mål af civil eller kriminell natur, och intäkterna i böter o. s. v. belöpte sig till 646,649 dollar; totalsumman af afdömda belopp uppgick till öfver 4 mill. dollars). På flera platser i Amerika har införts domstolssystem efter mönster af Chicagos, hvarvid O. varit rådgifvare. Han har äfven gjort sig känd som kriminalpsykolog. O. A. L--r. Olson, Ernst Vilhelm, svensk-amerikansk författare, f. 16 mars 1870 i Finja, Kristianstads län, åtföljde sina föräldrar 1878 till Amerika, var under en följd af år anställd i svenskamerikanska pressen (hufvudredaktör för "Fosterlandet" 1896-1900 och för "Svenska tribunen" 1900--05) och förlagsredaktör 1905-11 hos en svensk bokhandelsfirma i Chicago och från 1911 vid svenska förlagsfirman Augustana book concern, den största i Amerika, samt är sedan 1913 äfven redaktör för den från detta förlag utgående månadsskriften "Ungdomsvännen". O. författade hufvudparten i det lokal- och personalhistoriska arbetet History of the swedes of Illinois (2 dlr, 1908) och har utgett flera andra skrifter. Som vitter författare på både engelska och svenska står han mycket högt och är kanske den ende bland de svensk-amerikanske författarna, som förtjänar namnet skald. Hans Kantat vid Augustanasynodens 50-års jubileum 1910 är det storståtligaste, som skrifvits bland svenskarna i Amerika. O. A. L--r.

Olsson, Lars, riksdagsman, f. 22 jan. 1759 på Grönö i Herrestads socken i Bohuslän, d. 10 sept. 1832 på sin gård Åker vid Uddevalla, representerade Lane (och oftast flera andra) härad i bondeståndet vid alla riksdagarna 1786--1830. Vid riksdagen i Norrköping 1800, då han var led. af hemliga utskottet och bönderna för första gången blefvo representerade i bankostyrelsen, valdes han till suppleant där och var 1802--29 ord. bankofullmäktig. Han var sitt stånds talman 1809 (som sådan beseglade han den nya regeringsformen), 1810, 1812, 1815 och 1817--18. O. prisas af samtida för hofsamhet samt sundt och godt omdöme. (V. M.) Olsson, Liss Lars, riksdagsman. Se Larsson, L. O., sp. 1256. Olsson, Johannes, folkskald. Se Brånasmeden. Olsson, Ola Bosson, riksdagsman, f. 15 dec. 1824 i Maglehult i Kristianstads län, d. där 22 maj 1907, var förvaltare å Åraslöf från 1848 till 1856, då han inköpte egen hemmansdel i hemsocknen, och tillhörde 1863--1903 länets landsting. Under den sista ståndsriksdagen, 1865--66, representerade O. i bondeståndet Västra Göinge domsaga, som han sedermera företrädde i Andra kammaren 1867--januaririksdagen 1887 samt 1891--95. Från början sympatiserande med de nyliberale, slöt sig O. sedermera till landtmannapartiet, som vid 18 riksdagar insatte honom i sitt förtroenderåd. Han räknades till partiets frisinnade och frihandelsvänliga flygel samt gjorde sig särskildt känd som stark sparsamhetsifrare. Han var 1869 led. af lagutskottet, 1870 af bankoutskottet, 1871-87 af statsutskottet, 1891--93 af bevillningsutskottet och 1894--95 af konstitutionsutskottet samt tillhörde 1885--87 jämväl talmanskonferensen. 1879-87 var han suppleant i riksbankens styrelse. Han tillhörde 1880--82 den Posseska regeringens sjöförsvarskommitté och var 1872--73 statsrevisor. 1868, 1878 och 1883 var han lekmannaombud vid kyrkomötet och räknades till dess frisinnade kontingent. I hemorten främjade han nitiskt länets folkhögskolas tillkomst och utveckling och donerade till densamma sitt välförsedda bibliotek. V. M. Olsson, Petter, affärs-, kommunal- och riksdagsman, f. 3 dec. 1830 i Flenninge församling, Malmöhus län, d. 6 okt. 1911 i Hälsingborg, utgick från ett fattigt hem och började tidigt som handelsbiträde i Hälsingborg, men öppnade där 1853 egen diversehandel, som snart ombildades till uteslutande spannmålsaffär. Klokt begagnande konjunkturerna, lyckades han inom kort betydligt uppdrifva sin affär och kom äfven lyckligt öfver 1857 års svåra penningkris. 1859 satte han i gång en storartad exportaffär, hufvudsakligen i hafre, och i samband med denna verksamhet stod bildandet af Hälsingborgs ångkvarnsaktiebolag. Hans betydande initiativkraft och ledarförmåga läto honom inom samhället spela en betydelsefull roll, i synnerhet inom det industriella lifvet. Han grundade ock en mängd industriella företag inom Hälsingborg, såsom mekanisk verkstad, sockerfabrik och gummifabrik, bedref som egare af flera stora skånska egendomar en mycket omfattande tegelindustri samt var dessutom i hög grad intresserad i rederiaffärer. Om Hälsingborgs och ortens utveckling inlade O. särskild förtjänst genom sitt initiativ till och arbete för skapande af flera nya kommunikationsleder, såsom järnvägsföretagen Hälsingborg--Landskrona--Eslöf, Hälsingborg--Hässleholm, Skåne--Halland, Skåne--Småland samt Hälsingborgs stora hamnanläggningar. Med stor myndighet och kraft deltog han ock i det kommunala lifvet och var i många år icke blott stadsfullmäktiges ordf. (1888--1903, hamndirektionens ordf. m. m.), utan ock innehafvare af flera framskjutna poster och egde stort inflytande. O. representerade staden i Andra kammaren 1869 och 1872--77. Han slöt sig till landtmannapartiet, och genom dess förtroende blef han icke blott redan 1872 ord. led. af bankoutskottet, utan invaldes äfven följande riksdagar i statsutskottet, från hvilket landtmännen eljest då och ett par årtionden framåt obevekligt utestängde alla stadsrepresentanter. 1879--87 och 1889--97 var han riksdagsman för Malmöhus län i Första kammaren, tillhörde då protektionistpartiet samt var led. af bankoutskottet 1880--87 och af tillfälligt utskott 1889--90. Dessutom var han led. af