- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 20. Norrsken - Paprocki /
647-648

(1914) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Olschowa - Olsen, 1. Andreas Schram - Olsen, 2. Rolf - Olsen, Oluf Nikolaj - Olsen, Ole Tobias - Ólsen, Björn Magnússon - Olsen, Ole - Olsen, Olaj Johan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

647 Olschowa-Oisen 648 Olschowa [å7ljåva], berömdt stuteri i preussiska prov. Schlesien (reg.-omr. Oppeln), upprättadt 1825, tillhör grefve A. Renard. Sedan 1861 uppfödas vid 0. hufvudsakligen fullblodshästar för kapplöpningsändamål. B. C-m. Oisen. 1. Andreas SchramO., norsk jurist, författare, f. 1791 i Bergen, d. som soren-skriver 3 apr. 1845 i Larvik, representerade 1830 Bergen, 1833 Larvik i stortinget, där han bägge åren var president i lagtinget, och af böj de åter val 1836. Han lämnade en mängd öfvervägande versifierade bidrag till tidskriftspressen och utgaf diktsamlingarna Vaarblomsten (1814) och Digte (1816). - 2. Rolf 0., den föregåendes son, jurist, politiker, författare, f. 13 febr. 1818, d. 7 juni 1864, sedan 1852 sakförare i Risör, sedan 1863 sorenskri-ver i Guldalen, var stortingsrepresentant för Risör 1854-64 och tillhörde åtskilliga år den af Johan Sverdrup ledda oppositionen. 0. författade en mängd artiklar i dagspressen och ett par dramatiska arbeten, hvaraf skådespelet Anna Kolbjörns-datter (1853) uppfördes flera gånger. 1-2. K. V. H. Olsen, Oluf N i ko l a j, dansk kartograf, f. 4 mars 1794, d. 19 dec. 1848, blef 1812 löjtnant och 1819 lärare i landtmäteri vid kadettskolan samt 1830 i topografi vid den nyinrättade krigshögskolan, 1842 chef för generalstabens topografiska afdelning och 1848 öfverste. 0. utgaf tills, med Bredsdorff 1825 en orografisk karta öfver Europa, hvilken erhöll franska geografiska sällskapets guldmedalj. S. å. fick han ledningen af kartarbetet inom Videnskabernes selskab och utförde därunder 1836 en generalkarta öfver Sönderjylland samt 1841-42 en motsvarande öfver Danmark och Sles-vig. Då sällskapets arbeten i denna riktning 1842 uppdrogos åt generalstaben, påbörjade 0. en atlas öfver Danmark. Han upprättade äfven en stor karta (utg. i 4 blad 1844-49) öfver Island efter Björn Gunnlaugssons mätningar. E. Ebg Olsen, Ole Tobias, norsk präst, publicist, f. 18 aug. 1830 i Mö, Nordland, 1873-82 anställd vid järnvägarnas "anlsegs"-kontor i Kristiania, 1883-1906 kyrkoherde i Hatfjelddalen, var en initiativrik förgångsman för hela Nordland. Det var han, som (1872) först offentligen tog till orda för anläggande af en järnväg till Nordland. Genom Norske folkeeventyr og sägn, samlet i Nordland (1912) har han "räddat ett säreget och omfattande traditionsstoff från glömska" (Moltke Moe). K. V.H. Olsen, Björn Magnusson, isländsk språk-och litteraturforskare, f. 1850 på Thingeyrar i Hiinavatns-syssla på norra Island, student från Reykjaviks latinskola 1869, cand. philol. vid Köpenhamns universitet 1877, blef 1879 adjunkt vid latinskolan i Reykjavik, vann 1883 doktorsgrad med afh. Runerne i den oldislandske litteratur och var 1895-1904 rektor vid samma läroverk. Vid universitetet i Reykjavik är Ö. sedan dess grundläggning 1911 professor i isländska språket och kulturhistorien. Sedan 1894 är han ordf. i Isländska litteratursällskapet och sedan 1912 led. af Vet. o. vitt. samh. i Göteborg. Ö. står i främsta ledet bland vår tids nordiska språkforskare. Bland de många vetenskapliga arbeten han offentliggjort torde den grundliga undersökningen af Sturlungasagan, dess tillkomst