- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 20. Norrsken - Paprocki /
717-718

(1914) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Omyndig - Omättad - On (Oregon) - On (Heliopolis) - Ona (Norge) - Ona (folkstam) - Onager - Onagraceæ - Onagrariaceæ - Onani, Manustupration, Masturbation - Onanist - Onar - Onatas - Onate - Onbaschi - Onça - Onchestia - Onchus - Oncidium - Onciul, Dimitre - Oncken, Wilhelm

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

likt ordnande af hans familjerättsliga
förhållanden. Förmyndaren har i dessa stycken ej
någon bestämmande- eller talerätt, lika litet
som han i den omyndiges ställe kan upprätta
eller återkalla testamente eller utöfva politisk
rösträtt. Så framt den omyndige själf är obehörig,
saknas tillfälle till åtgärd. Särskildt stadgande
har gifvits att, efter det att myndling fyllt 18 år,
förmyndaren behöfver hans samtycke till ändring af
hans släktnamn. Se Barn, Förmyndare, Minderårig,
Myndighetsålder, Målsman
och Öfvermage. Litt.:
Winroth, "Svensk civilrätt", IV (1903), s. 22—41,
325—389. A. W.

Omättad, kem. Se Atomicitet, sp. 347, Färg, sp. 266,
och Heterocyklisk.

On, amerikansk förkortning för staten Oregon. Jfr Or.

On, bibliskt namn på Heliopolis (se d. o. 2).

Ona, småöar med fiskeläge och fyr (af 1:a ordningen,
byggd 1867) på Onakalfven i hafvet v. om Hustadviken,
Sandö härad, Romsdal amt, Norge. Fiskeläget har 140
inv. (1910). K. V. H.

Ona, folkstam. Se Argentina, sp. 1437.

Onager. 1. Zool. Se Hästdjuren, sp. 172
—173. — 2. Hos romarna namn på ett slags ballist
(se d. o.).

Onagräceae, bot. Se Oenotheracese.

Onagrariäcese, bot. Se Oenotheracese.

Onani (efter den i 1 Mos. 38 omtalade Onan),
Manustupration, Masturbation (af lat. ma’nus,
hand, och stuprare, skända), Själfbefläckelse,
retning af könsdelarna med händerna eller andra
onaturliga medel, en stundom redan i barndomen,
oftare under utvecklingsåren (puberteten) utvecklad
ovana, som icke sällan under inflytande af dåliga
exempel utbildas. Det är af vikt, att föräldrar
och uppfostrare ha sin uppmärksamhet riktad på
möjligheten af denna mycket vanliga afväg för den
vaknande sexualdriften, men det är också af betydelse,
att man med klokt förmanande och ej onödigt skrämmande
ord går till rätta med detta missbruk. Mycket har
man felat genom att utmåla denna ungdomssynd som en
själ och kropp förstörande last, och charlataneriet
har här haft ett tacksamt fält för spridningen af den
mest ovederhäftiga folklitteratur. På dessa vägar har
rädslan för följderna, ruelsen och den skrupulösa
själfanklagelsen kommit att på indirekt sätt göra
mera skada, än den, som mera direkt kan anses varit
en följd af den fysiska kraftförlusten. Skadan
af detta senare moment torde sannolikt i de
flesta fall kunna anses särdeles ringa. En under
mognare år fortsatt onani är knappast möjlig, utan
abnorma förutsättningar, men kan i sin ordning ej
undgå att trycka sin prägel på den åt dylik osed
hemfallne. Jämte människoskygghet och osäkerhet,
bristande själfaktning och ständiga själfförebråelser
kunna hypokondriska och förryckta tankevillor under
dessa förhållanden komma till utveckling och leda till
ett allvarligt själslidande. Detta oaktadt kan dock
den allmänt spridda uppfattningen, att en excessiv
onani ger anledning till uppkomsten af sinnessjukdom,
såtillvida ofta nog anses oriktig, som onanien i
dylika fall i allmänhet måste betraktas som ett symtom
af en begynnande sinnessjukdom, hvilken efter hand
alltmer utvecklas. Här föreligger alltså närmast en
förväxling af orsak och verkan. Jfr Neurasteni.
F. B. (G-s.)

