och hästarna äro högt värderade öfver hela Tyskland, och de förra exporteras i stor skala till England. Nötkreatursstammen bildar ock en af landets förnämsta rikedomskällor, och antalet nötkreatur, får och hästar i förhållande till folkmängden är bland de största i de tyska staterna. 1907 funnos 311,700 nötkreatur, 320,000 svin, 80,000 får och 43,000 hästar. På hedarna förekommer biskötsel allmänt. Jorden är i allmänhet styckad i små lotter, och antalet stora gods är mycket litet. Industrien är jämförelsevis obetydlig och idkas mest som husslöjd för afsättning inom landet. Särskildt må nämnas linneväfnad i Ammerland, strumpstickning i Kloppenburg och korkskärning m. m. i Delmenhorst. Af nyare ursprung äro bomullsspinnerier, tobaks- och cigarrfabriker, järngjuterier, linoleumfabriker, ulltvättningsanstalter (för ull från Australien och Syd-Amerika), tegel(klinker-)brännerier, glasbruk. De viktigaste industristäderna äro Delmenhorst och Lohne samt Oldenburg. Handeln inskränker sig till utbyte af landtmannaprodukter mot kolonialvaror och industrialster. 1 jan. 1913 egde O. 223 segelfartyg om 24,531 ton och 83 ångfartyg om 35,871 ton (netto). Brake, Varel och Elsfleth äro de förnämsta hamnarna. 1913 funnos 652 km. statsbanor, alla byggda efter 1866 och af hvilka blott 40 km. voro privata. Landsvägarna äro goda; i n. äro flera af dem lagda med "klinkers" såsom i Holland. -- Folkmängden i det egentliga O. steg 1910 till 391,246 pers. I marsklandet är befolkningen urspr. af frisisk, i "geest" af sachsisk härkomst. Olikheterna mellan de båda raserna äro ännu märkbara, men lågtyska (platt-tyska) talas allmänt utom i ett begränsadt område, där en frisisk dialekt har bibehållit sig. I allmänhet liknar den oldenburgska allmogen holländarna, och frånvaron af stora jordegendomar har gjort densamma käck och oberoende. Landtbefolkningea utgör omkr. 70 proc. De viktigaste städerna äro hufvudstaden Oldenburg, Delmenhorst och Rüstringen, som är den största. Krigshamnen Wilhelmshaven, på västra sidan af Jadeviken, är byggd af Preussen, på ett från O. köpt område. Storhertigdömets författning hvilar på grundlagen af 18 febr. 1849, hvilken reviderades 1852 och 1909 (ny vallag). Kronan är ärftlig på manssidan efter förstfödslorätt inom yngre linjen af huset Holstein-Gottorp. Storhertigen bekänner sig till den lutherska kyrkan och har en årlig civillista af 400,000 mark, hvarjämte han uppbär 255,000 mark från kronodomänerna. Inga på börd och stånd grundade företräden finnas; full tros- och samvetsfrihet tillerkännes medborgarna. Storhertigdömets landtdag består af en kammare på 45 led. (36 för hertigdömet O., 5 för Birkenfeld och 4 för furstendömet Lübeck), valda för 5 år genom omedelbara val. Röstberättigad och valbar är hvarje själfständig medborgare, som fyllt 25 år; den, som fyllt 40 år, har en tilläggsröst. Ord. landtdag sammanträder hvarje år (sedan 1906). Furstendömena Lübeek och Birkenfeld ha dessutom särskilda provinsialråd, som dock ej ega beslutanderätt. Lagstiftnings- och beskattningsrätt utöfvas gemensamt af storhertigen och landtdagen. Den verkställande makten tillkommer storhertigen, som har vid sin sida ett ansvarigt statsministerium, bestående af 3 ministrar: finansministern, som f. n. äfven är minister för storhertigliga huset, inrikes- och utrikesminister, ministern för justitie-, kyrko- och skolärenden samt för krigsväsendet och en minister för den allmänna förvaltningen. Under statsministeriet lyda de båda provinsialregeringarna i Eutin för furstendömet Lübeck och i Birkenfeld för furstendömet Birkenfeld. De tre landsdelarna ha hvar sin särskilda finansförvaltning och storhertigdömet som sådant sin, så att budgeten är fyrfaldig. För 1913 beräknades inkomsterna för hela storhertigdömet till 980,500 mark och för de olika landsdelarna till 14,93 mill. Matrikularbidraget till Tyska riket utgjorde för 1913--14 446,200 mark. Statsskulden uppgick 1912 till 75 mill. mark. Högsta domstolsinstansen för hertigdömet O. är den för O. och Schaumburg-Lippe gemensamma oberlandesgericht i staden Oldenburg. Lübeck lyder under oberlandesgericht i Hamburg och Birkenfeld under oberlandesgericht i Köln. -- Hvarje religionssamfund ordnar sina angelägenheter själfständigt under statens öfverinseende. I spetsen för förvaltningen af den evangeliska kyrkan stå en superintendent och "oberkirchenrath" och såsom beslutande och lagstiftande myndighet den af andliga och världsliga medlemmar sammansatta landessynode. I församlingarna är presbyterialförfattningen införd. Katolikerna, som bo företrädesvis i de södra, förr till furstendömet Münster hörande delarna af landet, lyda under biskopen af Münster, som representeras af en official i Vechta. Katolikerna i Lübeck lyda under biskopen i Osnabrück och Birkenfelds katoliker under biskopen i Trier. -- De protestantiska skolorna lyda under det evangeliska "oberschulkollegium" i Oldenburg, de katolska under det katolska i Vechta. I båda orterna finnas skollärarseminarier och gymnasier för de motsvarande konfessionerna. Inalles finnas (1911) 5 gymnasier, 3 oberrealskolor, 5 realskolor, 13 högre flickskolor, 35 borgarskolor, 9 förberedande skolor, 709 folkskolor, 4 lärarseminarier, 11 landtbruksskolor, 1 navigationsskola, 2 tekniska skolor och 1 institut för döfstumma. -- O:s trupper tillhöra sedan 1867 preussiska armén och utgöra ett infanteri- och ett dragonregemente samt 2 batterier fältartilleri. De ingå i 10:e armékåren, hvars kommando finnes i Hannover. -- För den lokala förvaltningen är hufvudlandet deladt i 12 amtsbezirke (under hvar sin amtshauptmann), Birkenfeld i 7 bürgermeistereien (under borgmästare); Lübeck utgör ett förvaltningsområde under ett regierungskollegium. Tre städer ha egen förvaltning. Kommunen har ett för 4 år valdt kommunalråd (gemeinderat) och ett kollegialt gemeindevorstand, valdt för 8 år af kommunalrådet. I amtet finnes en representation, amtsrat, som motsvaras af provinsialråden i Lübeck och Birkenfeld. -- I tyska förbundsrådet har O. en röst och representeras i tyska riksdagen af 3 ombud. -- O:s vapen består af en hufvud- och en midtsköld. Den förra, krönt af kunglig krona, innehåller Norges, Slesvigs, Holsteins, Stormarns, Dithmarschens och Kniphausens vapen; midtskölden innehåller O:s vapen (två röda tvärbalkar på guld) samt Delmenhorsts, Lübecks, Birkenfelds och Jevers. Flaggan är blå, med ett rödt, rätvinkligt stående kors. Landets enda orden är hertig Peter Fredrik Ludvigs hus- och förtjänstorden, stiftad 1838.