Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Olympiad - Olympias (moder till Alexander den store) - Olympias (diakonissa) - Olympiateatern - Olympieion - Olympier (De olympiske) - Olympiodoros - Olympionikes - Olympiotes (Georgakis) - Olympisk - Olympiska kommittéer - Olympiska spelen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
(ol. 293) upphörde förutsättningen för dess
fortsatta användande af de lärde.
2. I den nyare idrottsvärlden ej sällan brukad
benämning för moderna olympiska spel (några
vissa bland de hvart fjärde år återkommande
officiella spelen, t. ex. 5:e olympiaden
= olympiska spelen i Stockholm 1912).
1. (B–d.)
Olympias (grek. Oiy^as, lat. Olympias], dotter
af konung Neoptolemos i Epirus, förmäld med konung
Filip II i Macedonien, moder till Alexander den store
och hans syster Kleopatra, utmärkte sig genom skarpt
förstånd och mycken handlingskraft, men tillika genom
ett i hög grad stolt, härsklystet, ränkfullt och
hämndgirigt sinnelag. Mellan henne och Filip skedde
fullständig brytning, då Filip omkr. 340 f. Kr. tog en
annan gemål, macedonskan Kleopatra. O. begaf sig då
till Epirus och misstänktes, måhända icke utan skäl,
att ha medverkat till Filips mördande. Alexander
visade henne all sonlig vördnad, men vägrade
bestämdt att låta henne öfvertaga regeringen under
hans frånvaro i Asien. Efter konungens död gjorde
hon åter anspråk på regeringen, men mötte kraftigt
motstånd från Antipatros’ sida och måste ännu en
gång fly till Epirus. Men 319 uppmanades hon af
Polysperchon att återvända, och efter någon tid
inryckte hon. med en molossisk krigshär i Macedonien,
där Alexanders halfbroder Filip Arrhidaios och
hans gemål Eurydike tillika med en mängd förnäma
macedonier föllo offer för hennes grymhet. Vid
Kassandros’ anryckande blef hon innesluten i Pydna
och efter flera månaders belägring tvungen att ge
sig mot löfte om personlig säkerhet. På anklagelse
af de mördades anförvanter ställdes hon dock inför
rätta samt dömdes till döden och aflifvades (316).
A. M. A.
Olympias, diakonissa (se d. o., sp. 300).
Olympiateatern vid Karlavägen i Stockholm. Se Stockholms teatrar.
Olympieion. Se Aten, sp. 317, 319.
Olympier (De olympiske), de forngrekiska
gudomligheterna (af Olympos, se d. o.).
Särskildt användes tillnamnet om Zeus (se Olympia).
Äfven Perikles (se d. o.) plägade kallas Olympiern.
Olympiodoros (grek. VAvjnmoöco^og,
lat. Olympiodorus). 1. Forngrekisk historieskrifvare
från Tebe i Egypten, lefde i början af 400-talet
e. Kr. och vistades mest i Bysans. Han författade
i 22 böcker Yästromerska rikets historia för åren
407-425. Bibehållna stycken äro utgifna af Müller
och Din-dorf. - 2. Platonsk filosof från Alexandria
under 500-talet, författade en lefnadsteckning af
Platon och i nyplatonsk anda hållna kommentarer
till åtskilliga af Platons dialoger. – 3. Grekisk
teol. förf. på 600- eller 900-talet, var diakon i
Alexandria och efterlämnade på grekiska kommentarer
till Jobs bok och till Jeremias samt skolier till
Predikaren. Hufvudintresset med dessa skrifter är,
att de ge oss en inblick i det sätt, hvarpå man under
muhammedanernas välde lyckades organisera och bevara
de kristna skolorna i Egypten, l-2. A. M. A. 3. J. C.
Olympionikes, grek., ”segrare i Olympia”. Se
Olympiska spelen.
Olympiotes (”från Olympos”), grekisk
frihetshjälte, hette eg. Georgakis (se Grekland,
sp. 253), blef ganska ung befälhafvare för de
oregelbundna trupper, som under kriget 1806–12
hjälpte ryssarna mot turkarna. Efter freden i
Bukarest (1812) fortsatte O. kampen mot turkarna i
Serbien och annorstädes. Sedan Alexander
Ypsilantis (se d. o.) hade öfvertagit befälet öfver de
upproriske grekerna, blef O. hans underbefälhafvare,
men utan alltför stort inflytande. Det olyckliga
slaget vid Drāgāsanī (1821) egde rum mot
råd af O., som fruktade drabbningar på öppna
fältet. O. drog sig tillbaka till Moldau och blef
nödgad att med sin lilla skara innesluta sig i klostret
Sekka. Då turkarna hotade att sätta eld på klostret,
antände han det själf och omkom jämte en stor
hop vänner och fiender.
J. C.
Olympisk, som hör till de grekiske gudarnas
tänkta boning Olympen (se Olympos), himmelsk,
präglad af upphöjd ro; som hör till den eliska
helgedoms- och festplatsen Olympia (t. ex. den
olympiske Zeus, olympiska spelen; se Olympia).
Olympiska kommittéer. Våren 1893 väcktes af
fransmannen baron Pierre de Coubertin förslag om
inrättandet af moderna olympiska spel efter mönster
af de antika. På initiativ af honom hölls 16 juli
1894 i Sorbonne i Paris en internationell kongress
för dryftande af möjligheterna härför. Vid denna
bildades internationella olympiska
kommittén med uppgift att med regelbundna
mellantider föranstalta om anordnandet af olympiska
spel på olika platser i den civiliserade världen.
Kommittén, hvars ordf. de. Coubertin alltjämt varit,
är sammansatt af representanter från de främsta
idrottsutöfvande länderna (från Sverige öfverste V.
G. Balck och grefve Cl. von Rosen). – I anslutning
till denna kommitté finnas inom åtskilliga
länder nationella olympiska kommittéer,
i regel bildade i syfte att förbereda respektive
länders deltagande i spelen. Vid tiden (nov.
1910) för utfärdandet af den officiella inbjudningen
till senaste olympiska spelen 1912 funnos
dylika kommittéer i Belgien, Böhmen, Danmark,
Egypten, Förenta staterna, Grekland, Norge,
Ryssland, Storbritannien, Sverige, Tyskland och
Ungern, hvarförutom internationella olympiska
kommittén hade representanter i Australien, Bulgarien,
Finland, Frankrike, Holland, Italien, Japan,
Mexico, Monaco, Peru, Portugal, Rumänien,
Schweiz, Spanien och Turkiet. Sveriges
olympiska kommitté är enligt särskildt
aftal bildad i april 1913 af 5 representanter från
Svenska gymnastik- och idrottsföreningarnas
riksförbund samt 5 representanter för Sveriges
centralförening för idrottens främjande jämte en
representant för hvart och ett af de svenska specialförbund,
som beröras af de vid kommande olympiska
spel upptagna idrottsgrenarna. Kommittén förnyas
hvart fjärde år; dess ordf. är kronprins Gustaf
Adolf.
E. B–ll.
Olympiska spelen (grek. ta Oly’mpia) är namnet
på de berömda täflingsspel i förening med andra
högtidligheter, som under hela den klassiska
forntiden hvart fjärde år firades i Olympia (se d. o.)
till den olympiske Zeus’ ära och till hvilka greker
från alla håll sammanströmmade dels för att
deltaga i samfälld gudsdyrkan, dels för att
åskåda täflingsspelen eller själfva täfla om
segerkransen. Sådana samfälldt helleniska täflingsfester
firades äfven i Nemea (nemeiska spel), i Delfi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
