gången kurs vid Gymnastiska centralinstitutet egnat någon tid till studier af de oldevigska rörelseformerna. Under en kort tid 1883 var O. verksam i Baden-Baden, och under en följd af somrar förlade han sitt institut till Norderney. O. utnämndes 1887 till oldenburgiskt hofråd och 1895 till geheimehofråd. O. har på ett glänsande sätt utvecklat Lings idéer och tillämpat dem på sjukgymnastiken. Då han ansåg, att det passiva behandlingssättet (massage) tagit för mycket öfverhand, har han arbetat på, att de aktiva rörelserna skulle komma till större användning medelst anlitande af de gamla Lingska rörelseformerna samt tillägg af åtskilliga nya. Bland dessa torde särskildt böra nämnas viktigare rörelser för förstärkning af underlifvets organ. Som diagnostiker torde 0. af få vara öfver-träffad. Vid sin behandling har han alltid lagt stor vikt vid disciplin i afseende på diet m. m. 0. är en af de förnämste banbrytärna för svensk gymnastik på kontinenten. I broschyren Uttalanden angående omorganisation af Gymnastiska centralinstitutet (1912) vände han sig med skärpa mot förslaget att skilja frisk- och sjukgymnastiken åt. Han har f. ö. i skrift och i muntliga föredrag arbetat för Lingska gymnastikens utbredning. O. var ordf. i Svenska sjukgymnastiksällskapet Ling sedan dess stiftelse (1905) till 1913. Se Th. Bergquist, "Johan Oldevig. Vid Dresdenerinstitutets 25-årsjubileum l mars 1908" (Wörishofen, 1908). Oldfieldia [-fil-] Hook., bot., växtsläkte af fam. Euphorbiacece, underfam. Phyllanthoidece, med l art i Väst-Afrika, O. africana, ett träd, som lämnar ett utmärkt träslag, gående i handeln under namn af afrikansk ek. G. L-m. Oldfjällen, fjällparti i Offerdals socken, Jämtland. Största höjden torde vara den s. v. om öfre Oldsjön belägna Oldklumpen (877 m.). Sjön upptar afloppet från sjön Korsvattnet och afflyter genom Öfver-Oldån till Ytter-Oldsjön, som utgör en led i Indalsälfvens (se d. o.) tillflöde Långsåns vattensystem. Yid Oldklumpen finns en förr bearbetad silfvergrufva. Wbg. Oldfru. Se Åldfru. Old gentleman [åuld djVntolmon 1. dje'ntlmenj, pseud. för A. V. Amfiteatrov (se denne). Oldham [åÄ^ldam], fabriksstad och sedan 1888 eget grefskap (19 kvkm.), förr tillhörande engelska grefsk. Lancaster, 9 km. n. ö. om Manchester, nära Medlocks (en biflod till Irwell) källor, vid föreningen af flera järnvägslinjer samt en kanal till Manchester m. fl. städer. 147,483 inv. (1911). Staden består hufvudsakligen af arbetarbostäder samt ofantliga fabriker och verkstäder, men har äfven åtskilliga ståtliga offentliga byggnader, bl. a. stadshuset, grefskapshuset, museum, latinskolan, lyceum, de allmänna baden, posthuset, tekniska skolan och sjukhuset. 0. är en af de förnämsta bomullsindustriorterna i världen (omkr. 230 fabriker med öfver 13 mill. spindlar och 35,000 arbetare) till följd af den lätta tillgången på stenkol, men har äfven stora järn gjuterier och maskinverkstäder samt symaskinsfabriker. Staden är af jämförelsevis nytt ursprung, ehuru namnet är sachsiskt. Den hade 1801 ej mer än 12,000 inv. Strax bredvid staden ligger fabrikssamhället Chadderton med 28,299 inv. (1911). (J. F. N.) Oldhamia (efter geologen T h. Oldham, f. 1816, d. 1878). Vissa äldre skiffrar (särskildt bekant är skiffern från Wicklow, Irland) ha sina skiktytor fint veckade och skrynkliga. Dessa strukturformer beskrefvos en tid under namnet 0. som verkliga fossil, hydro- eller bryozoer, och ansågos utgöra de äldsta kända djurlämningarna. A. Hng. Oldhamit [eng. utt. ålildomit], miner., i meteoriter förekommande mineral af sammansättningen Ca S; ej bekant som telluriskt mineral. A. Hng. Old hickory [å/urld hi7kori], tillnamn på A. Jackson (se denne). Old Jack [åu'ld djä'k]. Se Jack. Oldklumpen. Se Oldfjällen. Old Nick [åu'ld ni'k], "Gamle Nikolaus", populär engelsk beteckning för djäfvulen. Oldnordisk, da. Se Fornnordiska språket, Oldnordisk museum. Se Nationalmuseet i Köpenhamn. Oldnorsk, no., fornnorska. Se Fornnordiska språket. Old pelton main [åu'ld pe'ltn méYn], eng., ett slags kol. Se L y s g a s, sp. 91. Old Pete [åu'ld pi't], eng., tillnamn på J. Long-street (se denne). Old Q [£u'ld kjö'], öknamn. Se Douglas 23 (sp. 775). Old red sandstone [åu'ld re'd sä'ndstSun]. Se New red sandstone. Old Salamander [åu'ld säl9mä'ndo], eng., tillnamn på D. G. Farragut (se denne). Old Sarum [åu'ld séYram]. Se Salisbury. Oldskriftselskabet, Norske. Se Norske oldskriftselskabet. Oldstyle [åu'ldstäil], Jonathan, pseudonym för W. Irving (se denne). Oldtiden, tidskrift for norsk forhi-s t o r i e, utges sedan 1911 af arkeologiska museerna i Bergen, Stavanger, Tromsö och Trondhjem med bidrag af Nansenfonden, redigeras af konservatorn A. W. Brögger och lämnar förteckningar öfver museernas tillväxt samt afhandlingar, öfversikter och mindre meddelanden af arkeologiskt innehåll. Arg. III (1913) innehåller en bibliografi öfver norsk arkeologisk litteratur 1814-1913 af W. P. Sommerfeldt. K. V. II. Old Town [åi^ld-täun], stad i nordamerikanska staten Maine, vid Penobscot river. 6,317 inv. (1910). Sågverk och trävaruhandel. J. F. N. Oldören. Se O l de n. Oleäceae, Olivfamiljen, Oleacéer, Li-gustrinece, bot., en familj af träd och buskar, sällan örter, af serien Gontortce, bildande underserien Oleinece, utmärkt af endast 2 ståndare, och äfven ansedd som typ för en egen serie, Oleales. Bladen äro vanligen motsatta, stipler saknas. Blommorna äro tvåkönade eller enkönade, flersymmetriska, kronan är undersittande och saknas stundom.