulattledare. Se Haiti, sp. 1058.
Ogenerad [-Jen-; se G en e], som ej är blyg, som tar
sig fria fasoner eller som hugger för sig.
Ogenomskinlighet, Opacitet, fys., den egenskapen
hos vissa kroppar att icke genomsläppa ljuset, utan
absorbera detsamma. Absorptionen är dock i allmänhet
icke lika stor för olika färger; ej heller är någon
kropp absolut ogenomskinlig, utan genomsläpper
alltid något ljus, så framt man ger kroppen formen
af en tillräckligt tunn skifva. Äfven metaller,
såsom silfver och platina, äro i tunna lameller
genomskinliga. Man talar äfven om ogenomskinlighet för
värme, hvarmed menas egenskapen att icke genomsläppa
det strålande värmet. Kroppar, som ha denna egenskap,
sägas vara adiatermana eller atermana. Se Absorption
3 och D i a f a n. R- R.*
Ogenomtränglighet, fys., en egenskap, som tillkommer
all materia och består däri, att en materiell partikel
icke kan intaga ett rum, som en annan samtidigt
upptar. Skenbart kunna visserligen två kroppar
genomtränga hvarandra, t. ex. när två vätskor eller
gaser blanda sig med hvarandra, när en gas absorberas
i en vätska o. s. v. Men detta strider ingalunda mot
materiens allmänna ogenomtränglighet, utan beror
däraf, att den volym, som kroppen synes upptaga,
i verkligheten icke är h. o. h. uppfylld af kroppens
materia, utan innehåller en ofantlig mängd mellanrum
(porer) mellan de smådelar (molekyler, atomer),
af hvilka kroppen består. Ogenomträngligheten
tillkommer således egentligen ej kropparna,
utan deras minsta delar, atomerna.
R R.*
Oggersheim [-hajm], stad i bajerska reg.-omr. Pfalz,
vid järnvägen mellan Ludwigshafen och Worms. 7,748
inv. (1910). Stort bomullsspinneri, väfveri och
sammetsfabrik (1,000 arbetare), tobaks-, järn-
o. a. industri.
(J. F. N.)
Oggiono [åddjå’nå] 1. Oggionno, Marco d’ (äfven
Oggione, Uggione och Ugione), italiensk målare af
den milanesiska skolan, f.
omkr. 1470 i Oggionno, nära Milano, d. 1549
(enl. andra uppgifter 1530) i Milano, var lärjunge af
Lionardo da Vinci och verksam i Milano, men f. ö. äro
hans lefnadsförhållanden obekanta. I Brera-galleriet
i Milano finnas af honom flera oljemålningar,
bl. a. Ärkeänglarna som Lucifers besegrare, dessutom 5
fresker från kyrkan S. Maria della Pace. De förnämsta
bland dem äro Marias himmelsfärd och Bröllopet
i Kana. Norr om Alperna finnas af honom i Hampton
court Johannes och Jesus som barn kyssande hvarandra
samt i Berlin en Sebastian. De flesta äldre kopior
af Lionardos nattvard tillskrifvas vanligen 0.
C. R. N.*
Ogham. Se O gam.
Oghuz, arab. Se K urna ner.
Ogier le danois [åjie le danc/a’]’. Se Holger danske.
Ogilvy [äug^lvi], skotsk släkt (namnet skrifves
äfven O g i l v i e, O g i l v i j och - i Sverige
- Ogilwie), hvilken leder sina anor tillbaka till
Gilbert, son till Gilbride, som var than af Angus i
senare hälften af 1100-talet. Sir Walter 0., d. 1440,
var 1425-31 skotsk riksskattmästare. Hans sonson, som
utfört en ambassad till Danmark, fick 1491 titeln lord
0. of Air lie, och en af dennes ättlingar, James 0.,
f. omkr. 1593, d. 1666, erhöll 1639 af Karl I titeln
earl af A i r l i e till belöning för bistånd åt
konungen i dennes strid med pres-byterianerna. Till
denna ättgren hörde David 0., lord 0., f. 1725,
d. 18J3, som deltog i pretendenten Karl Edvards
resning 1745. Efter slaget vid Culloden flydde han
till Bergen i Norge, satt där fången till maj 1746,
men lyckades då fly öfver Sverige till Frankrike samt
blef till sist generallöjtnant i fransk tjänst och
erhöll 1778 tillåtelse att återvända till Skottland
(han bar äfven titeln earl af Airlie). Denna ättens
hufvud-gren fortlefver ännu i Skottland med Airlie
castle som stamslott. Till en annan ättgren hörde
ear-lerna af F i n d l a t e r, bland hvilka James 0.,
4:e earl, f. 1664, d. 1730, var skotsk lordkansler
1702 -04 och 1705-07 och ifrigt verkade för unionen
mellan England och Skottland 1707; som earl af Se a f
i e l d fick han 1701 säte i engelska öfverhuset. Sir
George 0. of Barras, d. 1679, tillhörde en sidogren,
deltog på 1630-talet i Trettioåriga kriget,
försvarade 1651 tappert Dunottar castle mot Cromwell
och lyckades undan alla efterforskningar hålla de
skotska kronjuvelerna dolda till restaurationen 1660,
då han öfverlämnade dem till Karl II och belönades
med baronetvärdighet. Patrick O., en ättling af
släktgrenen 0. of I n c h m a r t i n, f. 1606 i
Skottland, trädde i svensk krigstjänst, blef major
vid Henrik Sass’ regemente, naturaliserades som
svensk adelsman 1642, blef 1655 öfverste för Åbo
läns infanteri och 1660 landshöfding i Kexholms län
samt lefde ännu 1671. Två hans sonsöner, Georg 0.,
d. 1719 i rysk fångenskap, och Patrik 0., f. 1690
i Narva, d. 1754, voro officerare i Karl XII:s här,
togos 1704 till fånga vid Narvas fall, men frigåf-vos
genom mellankomst af deras frände, fältmarskalken
i rysk tjänst Georg B. 0. (se nedan). I Sverige
utgick ätten på 1790-talet. - En George 0. deltog
1645 som öfverstelöjtnant i kejserlig tjänst tappert
i försvaret af Brunn mot svenskarna under Torstenson;
han var sedermera kommendant
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
