- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 20. Norrsken - Paprocki /
861-862

(1914) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Organist, Orgelnist - Organistrum - Organistskola - Organizations - Organochordium - Organografi - Organoid - Organologi - Organon - Organoterapi

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

861 Organistrum-Organoterapi 862 vid gymnasier. Scholae-cantor ansågs stå i rang näst efter musikdirektör. Sång, orgelspelning och harmonilära utgjorde de ursprungliga läroämnena i den gemensamma organist- och kantorsexamen. Senare (1866) tillkommo äfven kunskap i piano-spelning samt i orgelverkets skötsel och vård. 8 dec. 1881 skildes organist- och kantors(kyrko-sångar-)examina, så att till organistexamen hörde betyg i orgel- och pianospelning, harmonilära samt orgelns stämning och skötsel, men till kantorsexamen endast betyg i elementar- och kyrkosång. Kurser härför äro utfärdade af Mus. akad:s läroverksstyrelse 1888. Ett ordentligt inhämtande af dessa kurser, som äro lika för Mus. akad:s konser-vatorium och examensberättigade organistskolor i landsorten, d. v. s. sådana, hvilkas föreståndare förordnats af Mus. akad., anses i medeltal kräfva en tid af 4-5 år. Vid en del organistskolor i landsorten har emellertid fusk bedrifvits beträffande fordringarnas uppfyllande, hvarför Sveriges allm. organist- och kantorsförening 1906 hos K. M:t petitionerat om, att examina för kyrkomusiker måtte i landsorten öfvervakas genom af Mus. akad. utsedda censorer (jfr Kantor). Samtidigt har ock från detta håll yrkats, att af organister och kantorer skulle kräfvas en viss humanistisk bildning, som motsvarar folkskollärar- eller real-skolexamen. I ärendet utsedda sakkunniga tillstyrkte i sitt utlåtande 31 jan. 1908 i hufvudsak dessa önskemål. 1912 års allm. organistmöte uttalade sig i samma riktning äfvensom för en fullt enhetlig examen i öfrigt. Om tillsättning af organistbefattning med eller utan förening med klockar-tjänst ändrades kyrkolagens föreskrifter först 6 dec. 1878 och sedermera 6 april 1894, så att förslag på tre personer bland de sökande upprättas af församlingens kyrkoråd, hvarefter val sker å kyrkostämma enligt de grunder, som för rösträtt å dylik stämma äro i allmänhet gällande. Organistens tjänsteåligganden äro i Kyrkolagens kap. 13 § 2 bestämda sålunda: "Musiken på orgel eller andra instrument måste intet så långt utdragas, att församlingen däraf i sin sång blifver hindrad att lofva Gud med egen röst, hvilket bör ske ordent-ligen och samdräkteligen, hvarken för hastigt eller för långsamt; hvaruppå kyrkoherden eger inseende hafva". Enligt k. kung. af 8 mars 1861 eger äfven kvinna rätt att söka och inneha organisttjänst. Kyrkolagen ger icke domkapitlen rätt att utfärda s. k. instruktioner för organister och kantorer, som enl. K. M:ts reglemente för Musik-konservatorium af 7 dec. 1866 äro kyrkliga tjänstemän. Lönerna för organisttjänster äro lika växlande som för kantorer och klockare (se d. o.). Organisttjänst kan äfven enl. k. kung. af 20 jan. 1882 och 4 maj 1894 förenas med folkskollärarbefattning. Kyrkolagen ålägger icke uttryckligen församling att anställa vare sig klockare eller organist och kantor. (So vidare Klockare, sp. 319.) P. B. Organrstrum, lat., mus. Se Lira. Organistskola. Se Organist. .Organizations [ågeniséYJns], eng. Se Nord-Amerikas förenta stater, sp. 1187. Organochorrdium (af lat. o'rganum, orgel, och grek. chorde, sträng), mus., ett af instrumentma-karen Kachwitz i Stockholm efter abbé Voglers idé 1798 förfärdigadt instrument, utgörande en förening af piano och orgel. A. L.* Organografi (af grek. o'rganon, organ, instrument, och gra'jein, skrifva), vetenskaplig beskrifning på en organisk varelses inre byggnad (se vidare Morfologi); beskrifning på musikinstrument. - Organologi (af grek. lofgos, lära), organlära, fysiologisk vetenskap om djurens eller växternas organ. Organoid (af organ, se d. o., och éifdos, utseende). 1. Bot. Organoida kallas i cellen befintliga, ej protoplasmatiska kroppar af bestämd form och struktur, t. ex. aleuronkorn och stärkelsekorn. - 2. Med. Organoida svulster kallas sådana svulster, som efterlikna organ, d. v. s. äro sammansatta af både stödjeväfnad med blodkärl och af epitelial väfnad. De likna ofta körtlar, t. ex. kräftsvulsterna (se Kräfta). 1. G.L-m. 2. C.S-g. Organologi. Se Organografi. O'rganon (grek., verktyg) kallade utgifvarna af Aristoteles' skrifter sammanfattningen af hans logiska afhandlingar. F. Bacon utgaf ett nytt organon, Novum organon scientiarum, i den aristo-teliska logikens ställe. S-e. Organoterapi (af grek. o'rganon, organ, och therapéifa, behandling), farm., med., behandling af sjukdomar medelst läkemedel, som framställts af djurorgan, har förekommit sedan uräldsta tider, och de använda medlen, af hvilka många äro högeligen kuriösa, ha hämtats från ett stort antal djur, t. o. m. från människa. En hel del af dessa medikament synes ha afsett att tillföra kalk till den sjuke, såsom koraller, "kräftstenar" (lapides cancrorum, rundade, hvita, omkr. ärtstora konkre-ment i kräftor), "hvalfiskfjäll" (ossa sepice, kalkskelett i vissa bläckfiskar), diverse ben o. d. Vidare må som exempel nämnas preparat af daggmaskar (oleum lumbricorum), skorpioner (oleum scorpio-num), gäddkäkar med tänder, giftiga ormar, bl. a. "huggormkakor" (trochisci viperarum), slem af grodrom ("sperma" ranarum), "skink-" eller "stinkmarin" (scincus marinus, en liten torkad ödla, Scincus officinalis, uppgafs bl. a. ge goda drömmar och försona fiender!), hjärtan af diverse djur, "hjortkors" (ett litet korsformigt ben i hjärtat hos hjort), fett af en mängd olika djur, såsom björn, tax, anka m. fl., lefver och galla (se nedan), blod af många djur - äfven af människa (halshuggna missdådares blod dracks mot fallandesot!) -, horn af hjort och diverse andra djur (se Hjorthornssalt m. fi. hjorthornspreparat, Dippels olja m. m.), kranium af en del djur och af människa, t. o. m. urin och exkrementer af sådana, t. ex. hvita, kalkrika hundexkrementer (se Album gr se c u m, gifna bl. a. mot kräfta!), hyra-ceum (exkrementer af Hyrax capensis), färska män-niskoexkrementer i sår (folkmedel), egyptiska mumier (mumla humana, mot hosta; i mumiekistorna ingötos aromatiska hartser o. d., som ansågos verksamma). Äfven må nämnas ambra (gäll- eller tarmstenar från hval?), dylika konkrement från rådjur, antiloper etc. (bezoar) m. fl. I vilda folks medicin figurerar ytterligare en mängd andra djur, som det blef ve för vidlyftigt att söka här uppräkna. Af särskildt intresse är bruket af vissa giftiga djurs lefver och galla som motgift. Inhemska läkare i Indien behandla framgångsrikt ormbitna med galla

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Oct 11 16:36:18 2026 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbt/0467.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free