- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 20. Norrsken - Paprocki /
563-564

(1914) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Oklahoma - Oklahoma city - Oklokrati - Oknö - Okolija - Okolner - Okome - Okra l. Gombo - Okri - Okrida - Okrosjka - Okrug - Okränkbarhet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

563 Oklahoma city-Okränkbarhet 564 för jordbruk, har stor boskapsskötsel. 1912 funnos i 0. 1,75 mill. nötkreatur, 1,4 mill. svin, 72,000 får, 750,000 hästar och 272,000 mulåsnor. - 1911 vunna mineralprodukter hade ett värde af 42,: mill. doll., hvaraf petroleum för 26,s mill., naturlig gas för 6,7 mill., stenkol för 6,3 mill. samt något zink- och blymalm. Antalet fabriker ökades 1904-09 från 1,123 till 2,310, arbetarnas antal från 7,456 till 18,034, produktionsvärdet från 24,5 till 53,7 mill. doll. De viktigaste grenarna äro kvarnindustrien (19 mill. doll.), tillverkningen af bomullsfröolja och kakor (5,2 mill.), trävaruindustrien (4,4 mill.) samt smältning af zinkmalm (3 mill.). - 0. hade 1912 9,945 km. järnvägar; de viktigaste linjer, som gå genom staten, äro At-chison-Topeka-Santa Fé-banan, Chicago-Kock Island-Pacific-banan; Choctaw-Oklahoma-Golfbanan och S:t Louis-S. Francisco-banan. - Befolkningen i det område, som nu utgör 0., var 1890 258,657 pers., 1900 790,391 och 1910 1,657,155 pers. (1,136 män mot 1,000 kvinnor), af hvilka 8,3 proc. negrer och 2,4 proc. i utlandet födda hvita (1,028 i Sverige, dessutom 2,001, som hade endera eller båda föräldrarna födda i Sverige). På indianreservationerna bodde 74,825 indianer. Om indianerna i 0. se Indianterritoriet. Af befolkningen öfver 10 år voro 1910 5,6 proc, (3,6 proc. bland hvita och 17,7 proc. bland negrer) okunniga i läsning. Statens skolstyrelse har uppsikt öfver hela statens undervisningsväsen. Folkskolorna äro öppna minst 3 månader af året (skolårets medellängd är 6l/2 mån.), och barn af 8-16 år måste besöka en offentlig eller enskild skola, såvidt ej fysisk svaghet eller sinnessjukdom föreligger. Högre läroanstalter äro 6 normalskolor, en landtbruks-och teknisk skola i Stillwater, en bergsskola i Wilburton, en landtbruks- och normalskola för negrer i Langston samt ett statsuniversitet i Norman (öppnadt 1893). Dessutom finnas slöjd- och hushållsskolor, blind- och döfstumanstalter m. m. Utgifterna för skolväsendet voro 1910-11 6,76 mill. doll. Negrerna ha särskilda läroanstalter, men indianer äro likställda med hvita. Ang. 0:s utveckling till stat se Indianterritoriet. Det proklamerades som stat 16 juni 1906 och fick sin nya konstitution 16 nov. 1907. Representationen består af en senate, hvars ledamöter (44) väljas för 4 år, och ett house o/ representatives (109 medl.), valdt för 2 år. Valrätt har hvarje amerikansk medborgare, som fyllt 21 år, bott ett år i staten, 6 mån. i grefskapet och 30 dagar i valkretsen (äfven indianer, som icke tillhöra stamförband). Författningen garanterar folkinitiativ och referendum i lagstiftningsfrågor, i fråga om initiativ ifall 8, och i fråga om referendum, om 5 proc. af valmanskåren yrka därpå. Författningen förbjuder försäljning af rusgifvande drycker, och guvernören får reglera försäljningen af ren och de-naturerad sprit för medicinskt och industriellt bruk; apotekare måste ställa borgen af 1,000 doll. eller mer att ej missbruka dess försäljning. Staten får enligt författningen ej ha större skuld än 400,000 doll., såvidt den ej behöfver låna för att afvärja fientligt infall, undertrycka uppror eller försvara staten i krig. Guvernören (governor) väl-jes af folket för 4 år. 0. skickar 2 senatorer och 8 representanter till kongressen. Hufvudstad var Guthrie (se d. o.) t. o. m. 1913, därefter har Oklahoma city varit det. J. F. N. Oklahoma city [åuklohål^mo si'ti], den största staden och fr. 1914 hufvudstad i nordamerikanska staten Oklahoma, vid Northfork af Canadian river. 