Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Olympiska sällskapet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
synes högre än isen på vattenytan. Gränsen mellan
O:s urberg å ena sidan samt Visingsöserien och
silurlagren å den andra utgöres enligt denna åsikt af
förkastningar. För traktens, äfven den mera aflägsna,
befolkning är O. ett sagoland, och få äro de, som ej
besökt detsamma. Särskilda vallfartsdagar äro pingst
och midsommar, då tusentals människor från när och
fjärran samlas dit. Turister, långväga ifrån, och ej
minst naturforskare besöka berget. Turisthotell
finnas såväl vid södra som norra ändan.
A. G.* A. G. N.
Ombergs kronopark i Väfversunda och Rogslösa socknar
i Dals härad och Västra Tollstads socken i Lysings
härad af Östergötlands län, tillhör Ombergs revir af
Östra distriktet och utgöres till större delen af
Ombergs gamla djurgård, som torde ha omfattat hela
Omberget och Dags mosse. När djurgården anlades, torde
ej vara med säkerhet kändt. I handlingarna från 1655
års riksmöte uppges emellertid, att enligt redan då
"gamla jordeböcker" djurgård blifvit inrättad på
Omberg. 1805 förordnade K. M:t i enlighet med ett
redan 1786 fattadt beslut, att djurgården skulle
nedläggas och Omberg förvaltas som kronopark. En
betydande del af djurgården hade emellertid redan
dessförinnan utbrutits och lagts till Kungsladugården
Hof m. fl. egendomar, å hvilka enligt k. br. 6 mars
1749 skatteköp skulle få ega rum. Delar af dessa
områden ha emellertid enligt k. br. 13 april 1888 af
kronan åter inköpts, för 70,000 kr. Till den forna
djurgården torde från början ett flertal angränsande
hemman ha fått afstå mark, enär Kommerskollegium
1794–95 medgett egarna till hemman i Väfversunda och
Djurkälla att åter inhägna den mark, som bevisligen
kunde vara tagen från deras hemman. Dessa hemman,
äfvensom ett flertal andra, åtnjöto af samma anledning
rätt till virkesfång och mulbete på djurgården. På
1830- och 1840-talen utbrötos och skattlades ur
kronoparken och Dags mosse åtskilliga områden som
ersättning för samtidigt indragen rätt till skogsfång
och mulbete, och därigenom minskades kronoparkens
areal väsentligt. Under 1800-talets senare hälft ha
återigen till kronoparken lagts utmarkerna till några
indragna civilboställen, hvarjämte hemmanet Stocklycke
enligt k. br. 17 jan. 1862 inköpts för 24,233 kr. och
hemmanet Tyskerud 7 aug. 1903 för 11,500 kr. Härigenom
har kronoparken erhållit sin nuv. areal, 1,592 har. I
följd af den kalkhaltiga, utomordentligt kraftiga
jordmånen och gynnsamma klimatförhållanden visa
skogsbestånden i kronoparken en växtlighet, som,
med undantag för vissa trakter i Skåne, torde sakna
motsvarighet i Sverige. Äfvenledes ha i kronoparken
med stor framgång uppdragits bestånd af ädlare löfträd
och utländska trädslag, hvilka, ehuru n. om sin
naturliga nordgräns, nått mycket god utveckling. Till
kronoparken är Ombergs skogsskola förlagd.
S-r.
Ombergs revir omfattar Lysings, Dals, Göstrings
och Vifolka härad samt den i Gammalkils socken,
Valkebo härad, belägna delen af Vägstorps kronopark,
allt i Östergötlands län. Reviret, som är indeladt i
två bevakningstrakter, omfattar 12,484 har allmänna
skogar, hvaraf 3 kronoparker om tillhopa 2,963 har.
S-r.
Ombla (serbokroat. Rijeka), kustflod i södra Dal-
matien, frambryter som en väldig ström ur
kustberget och flyter genom en fruktbar dal samt
utfaller vid Gravosa. Den är segelbar omkr. två
tredjedelar af sitt synbara lopp, som utgör 20
km. 0. är sannolikt fortsättning på Trebinjcica, som
förlorar sig i Karstområdet i sydöstra Herce-govina.
J- F- N.
Ombord, sjö.v. Se Bord.
Ombordläggning, Kollision, Sammanstötning, jur., den
tilldragelse, då ett fartyg drifver eller under gång
törnar på ett annat. Sjölagarnas regler om följderna
af ombordläggning ha skiftat såväl rörande frågan,
när ersättningsplikt skall inträda, som ock rörande
ersättningen. För den svenska rättens del meddelas
numera bestämmelser härutinnan i 8:e kap. af Sjölagen
12 juni 1891. Genom Lag 13 dec. 1912, som dock först
12 dec. 1913 trädt i kraft, ha emellertid Sjölagens
regler ang. rättsfrågor vid fartygssammanstötning -
liksom ock angående bärgning - underkastats vissa
ändringar, för att man därigenom skulle möjliggöra
Sveriges anslutning till två i Bruxelles af-slutade, i
sept. 1910 undertecknade internationella konventioner
ang. nämnda ämnen. Rättsverkningarna af sammanstötning
ha enligt nämnda lagändring utsträckts till att afse
äfven det fall, att i följd af fartygs manövrering
eller eljest skada af ett fartyg förorsakas å
annat fartyg eller därå varande personer eller
gods, utan att sammanstötning mellan fartygen eger
rum. Har sammanstötning orsakats genom vållande
af endera fartygets befälhafvare eller besättning,
skall den skyldige ersätta all skada och förlust,
för hvilken ersättning äfven rederiet, dock med
begränsning till fartyg och frakt, är ansvarigt. Är
sammanstötning orsakad genom vållande å båda sidor,
skola de skyldige deltaga i skadans ersättande efter
förhållandet mellan de å ömse sidor begångna felens
beskaffenhet. Ge därvid omständigheterna icke stöd
för någon viss fördelning, ersatte hvardera parten
hälften af skadan. Därest sammanstötning skett
af våda, får hvardera sidan bära sin skada. En
k. förordning af 26 okt. 1906 meddelar föreskrifter
ang. åtgärder till undvikande af ombordläggning.
A. E-g.
Ombos (fnegypt. Nubit, "guldstaden", arab. Kom Örnbo]
är namnet på en ruinplats, fordom, särskildt under
Ptolemaiernas tid, en folkrik stad, belägen på
östra Nilstranden under 24° 38’ n. br. Där finnas
två tempelruiner, den ena delvis skadad af Nilen. De
utgräfdes 1893 af J. de Morgan, som däröfver utgett
ett arbete (I, 1895). Det ena templet stammar från
Ptolemalertiden, det andra grundlades af Totmes III
och ombyggdes af Pto-lemaios IV. I närheten har
man funnit katakomber med balsamerade krokodiler
(krokodilguden Sebek var stadens skyddsgud).
K. P.*
Ombrerade (fr. ombrés, af lat. u’mbra, skugga)
kallas randiga ylletyg, på hvilka hvarje rand är
mörkast midt på och ljusnar alltmera åt sidorna.
(G. A, w.)
Ombrofil (af grek. o’mbros, regn, och /TZos,
vän), bot., säges om växter, som under längre tid
fördraga befuktning genom regn o d. Dylika växter
finnas i synnerhet i länder med varmt och fuktigt
klimat. Motsats ombrofoba (af grek. fo’bos, fruktan)
växter, som förekomma i synnerhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
