955 Orsini-Ort 956 O.-Bracciano, och blef 1698 för andra gången änka. Rikt begåfvad, hade hon på sin tid spelat en roll i Paris' salonger; i Rom gällde hon som själen i det franska partiet hos ku-rian, hvilken hon särskildt sökte vinna för Ludvig XIV:s planer i Spanien. Efter Filip V:s uppstigande på spanska tronen blef hon 1701 öfverhof-mästarinna hos hans första gemål, Maria Lovisa af Savojen, begagnade drottningens inflytande på Filip och blef snart allsmäktig i Spanien. Prinsessan 0. insåg, att den bourbonska regimen måste bli förhatlig för spanjorerna, om den framträdde som ett franskt främlingsvälde. Hennes politik blef därför motsatt det franska partiets arroganta och okloka politik. Genom dettas stämplingar blef hon 1704 drifven från hofvet, men återkom redan året därpå och återvann sitt forna inflytande. Genom takt, parad med ovanlig viljekraft, lyckades hon under det långvariga kriget befästa Filips tron och göra hans regering populär. Då Ludvig XIV 1709 var redo att offra sin sonsons krona, förmådde hon den svage konungen att fasthålla sina anspråk och söka sitt stöd hos det spanska folket. Efter Maria Lovisas död (1714) förvisades prinsessan 0. ur Spanien af Filips andra gemål, Elisabet af Parma, för hvilkens förmälning med konungen hon själf verkat. Litt.: Combes, "La prin-cesse des Ursins" (1858), och Hill, "Story of the princess des Ursins in Spain" (1899). N. H-tz. Orsini [årsini], Felice, grefve, italiensk revolutionär, hufvudmannen för mordattentatet mot Napoleon III 1858, f. 1819 i Meldola i dåv. romerska delegationen Forli. Han dömdes 1844 som republikansk konspiratör till lifstids straffarbete, men benådades 1846 genom Pius IX:s amnestipåbud. Under de följande åren var han ifrig befor-drare af revolutionära rörelser i skilda länder, valdes 1849 till medlem af den kortlifvade romerska republikens konstituerande församling och sändes några år senare af sin mästare, Mazzini, i en hemlig agitatorisk mission till Ungern. Han fängslades därunder (dec. 1854) i Siebenburgen, men lyckades 1856 fly ur sitt fängelse på Mantuas citadell och kom 1857 till London, där han utgaf en skildring af sina erfarenheter i fängelset, Austrian dungeons in Italy (1857). Hos 0., som vid denna tid bröt med Mazzini, mognade i London beslutet att undanröja fransmännens kejsare, som tycktes honom vara det största hindret för Italiens befrielse. I förening med några andra italienska flyktingar verkställde han i Paris på aftonen 14 jan. 1858 attentatet, då kejsaren med sin gemål åkte till operan. Två handgranater ("orsinibomber") kastades framför vagnen, men ehuru 141 personer i närheten dödades eller sårades af de kringyrande skärf-vorna (äfven 0. blesserades), blef kejsarparet oskadadt. En af gärningsmännen häktades genast och 0. sedermera, på grund af dennes bekännelser. 13 mars 1858 besteg 0. schavotten, sedan han 11 febr. i ett på sin tid mycket omtaladt bref besvurit Napoleon att understödja de italienska frihets-sträfvandena. 0:s attentat torde ha - genom den rädsla för nya sådana det framkallade hos Napoleon - ej oväsentligt påverkat dennes beslut att medverka till Italiens frigörelse. - 0:s själfbio-grafiska Memoirs and adventures (1857) utgåfvos 1858 i ny uppl. af A. Franchi, en samling Lettere edite e inedite di Felice O. i 2 bd 1861. Jfr E. Montazio, "I contemporanei italiani - Felice 0." (1862) och "La vérité sur 0., par un ancien pro-serit"^ (1879). ^ (V. S-g.) Orsini [årsini], Giulio, pseudonym för D. Gnoli (se denne). Orsja [å'r-], po. Orsza, kretsstad i ryska guv. Mohilev, vid floden O:s förening med Dnjepr, som därifrån är segelbar. 13,887 inv. (1900). J. F. N. Orsk (kirgis. Jaman-kala), stad i ryska guv. Orenburg, på högra stranden af Ural, anlades 1735 som den förnämsta ryska fästningen mot kirgiserna. Det omgifvande landets bördighet har lockat till bosättning, och staden hade 11,320 inv. 1900. (J. F. N.) Orsova [å'rjåva], Gamla 0., ty. Alt-O., valak. Rushava, storkommun i ungerska komitatet Krassö-Szörény, vid Csernas förening med Donau, 8 km. ofvanför Järnporten (se Donau, sp. 708), och vid järnvägen mellan Temesvår och Bukarest. 4,610 inv. (1900), 40 proc. tyskar, 25 proc. valaker. På andra sidan Cserna ligger det s. k. kronkapellet, byggdt 1856 på den plats, där 1849-53 de ungerska kroninsignierna voro nedgräfda. Omkr. 2 km. längre ned ligger i Donau ön Ada Kale (fästningsön, Nya 0.) med rester af den forna turkiska fästningen och en autonom, under österrisk-ungerskt skydd stående muhammedansk befolkning. Gamla 0. var befäst redan på 1300-talet och spelade sedan 1688 en roll i kriget mot turkarna. Nya 0. befästes 1689 och togs 1690 jämte Gamla 0. af turkarna, återtogs 1716 och af träddes af turkarna i freden i Pozarevac. 1738 eröfrade turkarna båda 0. och behöllo dem i frederna 1739 och (efter förlusten 1790) 1791. När de 1867 utrymde de serbiska fästningarna, behöllo de Nya 0. Freden i S. Ste-fano 1878 bestämde, att Nya 0. skulle utrymmas, hvarför de 25 maj s. å. öfverlämnade det till österrikarna. (J- F. N.) Orsoy [å'rsau], stad i preussiska reg.-omr. Dtis-seldorf (Rhenprovinsen), kretsen Mors, vid vänstra Rhenstranden. 2,527 inv. (1910). Rester af forna fästningsverk (slopade 1672 af fransmännen). Cigarrfabriker. J- F. N. Orsten (af mlty. or-, f argalt). Se Kalksten, sp. 645. Orstenen var förr officinell samt gafs åt boskap som medel mot kolik. O. T. S.* Orstensboll, geol., lins- eller körtelformig konkretion af orstenskalk, förekommande innesluten i alunskiffer. Se Konkretion. Orstenskalk, geol. Se Kalksten, sp. 645. Orsza [å'rja]. Se Orsja. Orszågh, Pavel. SeHviezdoslav. Ort, astron. Med en himlakropps ort menas den punkt på den skenbara himmelssfären, mot hvilken himlakroppen synes projicierad. Orten bestämmes genom 2 koordinater, t. ex. rektascension och deklination eller longitud och latitud (se Astronomiska koordinater). Vid noggrannare an-gifvelser måste därvid hänsyn tagas till de olika korrektioner och reduktioner af koordinaterna, som bero på precession, nutation, aberration, parallax o. s. v. Allteftersom orten är angifven i förhållande till jordens eller till solens medelpunkt som utgångspunkt, kallas den geocentrisk eller heliocentrisk ort (se dessa ord). B-d. Ort, bergsv., en i grufvor utsprängd gång i berget. Orterna i malmgrufvor äro vanligen af