749 Ophisaurus-Opinion 750 som prydnadsväxt i kruka en form med randiga blad. G. L-m. Ophisaurus (O p h i o s a u r u s) s. Pseudopus, zool., ödlesläkte, af samma familj (Anguidw) som den vanliga ormslån, saknar liksom denna ben; stundom uppträda förkrympta bakben. På hvardera kroppssidan finnes ett längsveck; på gommen sitta tänder. Hithörande arter lefva i sydöstra Europa, Nord-Afrika, sydvästra Asien, Himalaya och Burma, Nord-Amerika och Mexico. Bland de mest bekanta må nämnas O. venträlis, glasslån, med tydlig öronöppning och utan synliga bakre extremiteter; svansen är omkring dubbelt så lång soin hufvud och bål; glasslån är ofvan grönaktig med svarta och gula märken eller brun-aktig med mörkbruna sidoband; längd omkr. 80 cm. Arten är hemma i östra Nord-Amerika på torra ställen. - O. apus, pansarslån 1. scheltopusik, har tydlig öronöppning och rudimentära bakben; svansen är IVs gång så lång som hufvud och bål; pansarslån är ofvan brun, undertill ljusare; längd ända till l m. 10 cm. Den bebor sydöstra Europa, sydvästra Asien och norra Afrika å buskbeklädda ställen, där den kan dölja sig under nedfallna löf och i sanden. Den kan ej klättra; dess rörelser likna ormarnas, men äro på grund af djurets oböjligare hudskikt mycket mindre graciös. Dess förnämsta föda består af snäckor och möss; ej heller andra lefvande varelser, som kunna öfverväldigas, försmås. Djuret håller sig länge i fångenskap. L-e. Ophiöchus (Orm karlen), astron., en till större delen på södra himmelshemisfären belägen stjärnbild, som tills, med den därmed förbundna stjärnbilden Ormen (se d. o.) på ömse sidor om ekvatorn sträcker sig mellan 15 och 19 timmars rektascension och är belägen s. om Herkules, n. om Skorpionen och Skytten, v. om örnen och So-bieskis sköld samt ö. om Vågen, Jungfrun och Bootes. 0. innehåller icke någon stjärna af första storleken. Däremot innehåller den (frånräknadt Ormen) 2 stjärnor af 2:a och 7 af 3:e storleken. Dess för blotta Ögat synliga stjärnor äro till antalet 85 (Heis räknade t. o. m. 115). 0. är särskildt rik på dubbelstjärnor och stjärnhopar och har äfven uppvisat några s. k. nya stjärnor, däribland den berömda stjärnan af 1604, som i glans öfverträffade alla stjärnor af l:a storleken (se Variabla stjärnor). - Som latinsk benämning på 0. användes stundom Serpentärius. E- J- (B-d.) Ophiuridea, zool. Se Tagghudingar. Ophiu'sidse, zool. Se Nattflyn. Ophrydeae, bot. Se Orchidacese. 0'phrys L., bot., /arm., ett släkte af fam. Orchi-dacece, som har blomkalkens blad utbredda, de 3 yttre ofta gröna och de 2 öfre i inre kransen smala samt det 3:e (läppen) riktadt snedt nedåt, vanligen konvext, utan sporre, 3-klufvet. Af detta släkte finnas, särskildt i Medelhafsländerna, omkr. 30 arter. De utmärkas ofta genom egendomlig form, teckning och färg på läppen, hvarigenom denna vid hastigt påseende erinrar om någon insekt. Den enda svenska arten är O. myiodes (0. muscifera), som växer på fuktiga ställen och kallas flugblomster, emedan läppen liknar en fluga. Det är en medelstor ört med 2 hela, rundade stjälkknölar, några få, aflånga blad och blommorna i ett smalt glest ax. Andra, i mellersta och södra Europa förekommande, arter ha blommor, som erinra om andra insekter, t. ex. bin (O. apifera), humlor eller bromsar (O. bombylifiora), spindlar (O. aranijera) o s. v. Deras stamknölar lämna drogen salep (se d. o.). O. T. S. (G. L-m.) Ophtalmia a3gypti'aca, äldre latinskt namn på egyptisk ö g o n i n f l a m m a t ion (se d. o.). Opiänsyra. Se Hydrastis och Narkotin. Opiat benämnes ett läkemedel, då det som huf-vudsaklig beståndsdel innehåller opium, t. ex. bröstkakor med opium, opiidroppar, Roséns bröstdroppar m. fl. Se Opiumpreparat. O pica, forntida namn på Italien. Opie [åu'pi], John, engelsk målare, f. 1761 i byn S:t Agnes vid Truro (Cornwall), d. 1807 som professor vid konstakademien i London, introducerades af sin välgörare Wolcott (skalden Peter Pindar, som han dock under en senare brytning dem emellan lär ha bistert satiriserat på en af sina taflor) i den engelska hufvudstaden och presenterades för Reynolds samt väckte betydligt uppseende redan vid sin första utställning i London 1782 Efter sin hembygd kallades han "the Cornish wonder". 0. målade mest historiska scener, såsom Rizzios död, Lady Grey inför tidvard VI m. fl., eller scener ur Shaksperes dramer äfvensom illustrationer till bibeln och utförde dessutom mindre stafflibilder, både genrestycken och landskap, och många porträtt, af hvilka de manliga lyckades bäst Han är representerad i Englands offentliga samlingar. C. R. N.* O'piker (grek. o'pikes, lat. ofpsci], ett italiskt folk. Se Italiens fornsprå k, sp. 1066-68, och Italiska folk. O'pilo, zool. Se Myrbaggar. Opimius, namn på en fornromersk släkt. Bekant är Lucius 0., som 125 f. Kr. som pretor eröfrade Fregellse och 121 som konsul var ledare för adelspartiet i striden mot Cajus Gracchus. 0. lät utdela vapen åt senatorerna och riddarna och marscherade mot Aventinus, där Gracchus och hans an-fyängare kraftigt försvarade sig. 0. satte ett pris på sin motståndares hufvud, och Gracchus blef dödad. Efter dennes död förföljde 0. hänsynslöst hans anhängare och lät bygga ett tempel - åt Endräkten (Concordia). Senare lät han såsom sändebud i Afrika muta sig af Jugurtha och blef därför anklagad och landsförvisad samt omkom i Dyrra-chium. Under 0:s konsulatsår blef vinskörden af den utmärktaste beskaffenhet; de "opimiska vinerna" skattades mycket högt. R. Tdh.* Opinera (lat. opinäri), säga sin mening, sam-fälldt uttala sig, af ge en opinionsyttring. Opinion (lat. oplnio), mening, tanke, omdöme, tänkesätt. "Opinionen", allmänna tänkesättet, den offentliga meningen, folkmeningen. J. Opie. Efter ett själf porträtt.