Onani’st, en som är hemfallen åt onani (se d. o.).

Onar, nord. myt. Se Anar.

Onätas, forngrekisk bildhuggare. Se Egine-tisk konst.

Onate [ånja’te], stad i spanska prov. Guipuzcoa. 5,975
inv. (1900). Industri i koppar, järn och läder.

Onbaschi (turk., "hufvudman för tio", alltså =
lat. decurio), benämning på underofficerare i
turkiska hären.

Onpa [1’se], port., uns, i Portugal och Brasilien
en vikt = 28,7 gr., som handelsvikt 1/16 arratel,
som guld-, silfver- och myntvikt 1/8 niarco.

Onchestia, forngrekisk fest till ära för Poseidon,
som hade ett tempel i Onchestos i Beotien, s. om
Kopaissjön. Festen firades med kapplöpning af hästar,
Poseidons heliga djur.

0’nchus, paleont., ett föremål, som af några
anses som en ichthyodorylit, men af andra tolkas
som stjärttaggen af ett kräftdjur (Ceratiocaris),
tillhörande gruppen Phyllocaridce. 0. har nästan
formen af en föga böjd klo samt finnes i de yngsta
silurlagren och gränslagren mellan silur och devon.
B. L-n.*

Onci’dium Sw., bot., växtsläkte af fam. Orchi-dece,
underfam. Monandrce, med öfver 300 arter i
Central-Amerika, Västindien och Syd-Amerika,
växande epifytiskt såväl i den heta kustregionen
som i bergstrakterna ända till 4,000 m. ö. h. De
vackra blommorna äro vanligen mer eller mindre gula,
ofta med bruna teckningar, och sitta vanligen i
långa, greniga klasar. Flera arter odlas allmänt i
växthus. Sefärgpl. till art. Orchidacese. G.L-m.

Onciul [å’ntjol], D i m i t r e, rumänsk historiker
och arkivman, f. 7 sept. 1856 i Straja, i Bukowina,
blef 1895 professor i rumänsk historia vid Bukarests
universitet och är sedan 1900 chef för det af
honom organiserade rumänska riksarkivet. Bland 0:s
skrifter märkas Originile principa-litor romdne (1893;
behandlande det rumänska statslifvets begynnelsetid)
och Geschichte der Bukowina vor der vereinigung mit
Österreich (i "Die österreichisch-ungarische monarchie
in wort und bild", 1899).

Oncken [å’nken], Wilhelm, tysk historieskrifvare,
f. 1838 i Heidelberg, d. 1905 i Giessen, blef 1866
e. o. professor i Heidelberg och 1870 ord. professor
i Giessen. Hans förnämsta arbeten äro Athen und Hellas
(1865-66), Die staatslehre des Aristo-teles (1870-75),
Österreich und Preussen im be-jreiungskrieg (1876-79)
samt Das zeitalter Fried-richs des grossen (1881-82),
Das zeitalter der revolution, des kaiserreichs und
der befreiungskriege (1885 o. f.) och Das zeitalter
des kaisers Wilhelm I (1890-91). 0. utmärkte sig mera
genom omfattande studier och ledig framställning än
genom kritisk skärpa och opartiskhet. Hans forskningar
öfver revolutionskrigen ha varit betydelsefulla
genom en mera riktig värdesättning af Österrikes
(särskildt Metternichs) politik, än förut kommit
till synes från preussiskt håll, hvaremot han ger
en vrångbild af Karl XIV Johan. Mest blef 0. känd
som hufvudutgifvare i spetsen för ett större antal
historiker af den stora samlingen "Allge-meine
geschichte in einzeldarstellungen" (1878- 94, i allt
44 bd). , (C. H. HJ

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 11 23:32:25 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbt/0389.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free