629 Ollivier d'Angers-Ollone 630 cipes et conduite (1875), Le ministére du 2 janvier, mes discours (s. å.), L'é glis e et Vetat au concile du Vatican (1879) och M. Thiers å VAcadémie et dans rhistoire (1880). Yid närmare 70 års ålder började 0. utge sitt för historieforskningen viktiga arbete L'empire liberal. Études, récits, souvenirs (l bd, 1894-1902), en vidlyftig och på dittills okända detaljer rik skildring af Frankrikes historia 1867-70, hvari 0. söker försvara sin olycks-bringaude politik. Endast några veckor före sin död sökte han i ett par artiklar i "Revue des deux mondes" rentvå sig och äfven marskalk Bazaine. E. W. Ollivier d'Angers [ålivie däje], Charles Prosper, fransk läkare, f. 1796, d. 1845, blef med. doktor 1823 med en afh. öfver ryggmärgens anatomi, hvilken han året därpå i utvidgad form utgaf under titeln Traité de la moelle épiniére et de ses maladies. Senare egnade han sig med förkärlek åt rättsmedicinen och förvärfvade genom skarpblick, omfattande lärdom samt säkert och snabbt omdöme stort anseende. (R. T-dt.) Ollon, bot. Se Bok och Ek. Ollon, Gustaf, psalmdiktare, f. 1646 på Vikbolandet, Östergötland, d. 1703 i Stockholm, blef efter slutade skolstudier antagen i tjänst af riksrådet frih. Knut Kurck på Ollonö (hvaraf troligen namnet) och slutligen genom dennes förord kamrer vid stora sjötullen i Stockholm. Han har gjort sig bekant som en af 1600-talets allra mest framstående psalmdiktare, hos hvilken språkets och formens ovanliga renhet sammansmälter med innehållets anderikhet och värme till ett helt af synnerligen högt värde. 0. är författare till n:r 206, 257 och 264 i 1819 års psalmbok, hvarjämte han anses ha öfversatt n:r 112, 239 och 261 samt omarbetat n:r 106. I gamla psalmboken, hvarur dessa äro hämtade, återfinnes under n:r 300 ännu en psalm af 0. Af de i nya psalmboken bibehållna har endast n:r 1C6 undergått större förändringar från den ursprungliga lydelsen, hvilket enligt V. Beckman torde bevisa, att 0. är en psalmsångare för hvarje tid. Hans psalmer i sitt första skick äro intagna i Hansellis samling af vitterhetsarbeten (7:e delen). -rn. (B. R-g.) Ollonborrar, zool. Se Ollonborrfamiljen. Ollonborren, Vanliga, zool. Se O 11 o n b o r r-f a m i l j e D. Ollonborrfamiljen, Melolonthince, zool., en af de till fam. Scarabceidce bland skalbaggarna hörande underfamiljerna, genom de ofvan kullriga täckvingarna skild från den närstående guldbaggfamiljen. (En bild af de hanliga könsorganen lämnar fig. 8 i art. Insekter). Larverna, som äro tjocka, hvita och krökta, med gult, hornartadt hufvud och 3 par ben, gräfva gångar i jorden och lefva af växtrötter, hvarigenom vissa massuppträdande arter kunna vålla stor skada. De fullbildade skalbaggarna lefva af blad. - Mer än 4,000 arter äro kända, af hvilka 10, fördelade på 7 släkten, äro funna i Sverige. Störst är den blott en enda gång i Skåne funna, ända till 35 mm. långa Polyphylla fullo, brun med hvita oregelbundna fläckar på täckvingarna. Därnäst i storlek (20-30 mm.) kommer Melolontha vulgaris, vanliga ollonborren (stundom med ett från tyskan öfversatt namn kallad maj- bagge, jfr M e l o i d se), ofvan mer eller mindre mörkt mattbrun, med täckvingarna klädda af korta, hvita, tilltryckta hår, som ofta äro delvis afnötta. Det är denna art (se fig. 9 på färgpl. II till art. Skogens skadeinsekter, där vanlig ollon-borre med larv, puppa och ägg af bildas), som i södra Sverige stundom uppträder som förhärjande skadedjur. Sedan larven (i vissa trakter kallad f e t p ö l s a) tillbragt flera år i jorden (se nedan), framkommer den fullbildade skalbaggen i början af sommaren. Den förekommer knappt n. om Västergötland. Längre norrut (åtminstone till Medelpad) går däremot den mycket liknande Melolontha hippocastani, kastanjeborren 1. kastanjebaggen, som genom svart kant på täckvingarna skiljes från den föregående. En längd af omkr. 18 mm. når den ända till långt upp i Norrland vanliga pingborren (Rhizotrogus solstitialis)9 med gulgrå, något glänsande, tunna och hallgenomskinliga täckvingar. Den kommer fram i slutet af juni och ses i skymningen kringsvärma såväl granar som löfträd. öfriga svenska arter af familjen äro mindre (8-13 mm.) och tillhöra släktena Anomala, Phylloperta, Hoplia och Serica. G. A-z. Vanliga ollonborren och den till såväl utseende som lefnadssätt närstående kastanjeborren uppträda stundom som svåra skadedjur i våra sydligaste landskap, särskildt Skåne och Halland. De fullbildade skalbaggarna flyga i maj och juni månader, då de på kvällarna ses kringsvärma träd och buskar, hvars blad de förtära. Den häraf uppkomna skadan är dock obetydlig, jämförd med larvernas skadegörelse. För äggläggning uppsöker honan platser med uppluckrad jord, såsom åkrar, trädgårdsland och plantskolor, där hon gräfver sig ned omkr. 10 cm. och lägger 20-30 ägg i en hög. De unga larverna göra samma sommar och äfven den följande föga skada, men tredje och i synnerhet fjärde sommaren åstadkomma de vid talrikare förekomst stor förödelse genom att gnaga växtrötter. I midten på fjärde sommaren undergår larven förpuppning, och efter omkr. en månads puppstadium kläckes i augusti eller början af september skalbaggen, som dock kvarstannar i jorden till följande år. Ehuru fullbildade insekter visa sig alla år, är dock i regel hvart fjärde år rikare svärmar, "ollonborrår". Sådana bruka hos oss infalla året före skottår. Tre år efter ett svärm-år inträffar den svåraste härjningen. För närvarande tyckes dock ollonborrstammen i vårt land vara tämligen reducerad, och sedan 1899 har här ej förekommit någon kraftigare svärmning. Som medel mot ollonborren brukas insamling af de fullbildade skalbaggarna genom nedskakning från träd och buskar. Denna insamling bör helst ske undei kyliga och mulna dagar eller om morgnarna, emedan insekterna då äro dåsiga och falla till marken, utan att söka flyga bort. Vid gräfning och plöjning i dagen bragta larver böra äfven insamlas. G. G. Ollone [ålå'n], Henri, vicomte d', fransk forskningsresande, f. 4 sept. 1868 i BesanQon, sedan 1908 bataljonschef i Paris, reste 1895-96 på Madagaskar, 1898-1900 i det inre af franska Elfenbenskusten och fullbordade jämte tre andra franska officerare 1906-09 med utgångspunkt från Tonkin en expedition genom Junnan, Sz'-tschwan