979 Ortsisomeri-Orust lokaliseringsmekanism, som ingår i dessa sinnen. Beröras två punkter på huden på tillräckligt af-stånd från hvarandra, t. ex. med två cirkelspetsar, erhåller man två förnimmelser, som kunna vara hvarandra f. ö. fullkomligt lika, men som skiljas åt "i rummet". För att beteckna olikheten mellan de två förnimmelserna säger man, att de ha olika l ok a l tecken (se d. o.). En sinnesyta, t. ex. huden eller näthinnan, innehåller ett antal skilda nervändelement, genom ledningsbanor förbundna med storhjärnsbarken. Vi kunna nu tänka oss, att ett antal sådana nervändelement har en gemensam bana till hjärnbarken. Om det ena eller andra af dessa element retas, resulterar detta i samma retningsprocess i storh järnsbarken. De sinnesförnimmelser, som utlösas från dessa element, måste samtliga få samma lokaltecken, och någon möjlighet att skilja dem åt i rummet föreligger icke. Tillsammans bilda dessa nervändelement en "känselkrets". Vi kunna nu tänka oss en sinnesyta uppdelad i flera sådana känselkretsar af olika form och utsträckning, hvar och en kännetecknad af sitt lokaltecken. Ju finare denna mosaik af känselkretsar är, desto finare är den ifrågavarande sinnesytans ortsinne, och desto större "upplösningsförmåga", d. v. s. förmåga att urskilja detaljer, medger densamma. Med tillhjälp af det ofvan antydda cirkelspetsförsöket, angifvet 1829 af E. H. Weber, kan man bilda sig en föreställning om känselkretsarnas storlek på olika hudområden. Å bålen måste cirkelspetsarna aflägsnas flera cm. från hvarandra för att kännas åtskilda, under det att 2 mm. af stånd är tillräckligt på fingertopparna. Läsningen af blindskriften (se Blindundervis-ni n g) illustrerar "upplösningsförmågan" och "ortsinnets finhet" på dessa senare ställen. J- E. J-n. Ortsisomeri, kem. Se Isomeri, sp. 992. Ortsteln [å'rtstajn], ty., geol. Se Al. Ortstid, astron. Se Tid. Ortstillägg, förv., aflöningstitel, som jämte lön, tjänstgöringspenningar och ålderstillägg ingår i vissa af de för statens verk och tjänstemän genom senare årens löneregleringar fastställda lönestater. Då ortstillägget afser att i någon mån afpassa löneförmånerna efter lefnadskostnaderna i olika orter, förekommer detsamma endast för tjänstinnehafvare, hvilkas tjänstgöring är förlagd till de dyraste orterna. C. v. O. Ortstrid, krigsv. Se Lokalstrid. Örtunez de Calahorra [årto'njeth de kalaå'rra], Diego, spansk författare, f. i Najera (Logrono), (födelse- och dödsår ej kända), lefde i senare hälften af 1500-talet, har en plats i spanska litteraturen genom riddarromanen Espejo de Prindpes y cavalleros etc. (l:a d. 1562, 1580 och 1617; 2:a d. hade till författare Pedro de la Sierra, 3:e och 4:e d. Marcos Martinez). Komanen hör till de mest långtrådiga och tålamodspröfvande i sin genre och blef äfven föremål för Cervantes' kritik. Ad. H-n. Ortviken, ångsåg med 15 ramar, 3 kant- och 1 stafverk, 5 hyflar och 4 klyfsågar, sulfitfabrik och lastageplats i Sköns socken, Västernorrlands län, 3 km. från Sundsvall, tillhöriga Skönviks aktiebolag. Årlig tillverkning vid sulfitfabriken omkr. 17,000 ton torr sulfitmassa. Taxeringsvärde 1,750,000 kr. (1912). Wbg. Ortygia (grek. V^rvyla, lat. Ortygla). 1. Forntida poetiskt binamn för ön Delos och äfven för gudinnan Artemis såsom född på denna ö. Äfven andra orter (däribland en tempellund vid Efesos), som af sagan sattes i förbindelse med Artemis' födelse, ha burit detta namn. - 2. En ö, på hvilken den äldsta delen af staden Syrakusai på Sicilien var belägen. Det nuv. Siracusa ligger h. o. h. på denna ö. l o. 2. A. M. A. Orty'gion, zool. Se Vaktelsläktet. Ortygométra, zool, Se Ängsknarrsläk-tet. Oruba, ö. Se Aruba. Orubbadt bo, jur. Då efter förordnande af afliden make den efterlefvande har fått behålla boet i dess helhet, utan skifte med barn eller andra arfvingar, säges han "sitta i orubbadt bo". Ett sådant förordnande göra äkta makar vanligen ömsesidigt i s. k. inbördes testamente (se d. o.). I regel innefattar det endast ett uppskjutande af skiftet efter den aflidne, vare sig detta skall ega rum enligt testamentariska bestämmelser eller i den ordning, som lag stadgar. A. W. Oruro [åro'rå]. 1. Departement i västra Bolivia, omfattande en stor del af den svala och flerstädes vattenfattiga, ofruktbara och salthaltiga högslätten (Bolivias puna), som fordom varit en enda stor sjö, samt östra sidan af kust- och en del af den inre Andeskedjan, omkring sjön Aullagas och nedre delen af dess tillflöde från Titicaca, Desaguadero. 49,153 kvkm. 96,411 inv. (1906). Dep. har en medelhöjd af 3,700--3,900 m. ö. h. Det är synnerligen rikt på malmer (silfver-, tenn-, kvicksilfver- m. m.), men jordbruket är af underordnad roll. - 2. San Feli'pe de Asturia de O.) Hufvudstad i nämnda dep., omkr. 3,700 m. ö. h., 12 km. ö. om Desaguadero. 23,800 inv. (1906). Den anlades i slutet af 1500-talet med anledning af traktens rika silfvergrufvor och hade en tid ända till 70,000 inv. 1 o. 2. (J. F. N.) Orust, ö i Skagerak, den största på Sveriges västkust, tillhörig Göteborgs och Bohus län, skiljes från fastlandet genom Hafstensfjorden med dess fortsättningar Koljö- och Ellösefjordarna åt v. samt Hasselö- och Hallsefjordarna åt s. och från Tjörn genom Stigfjorden. Arealen af O:s östra och O:s västra härad (således med inräkning af kringliggande småöar) är 400,28 kvkm. (hvaraf O. ensamt utgör 336,4 kvkm.) och folkmängden 19,701 inv. (1912). Ön är genom flera bergsträckningar delad uti många från hvarandra mer eller mindre skarpt åtskilda dalgångar af jämförelsevis blott föga stor bredd, hvadan ön eger en öfvervägande klippnatur. Jordmånen uti dessa dalgångar är emellertid mycket fruktbar, och ön eger äfven ett ganska utveckladt landtbruk. Skog finnes endast på några ställen till mer än husbehof, och stora delar af öns bergsträckningar äro alldeles kala. Om än landtbruket utgör O:s främsta näring, så är denna ö dock mest utmärkt genom sin betydande sjöfart och sitt storartade hafsfiske. Det för hela O:s och Tjörns domsaga gemensamma tingsstället är beläget vid Svanesund på öns östra sida. Ön O., hvilken tillsammans med den s. om densamma liggande, betydligt mindre ön Tjörn utgör eget fögderi (Orusts och Tjörns fögderi) och egen domsaga inom Göteborgs och Bohus län samt