synes högre än isen på vattenytan. Gränsen mellan O:s urberg å ena sidan samt Visingsöserien och silurlagren å den andra utgöres enligt denna åsikt af förkastningar. För traktens, äfven den mera aflägsna, befolkning är O. ett sagoland, och få äro de, som ej besökt detsamma. Särskilda vallfartsdagar äro pingst och midsommar, då tusentals människor från när och fjärran samlas dit. Turister, långväga ifrån, och ej minst naturforskare besöka berget. Turisthotell finnas såväl vid södra som norra ändan. A. G.* A. G. N. Ombergs kronopark i Väfversunda och Rogslösa socknar i Dals härad och Västra Tollstads socken i Lysings härad af Östergötlands län, tillhör Ombergs revir af Östra distriktet och utgöres till större delen af Ombergs gamla djurgård, som torde ha omfattat hela Omberget och Dags mosse. När djurgården anlades, torde ej vara med säkerhet kändt. I handlingarna från 1655 års riksmöte uppges emellertid, att enligt redan då "gamla jordeböcker" djurgård blifvit inrättad på Omberg. 1805 förordnade K. M:t i enlighet med ett redan 1786 fattadt beslut, att djurgården skulle nedläggas och Omberg förvaltas som kronopark. En betydande del af djurgården hade emellertid redan dessförinnan utbrutits och lagts till Kungsladugården Hof m. fl. egendomar, å hvilka enligt k. br. 6 mars 1749 skatteköp skulle få ega rum. Delar af dessa områden ha emellertid enligt k. br. 13 april 1888 af kronan åter inköpts, för 70,000 kr. Till den forna djurgården torde från början ett flertal angränsande hemman ha fått afstå mark, enär Kommerskollegium 1794--95 medgett egarna till hemman i Väfversunda och Djurkälla att åter inhägna den mark, som bevisligen kunde vara tagen från deras hemman. Dessa hemman, äfvensom ett flertal andra, åtnjöto af samma anledning rätt till virkesfång och mulbete på djurgården. På 1830- och 1840-talen utbrötos och skattlades ur kronoparken och Dags mosse åtskilliga områden som ersättning för samtidigt indragen rätt till skogsfång och mulbete, och därigenom minskades kronoparkens areal väsentligt. Under 1800-talets senare hälft ha återigen till kronoparken lagts utmarkerna till några indragna civilboställen, hvarjämte hemmanet Stocklycke enligt k. br. 17 jan. 1862 inköpts för 24,233 kr. och hemmanet Tyskerud 7 aug. 1903 för 11,500 kr. Härigenom har kronoparken erhållit sin nuv. areal, 1,592 har. I följd af den kalkhaltiga, utomordentligt kraftiga jordmånen och gynnsamma klimatförhållanden visa skogsbestånden i kronoparken en växtlighet, som, med undantag för vissa trakter i Skåne, torde sakna motsvarighet i Sverige. Äfvenledes ha i kronoparken med stor framgång uppdragits bestånd af ädlare löfträd och utländska trädslag, hvilka, ehuru n. om sin naturliga nordgräns, nått mycket god utveckling. Till kronoparken är Ombergs skogsskola förlagd. S-r. Ombergs revir omfattar Lysings, Dals, Göstrings och Vifolka härad samt den i Gammalkils socken, Valkebo härad, belägna delen af Vägstorps kronopark, allt i Östergötlands län. Reviret, som är indeladt i två bevakningstrakter, omfattar 12,484 har allmänna skogar, hvaraf 3 kronoparker om tillhopa 2,963 har. S-r. Ombla (serbokroat. Rijeka), kustflod i södra Dal- matien, frambryter som en väldig ström ur kustberget och flyter genom en fruktbar dal samt utfaller vid Gravosa. Den är segelbar omkr. två tredjedelar af sitt synbara lopp, som utgör 20 km. 0. är sannolikt fortsättning på Trebinjcica, som förlorar sig i Karstområdet i sydöstra Herce-govina. J- F- N. Ombord, sjö.v. Se Bord. Ombordläggning, Kollision, Sammanstötning, jur., den tilldragelse, då ett fartyg drifver eller under gång törnar på ett annat. Sjölagarnas regler om följderna af ombordläggning ha skiftat såväl rörande frågan, när ersättningsplikt skall inträda, som ock rörande ersättningen. För den svenska rättens del meddelas numera bestämmelser härutinnan i 8:e kap. af Sjölagen 12 juni 1891. Genom Lag 13 dec. 1912, som dock först 12 dec. 1913 trädt i kraft, ha emellertid Sjölagens regler ang. rättsfrågor vid fartygssammanstötning - liksom ock angående bärgning - underkastats vissa ändringar, för att man därigenom skulle möjliggöra Sveriges anslutning till två i Bruxelles af-slutade, i sept. 1910 undertecknade internationella konventioner ang. nämnda ämnen. Rättsverkningarna af sammanstötning ha enligt nämnda lagändring utsträckts till att afse äfven det fall, att i följd af fartygs manövrering eller eljest skada af ett fartyg förorsakas å annat fartyg eller därå varande personer eller gods, utan att sammanstötning mellan fartygen eger rum. Har sammanstötning orsakats genom vållande af endera fartygets befälhafvare eller besättning, skall den skyldige ersätta all skada och förlust, för hvilken ersättning äfven rederiet, dock med begränsning till fartyg och frakt, är ansvarigt. Är sammanstötning orsakad genom vållande å båda sidor, skola de skyldige deltaga i skadans ersättande efter förhållandet mellan de å ömse sidor begångna felens beskaffenhet. Ge därvid omständigheterna icke stöd för någon viss fördelning, ersatte hvardera parten hälften af skadan. Därest sammanstötning skett af våda, får hvardera sidan bära sin skada. En k. förordning af 26 okt. 1906 meddelar föreskrifter ang. åtgärder till undvikande af ombordläggning. A. E-g. Ombos (fnegypt. Nubit, "guldstaden", arab. Kom Örnbo] är namnet på en ruinplats, fordom, särskildt under Ptolemaiernas tid, en folkrik stad, belägen på östra Nilstranden under 24° 38' n. br. Där finnas två tempelruiner, den ena delvis skadad af Nilen. De utgräfdes 1893 af J. de Morgan, som däröfver utgett ett arbete (I, 1895). Det ena templet stammar från Ptolemalertiden, det andra grundlades af Totmes III och ombyggdes af Pto-lemaios IV. I närheten har man funnit katakomber med balsamerade krokodiler (krokodilguden Sebek var stadens skyddsgud). K. P.* Ombrerade (fr. ombrés, af lat. u'mbra, skugga) kallas randiga ylletyg, på hvilka hvarje rand är mörkast midt på och ljusnar alltmera åt sidorna. (G. A, w.) Ombrofil (af grek. o'mbros, regn, och /TZos, vän), bot., säges om växter, som under längre tid fördraga befuktning genom regn o d. Dylika växter finnas i synnerhet i länder med varmt och fuktigt klimat. Motsats ombrofoba (af grek. fo'bos, fruktan) växter, som förekomma i synnerhet