541 Ogasawarajima-Ogilvy 542 gåfning, ehuru den icke hann utveckla sig. Hans lyriska, oftast sorgbundna och elegiska poem ha utgetts i många uppl. allt ifrån 1856, dock ännu icke fullständigt. Hittills bäst är den af Gersjen-zon redigerade uppl. af 1904. Jfr A. Herzens intressanta memoarer "Byloje i dumy". A-d J. Ogasawarajima, jap. Se Boninöarna. Ogdai, mongolisk kakan. Se Mongolerna, sp. 908. Ogden [å'gdən], stad i nordamerikanska staten Utah, 60 km. n. om Salt lake city, 1,300 m. ö. h., vid foten af Wahsatchbergen och vid Weber, ett tillflöde till Stora saltsjön. 25,580 inv. (1910), hvaraf många skandinaver. Järnvägs- och maskinverkstäder, sockerbruk och kvarnar. En af de viktigaste järnvägsknutarna i västra delen af unionen, ty där mötas Union pacific och Southern pacific samt Rio Grande western railroad m. fl. linjer. O. bebyggdes 1850 af mormoner. (J. F. N.) Ogdensburgh [å'gdənsbəg], stad och importhamn i nordamerikanska staten New York, vid S:t Lawrencefloden och flera järnvägslinjer. 15,933 inv. (1910). Stor handel med trävaror och spannmål. Ångfärjor förena O. med Prescott på kanadensiska sidan af floden. Sedan 1872 residerar där en katolsk biskop. (J. F. N.) Ogé, mulattledare. Se Haiti, sp. 1058. Ogenerad [-Jen-; se G en e], som ej är blyg, som tar sig fria fasoner eller som hugger för sig. Ogenomskinlighet, Opacitet, fys., den egenskapen hos vissa kroppar att icke genomsläppa ljuset, utan absorbera detsamma. Absorptionen är dock i allmänhet icke lika stor för olika färger; ej heller är någon kropp absolut ogenomskinlig, utan genomsläpper alltid något ljus, så framt man ger kroppen formen af en tillräckligt tunn skifva. Äfven metaller, såsom silfver och platina, äro i tunna lameller genomskinliga. Man talar äfven om ogenomskinlighet för värme, hvarmed menas egenskapen att icke genomsläppa det strålande värmet. Kroppar, som ha denna egenskap, sägas vara adiatermana eller atermana. Se Absorption 3 och D i a f a n. R- R.* Ogenomtränglighet, fys., en egenskap, som tillkommer all materia och består däri, att en materiell partikel icke kan intaga ett rum, som en annan samtidigt upptar. Skenbart kunna visserligen två kroppar genomtränga hvarandra, t. ex. när två vätskor eller gaser blanda sig med hvarandra, när en gas absorberas i en vätska o. s. v. Men detta strider ingalunda mot materiens allmänna ogenomtränglighet, utan beror däraf, att den volym, som kroppen synes upptaga, i verkligheten icke är h. o. h. uppfylld af kroppens materia, utan innehåller en ofantlig mängd mellanrum (porer) mellan de smådelar (molekyler, atomer), af hvilka kroppen består. Ogenomträngligheten tillkommer således egentligen ej kropparna, utan deras minsta delar, atomerna. R R.* Oggersheim [-hajm], stad i bajerska reg.-omr. Pfalz, vid järnvägen mellan Ludwigshafen och Worms. 7,748 inv. (1910). Stort bomullsspinneri, väfveri och sammetsfabrik (1,000 arbetare), tobaks-, järn- o. a. industri. (J. F. N.) Oggiono [åddjå'nå] 1. Oggionno, Marco d' (äfven Oggione, Uggione och Ugione), italiensk målare af den milanesiska skolan, f. omkr. 1470 i Oggionno, nära Milano, d. 1549 (enl. andra uppgifter 1530) i Milano, var lärjunge af Lionardo da Vinci och verksam i Milano, men f. ö. äro hans lefnadsförhållanden obekanta. I Brera-galleriet i Milano finnas af honom flera oljemålningar, bl. a. Ärkeänglarna som Lucifers besegrare, dessutom 5 fresker från kyrkan S. Maria della Pace. De förnämsta bland dem äro Marias himmelsfärd och Bröllopet i Kana. Norr om Alperna finnas af honom i Hampton court Johannes och Jesus som barn kyssande hvarandra samt i Berlin en Sebastian. De flesta äldre kopior af Lionardos nattvard tillskrifvas vanligen 0. C. R. N.* Ogham. Se O gam. Oghuz, arab. Se K urna ner. Ogier le danois [åjie le danc/a']'. Se Holger danske. Ogilvy [äug^lvi], skotsk släkt (namnet skrifves äfven O g i l v i e, O g i l v i j och - i Sverige - Ogilwie), hvilken leder sina anor tillbaka till Gilbert, son till Gilbride, som var than af Angus i senare hälften af 1100-talet. Sir Walter 0., d. 1440, var 1425-31 skotsk riksskattmästare. Hans sonson, som utfört en ambassad till Danmark, fick 1491 titeln lord 0. of Air lie, och en af dennes ättlingar, James 0., f. omkr. 1593, d. 1666, erhöll 1639 af Karl I titeln earl af A i r l i e till belöning för bistånd åt konungen i dennes strid med pres-byterianerna. Till denna ättgren hörde David 0., lord 0., f. 1725, d. 18J3, som deltog i pretendenten Karl Edvards resning 1745. Efter slaget vid Culloden flydde han till Bergen i Norge, satt där fången till maj 1746, men lyckades då fly öfver Sverige till Frankrike samt blef till sist generallöjtnant i fransk tjänst och erhöll 1778 tillåtelse att återvända till Skottland (han bar äfven titeln earl af Airlie). Denna ättens hufvud-gren fortlefver ännu i Skottland med Airlie castle som stamslott. Till en annan ättgren hörde ear-lerna af F i n d l a t e r, bland hvilka James 0., 4:e earl, f. 1664, d. 1730, var skotsk lordkansler 1702 -04 och 1705-07 och ifrigt verkade för unionen mellan England och Skottland 1707; som earl af Se a f i e l d fick han 1701 säte i engelska öfverhuset. Sir George 0. of Barras, d. 1679, tillhörde en sidogren, deltog på 1630-talet i Trettioåriga kriget, försvarade 1651 tappert Dunottar castle mot Cromwell och lyckades undan alla efterforskningar hålla de skotska kronjuvelerna dolda till restaurationen 1660, då han öfverlämnade dem till Karl II och belönades med baronetvärdighet. Patrick O., en ättling af släktgrenen 0. of I n c h m a r t i n, f. 1606 i Skottland, trädde i svensk krigstjänst, blef major vid Henrik Sass' regemente, naturaliserades som svensk adelsman 1642, blef 1655 öfverste för Åbo läns infanteri och 1660 landshöfding i Kexholms län samt lefde ännu 1671. Två hans sonsöner, Georg 0., d. 1719 i rysk fångenskap, och Patrik 0., f. 1690 i Narva, d. 1754, voro officerare i Karl XII:s här, togos 1704 till fånga vid Narvas fall, men frigåf-vos genom mellankomst af deras frände, fältmarskalken i rysk tjänst Georg B. 0. (se nedan). I Sverige utgick ätten på 1790-talet. - En George 0. deltog 1645 som öfverstelöjtnant i kejserlig tjänst tappert i försvaret af Brunn mot svenskarna under Torstenson; han var sedermera kommendant