förde han i sin klassiska Lehrbuch der bahnbestimmung der planeten und cometen (1870). Genom omfattande störingsräkningar band han sitt namn vid Winneckeska kometen, hvars rörelse enligt dessa undersökningar, likasom Enckes komet, syntes antyda tillvaron af ett "resisterande medium". Sedan 1873 var O. sysselsatt med de astronomiska arbetena för den europeiska gradmätningen i Österrike. Hans sista större arbeten voro Entwurf einer mondtheorie (1886) och Canon der finsternisse (1887), som omfattar en förteckning öfver jämte hjälpkvantiteter för beräkning af alla sol- och månförmörkelser från 1500 f. Kr. till 2166 e. Kr. Detta verk har sedermera på ett förtjänstfullt sätt utsträckts af O. Schrader, "Die bedeutenden sonnenfinsternisse und die grossen mondfinsternisse fur Mitteleuropa in der zeit von 2166 bis 3055". 3. Egon von O., den föregåendes son, österrikisk astronom, f. 13 okt. 1869 i Wien, d. 15 juni 1907 i Innsbruck, blef 1899 docent vid det tyska universitetet i Prag, 1901 e. o. och 1906 ord. professor i Innsbruck. Han utarbetade en mycket uppmärksammad teori för uppkomsten af solfläckarna och utförde undersökningar öfver refraktionen samt arbeten inom fotometrien och den fysiologiska optiken. Han upptäckte (1901) variationerna i ljusstyrkan hos planeten Eros. 1. R. T-dt. 2. K. B. 3. B-d. Opponent (lat. opponens), motståndare, motsägare, person, som opponerar sig; granskare; den, som vid en akademisk disputation anför inkast mot de framställda satserna och söker gendrifva dem samt påvisa felaktigheter i den ventilerade afhandlingen. Jfr Disputation, sp. 516. - Opponenterna (opponentrörelsen), konsth. Se Konstnärsförbundet. Opponera (lat. opponere, eg. ställa emot), opponera sig; motsätta sig, säga emot, invända, anföra skäl emot, göra inkast; vara opponent vid en akademisk disputation. Opportun (lat. opportimus), läglig, som passar för tillfället; mots. Importun. - Opportunism, det slags politik, som räknar med de för tillfället rådande omständigheterna och nöjer sig med att yrka sådana åtgärder, som ega utsikt att kunna genomdrifvas. Uttrycket har icke gamla anor. Det gafs nämligen 1875 åt Gambettas sansade politik (Gambetta själf nyttjade i sina tal ofta orden opportun, opportunité). - Opportunistisk, som tar hänsyn till omständigheterna. (S. B.) Opposition (lat. oppositio), motsättning. 1. Bemötande af en teoretisk framställning. I denna mening användes ordet särskildt om opponenternas kritik vid en disputation (se d. o.). - 2. Log. Begrepp stå i opposition mot hvarandra, då det ena innebär ett förnekande af det andra; motsatsen 1. oppositionen säges vara kontradiktorisk, då det ena begreppet blott innebär förnekande af det andra (A: icke-A); konträr, då det därjämte innehåller jakande af något annat (A : B). - Omdömen sägas stå i opposition till hvarandra, när det ena upphäfver sanningen af det andra. Om omdömena ha samma subjekts- och predikatsbegrepp, är oppositionen antingen kontradiktorisk (Alla A äro B: Några A äro icke B), konträr (Alla A äro B: Inga A äro B) eller subkonträr (Några A äro B: Några A äro icke B). De sistnämnda stå strängt taget ej i opposition, då det enas sanning ej utesluter det andras. - 3. Polit. Parti, som uppträder mot en regering. Ett sådant kan förekomma under hvarje statsform, men framträder öppet endast i stater med fri författning. Också har ordet opposition vunnit burskap i det politiska språket först genom den engelska parlamentarismen, hvars drifkraft väsentligen varit motsatsen mellan ett regeringsparti (det ministeriella) och ett oppositionsparti (se Parlamentarism). För ett sundt politiskt lif är opposition nyttig och i viss mån nödvändig, för så vidt den är saklig, ty den innebär då ett korrektiv mot maktmissbruk. Skadlig är däremot en opposition, som blott för att bereda regeringen svårigheter bekämpar dess politik utan hänsyn till dennas sakliga innebörd. Ett oppositionsparti kan utgöras likaväl af konservativa som af liberala. Framför de maktegande har oppositionen den fördelen, att den är oansvarig och att det är lättare att kritisera en regering än att själf regera. - Oppositionell, som drifver opposition. I det parlamentariska lifvet motsats: ministeriell (se d. o.). - 4. Astron., en stjärnas (en planets eller månens) motsatta läge på himmelssfären i förhållande till en annan (vanligen till solen). Endast de utanför jordens bana gående, de s. k. öfre, planeterna kunna komma i opposition till solen, således icke de båda undre planeterna Mercurius och Venus, hvilka båda därför icke kunna synas mot s. midnattetid. Jfr Aspekt och Konjunktion 2. 2. S-e. 3. S. B. 4. E, J. (B-d.) Oppositionell. Se Opposition 3. Oppositum, lat. Se art. opp. Oppression (lat. oppressio, nedtryckning), med., beklämningskänsla, t. ex. öfver bröstet och hjärttrakten (angina pectoris), hvilket kan vara ett symtom af diverse bröst- och hjärtsjukdomar. I. H. Oppunda härad, Södermanlands län, ingår i Oppunda och Villåttinge härads domsaga samt Vingåkers fögderi och omfattar socknarna Västra Vingåker, Östra Vingåker, Julita, Österåker, Stora Malm, Lerbo, Flöda, Skyllinge, Blacksta, Vadsbro, Husby-Oppunda, Bettna, Vrena. 1,555 kvkm. 36,811 inv. (1912). Oppunda och Villåttinge härads domsaga, Södermanlands län, omfattar de båda häraden Oppunda och Villåttinge samt sammanfaller med Vingåkers fögderi. 2,226 kvkm. 51,002 inv. (1912). Oppunda västra kontrakt, i Strängnäs stift, omfattar de fem pastoraten Julita, Stora Malm (med Eriksbergs slottskapell), Västra Vingåker (med Högsjö bruk), Östra Vingåker, Österåker. 89,302 har. 23,342 inv. (1912). Oppunda östra kontrakt, i Strängnäs stift, omfattar de sex pastoraten Bettna, Blacksta med Vadsbro, Flöda, Husby-Oppunda, Lerbo, Skyllinge. 64,106 hår. 12,819 inv. (1912). Oprioriterad, som ej eger prioritet (se d. o.) 1. förmånsrätt. - Oprioriterade borgenärer. Se Konkursutredning, sp. 783. - Oprioriterade fordringar. Se Förmånsrätt. Opritjnina. Se Ryssland (Historia, Ivan IV:s tid).