695 Omer Vrionis-Omförädling 696 drifva de till antalet öfvcrlägsne ryssarna tillbaka. Han nödgades dock åter draga sig tillbaka s. om Donau, hvarefter han med omväxlande lycka där sysselsatte en stor del af den ryska styrkan och särskildt, med framgång, bemödade sig om att stödja det på våren 1854 belägrade Silistria. Efter krigsskådeplatsens förflyttning till Krim tillbakaslog 0. där 17 febr. 1855 med omkr. 25,000 man turkar ett ryskt anfall vid Eupatoria. I nov. s. å. ledde han ett infall i ryska Transkaukasien, genom hvilket sultanen hoppades undsätta det af ryssarna belägrade Kars. Detta företag misslyckades emellertid, och 0. sattes efter krigets slut i disppnibjlitet. 1£57 utnämndes han till ståthållare i Bagdad, afsattes 1859 för despotiskt förfarande och förvisades till Kutahia, men återkallades 1861, blef befälhafvare i kriget mot Montenegro och tvang furst Nikolaus att (1862) afsluta en för Porten gynnsam tred. O. utnämndes nu till fältmarskalk, blef 1864 öfverbefälhafvare för 3:e turkiska armékåren (i Schumla) och sändes 1867 att undertrycka det allvarsamma upproret på Kreta, men förfor därvid med sådan grymhet, att han måste återkallas. Han var en kortare tid 1868-69 krigsminister. G. V. G. (V. S-g ) Omer Vrionis (mindre riktigt Vrione), alba-nesisk krigshöfding (födelse- och dödsår okända), trädde 1809 i tjänst hos Ali pascha af Janina, svek denne 1820, då sultan Mahmud II grep sig an med att tukta Ali, och stod 1821 som turkisk general i fält mot de upproriske grekerna. 0. utnämndes 1822, efter Alis undergång, till pascha af Janina och lyckades på sommaren s. å. tvinga sulioterna att för alltid lämna sin hembygd i södra Epirus. Däremot belägrade han förgäfves i två månader Missolonghi (rov. 1822-jan. 1823). 0. förflyttades 1825 till Saloniki och deltog i Turkiets krig mot Ryssland 1828-29. V7. S-g. Omete'pe [å-]. Se Nicaraguasjön. Ometsuke (af o, ärad, och me-tsuke, shoguner-nas poliskår), japansk polismyndighet. Se bd XII, sp. 1484. Omfacit, miner., en gräsgrön till lökgrön, mo-noklin pyroxen, som förekommer i randa korn eller i kortstängliga aggregat, i parallell sammanväx-ning med ett grönt, smaragditliknande hornblände, och bildar tills, med granat bergarten e k l o g i t. Eg. vikt 3,24-3,3. Optisk orientering, polarisationsfärger och kemisk sammansättning som hos vanlig a u g i t. A. Hng O'mfale. Se Herakles, sp. 475. OmfalOCéle i'al grek cm]alo's, nafle, och kele, svulst), nafvelbråck (se d. o ). Omfalomanti (af grek. omfalo's, nafle, och mantel'a, spådom), föregifven förmåga att af naflens beskaffenhet hos den nyfödde förutsäga hans eller moderns framtid, en vetenskap, hvari forna dagars barnmorskor voro mycket drifna. Ännu i dag är denna vidskepelse ej utdöd. I Frankrike och delvis äfven i Bajern förutsäges på grund af knutarnas antal, huru många flera barn kvinnan skall få. Hos många folk brukar man bevara hvad som efter afklippningen är kvar af ägghinnan, den s. k. s e g e r h u f v a n (se A m n i o n), o. s. v. Jfr M a n t i k. Omfalopsykiter (af grek. omfalo's, nafle, och psyche, själ), en annan benämning på sekten hesy-kaster (se H e s y k a s m). Omfalo'8, grek., nafle (se d. o.). Jfr Delfi, sp. 90. Omfattning, krigsv., kallas den anfallsform, i hvilken den anfallande riktar hufvuddelen af sina krafter mot motståndarens ena flygel, enkel omfattning, eller mot båda, dubbel omfattning, för att med öfverlägsna krafter upprifva dessa och därigenom försvåra försvaret eller för att åtkomma motståndarens förbindelser. Omfattningen måste i vanliga fall förenas och inledas med anfall i fronten. Omfattningen kan utföras såväl strategiskt, i själfva krigföringen, som taktiskt, på slagfältet. På grund af vapnens utsträckta verkan och den därigenom framkallade svårigheten att framifrån nalkas motståndaren har benägenheten till omfattning blifvit allt större (japanerna 1904-05), och genom arméernas ökade styrka och utsträckning framkallas omfattande anfallsoperationer i allt större utsträckning. C. O. N. Omformare, roterande, elektrot. Se Elektriska maskiner, sp. 290. Omförädling, Omympning, trådg., en sådan behandling af fruktträd af sorter, som anses mindre odlingsvärda, att krongrenarna afsågas, så att endast korta stumpar (vanligen från 30 till 100 cm. långa) återstå. I hvarje gren inympas en eller flera kvistar (se fig.) af någon sort, som anses lämplig. Alla smärre skott och grenar, som tillhöra den gamla stammen, borttagas genast eller efter hand. 3-6 år efter omförädlingen kan skörd i regel beräknas på från ymparna utvuxna grenar. Omförädling kan med godt resultat utföras på såväl äldre som yngre fruktträd, men är i synnerhet att anse som fördelaktig, då det gäller att iståndsätta äldre fruktträdgårdar. Metoden har under de senaste 10 åren användts i stor utsträckning, bl. a. på landsbygden i Södermanlands län, där tusentals träd af grågylling och vissa andra äppelsorter, som förr allmänt planterades, ersatts med i handel mera eftersökta varieteter. C. G. D.