64,205 inv. (1910). O. är en viktig järnvägsknut och handelsstad samt säte för en katolsk biskop och Epworth university (grundlagdt 1901 af metodister). Det första nybygget anlades där 27 april 1889, samma dag som 50,000 pers. öfverskredo det för kolonister öppnade indianområdets gränser. Oklokrat! (grek. ochlokrati'a, af o'chlos, folkmassa, den råa hopen, och kratélfn, härska), pöbel-välde, de fattigaste och minst upplysta folkklassernas (proletärernas) öfvermäktiga inflytande i ett samhälle. Jfr Demokrati. Oknö. bebodd ö i Kalmar sund, vid inloppet till Mönsterås' köping, och tillhörande Mönsterås' socken, Kalmar län. Okolija, bulg. Se Distrikt. Okolner, nord. myt., ett i eddadikten "Vo-luspa" omtaladt ställe, hvarest en sal, tillhörig jätten Brimer, är belägen. Th. W.* Okome, socken i Hallands län, Faurås härad. 6,127 har. 954 inv. (1912). 0. bildar med Köinge och Svartrå ett pastorat i Göteborgs stift, Falkenbergs kontrakt. Okra 1. G om b o, bot. Se Abelmoschus. Okri, turk. Se Och rida. Okrida, sjö. Se Ochr i da. Okrosjka [akrå'-], en rysk maträtt, som anrättas som kall soppa. Den består af köttärningar, hårdkokta ägg, gurkskifvor, lök, dill och dragon; där-öfver slår man mjölk, grädde eller kvass. I st. f. kött användas stundom fisk, grönsaker eller frukt. Okrug [å'krog], ry. Se Distrikt. Okrankbarhet innebär urspr, religiös helgd, hvars brytande nedkallar straff af någon gudomlighet. - Statsr. I Sverige tillägges okränkbarhet konungen genom 1809 års R. F. § 3, som stadgar: "Konungens majestät skall hållas i helgd och vördnad; hans gerningar vare emot allt åtal fredade." Det första af dessa stadganden innebär, att konungen för sin person åtnjuter ett särskildt skydd (se Majestätsbrott); det andra, att han är oansvarig (se Konung, sp. 929). Äfven riksdagen åtnjuter okränkbarhet i båda bemärkelserna. R. F:s § 110 mom. l rubricerar nämligen som förräderi (Straffl. kap. 8 § 1), om någon enskild man eller någon kår, militär eller civil, eller ock någon menighet antingen af egen drift eller med anledning af befallning försöker att våldföra riksdagen, dess kamrar eller utskott eller någon enskild riksdagsman eller störa friheten i deras öfverläggningar och beslut, ankommande det på riksdagen att i laga ordning låta beifra förbrytelsen (om muntlig eller skriftlig smädelse mot riksdagen se Straffl. kap. 9 § 8), och lika litet som för konungen finns det för riksdagen någon domstol, inför hvilken den kan ställas till åtal. - Äfven riksdagsmännen åtnjuta okränkbarhet, ehuru en mera begränsad. Den ofvan anförda bestämmelsen, att våld mot enskild riksdagsman straffas som förräderi, afser blott hans deltagande i riksdagens sammanträden. Vid andra tillfällen, vare sig riksdagsman befinner sig på riksdagsorten eller

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Oct 11 16:36:18 2026 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbt/0308.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free