och beståndsdelar (Um Sturlungu, i Sajn til sögu Islands, III, 1897-98) vara det förnäm- sta. Vidare böra nämnas hans afhandlingar om Are frode (i "Timarit hins isl. bökmentafjelags" X samt i "Aarböger for nordisk oldkyndighed og historie", 1885 och 1893), hans ypperligt kommenterade upplaga af "Den tredje og fjerde gramma-tiske afhandling i Snorres Edda" (1884), hans intressanta och värdefulla, fastän delvis rätt omtvist-liga historiska studie Um kristnitökuna driö" 1000 (Om kristendomens införande år 1000; i "Andvari" 1900) samt Um upphaj konungsvalds å Islandi (1908) och Enn um upphaf konungsvalds å Islandi (1909). I afhandlingarna Hvar eru Eddu-kvceftin til orftin? och Svar til dis Finns Jönssonar (i "Timarit hins isl. bökm. fjelags", 1894 och 1895) söker han bevisa Eddakvädenas isländska ursprung. Slutligen må framhållas hans undersökningar af förhållandet mellan "Landnåmabök" och olika islänningasagor (i flera af de senare årgångarna af "Aarböger" etc.) samt uppsatsen Er Snorri höfundur Egilssögu? (i Isl. litt.-sällsk:s årsbok "Skirnir", LXXIX), där han söker göra troligt, att Snorre Sturlasson skrifvit denna den yppersta af islänningasagorna. Sedan flera år tillbaka är Ö. sysselsatt med samlingar till en stor nyis-ländsk ordbok, ö. är grundlig kännare af den 'Tnisländska litteraturen och snillrik forskare, som visserligen emellanåt har mycket djärfva hugskott, samt ypperlig stilist. I Islands politik har Ö. spelat en ej ringa roll, dels som kungavald led. af alltingets öfre afdelning, dels som författare till poli-tisk-historiska skrifter. Han har gång på gång upp-trädt emot de fantastiska planerna på Islands skiljande från det danska riket. &. N-g. Olsen, Ole, norsk tonsättare, f. 1850 i Ham-merfest, studerade 1870-74 vid Leipzigs konser-vatorium harmoni för 0. Paul samt komposition för Richter och Reinecke. Därefter slog han sig ned i Kristiania, där han verkar som lärare samt militärmusikdirektör (sedan 1884) och armémusikinspektör (sedan 1899). Dessutom vikarierade han 1877-79 för J. Svendsen som Musikföreningens dirigent och \ar 1876-80 anförare för handtverkarsångföreningen. Alster af hans frodiga tonsättarverksamhet äro en symfoni, de symfoniska dikterna Asgaards-reien och Alfedans, orkestersviter, operorna Stig Hvide, Lajla och Stallo (till hvilka han själf författat libretterna), sagospelet Svein Ur&d (text af Nordahl Rolf sen), musik till Weilens drama "Erik XIV", oratoriet Nidaros (till Trondhjems 900-års-jubileum 1897), en Holbergs- och en Griffenjeldts-kantat, manskörer, sångromanser, pianostycken m. m. Hans kompositioner kännetecknas af en intelligent käckhet i utkastet, en viss stämningsfull romantik, som tiliskrifves hans nordlandska härkomst, dramatisk eftekt i utarbetningen och dristig virtuositet i instrumentationen, som dock ofta blir larmande och våldsam. På utländska gästbesök har han ledt utförandet af sina egna kompositioner i Leipzig, Köln, Wien, Köpenhamn, Berlin och Hamburg samt dirigerade i Stockholm 1892 "Sven Orädd" och uppträdde där jämväl vid nordiska musikfesten 1897. A. L. (E. F-t.) Olsen, Ola j Johan, norsk jurist, politiker, f. 6 apr. 1851 i Bergen, anställdes 1878 i finansdepartementet, där han 1888 blef expeditionschef, var 15 juli 1888-12 juli 1889 medlem af Johan Sverdrups ministär och 15 aug. 1896-17 febr.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Oct 11 16:36:18 2026 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbt/0350.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free