Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Orzeszkowa, Orazeszko, Eliza - Orörliga högtidsagar - Os (kemi) - Os (kolos) - Os (ben) - Ós (älfmynning) - Os (Ohs, Jönköpings län) - Os (Nordhordland) - Os, 1. Jan van - Os, 2. Pieter Gerard van - Os, 3. Georg Jakob Johannes van - o. s. a. - Osa l. Söndre Osa - Osa, Jacobus de - Osage-orange - Osager
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
985
Orörliga högtidsdagar-Osager
986
poler", 1897), samtliga mycket betydande skild- i
ringar af polsk natur och polskt själslif, särskildt
lågadelns och böndernas. Förträffliga äro ock hennes
interiörer ur de polske judarnas lif i de gripande
romanerna Eli Makower (1874), Meir Ezofowicz (1877;
"I de djupa dalarna", 1895) och novellen Silny Samson
("Starke Simson", 1902). Mindre lyckade äro hennes
båda romaner med ämnen ur den antika världen, Mirtala
(1883; sv. öfv. 1894) och Czciciel potegi (1890;
"En maktdyrkare", 1906). Hennes senaste alstring
kännetecknas af en inåtvänd kristlig demokratism, som
tyder på inflytande af Tolstojs etik och ej längre
nöjde sig med rent nationella stoff eller sociala
nyttighetsreformer, utan främst afsåg människans inre
omdaning. Hit höra romanerna Austral-czyk (1893;
"Australiern"), Argonauci (1898; "Ar-gonauterna",
1900), Anastazya (1903) och Ad astra (1904,
skrifven i förening med Juliusz Rom-ski, pseud. Karel
Zdziechowski). Äfven i det praktiska lifvet uträttade
0. mycket godt för folkupplysning samt i kvinnofrågan
och den polska. Yid sitt 40-åriga författarjubileum
1906 blef hon föremål för varma, välförtjänta
hyllningar. Samtliga svenska öfversättningar ha
förträffligt utförts af E. We(st)er, som ock öfversatt
novellerna "Liksom en drömbild" ("Den afbrutna
sången"), "Ljuset i ruiner", "Farmor", "Det döda
huset", "Ett moment" ("Sången"), "Gåtan", "Asketen"
samt "Gloria victis!" (1908), "Gedali" (1909) och
"En moder" (1910). Jfr A. Jensen i "Finsk tidskrift",
1906, E. Weer i "Idun" 1895 och H. Koutchalska i
"Dagny" 1892. A-d J.
Orörliga högtidsdagar. Se Kyrkoår, sp. 525. Os, kem.,
kemiska tecknet för en atom osmium (se d. o.).
Os. Se K o l o s och Koloxidförgiftning. Os
[å’ss], lat., ben; plur. Oss a. - O. calcä-neum
1. O. ca’lcis, fotlagsben (se Häl). - O. cofxce,
höftbenet. - O. cuboideum, tärningbenet (se H a s,
sp. 40). - O. cuneijo’rme (se H a s, sp. 40). -
O. ethmoidäle, O. ethmoideum, silbenet. - O jrontäle,
pannbenet. - O. hyoideum, tungbenet. - O. llium,
tarmbenet. - O. inciswum 1. O. intermaxilläre,
intermaxillarknota. - O. t’sc7m, O. ischiafdicum,
sittbenet. - O. lacrimäle, tårbenet. - O. mandibuläre,
underkäken 1. mandi-beln. - O. nasäle, näsbenet. -
O. occipitäle, nackbenet. - O. palatinum, gombenet. -
O. pa-rietäle, hjässbenet. - O. pubis, blygdbenet. -
0. pyramidäle, pyramidbenet. - O. säcrwra, kors-benet,
"heliga benet". - O. scapholdeum, båtbenet (se H a
s, sp. 40). - O. sphenoidäle 1. O. sphenoideum,
kilbenet. - O. temporäle, tinningbenet. -
O. zygomäticum, ok- eller kindbenet. - Ossa
caracoidea, korpbenen. - O. interspinälia,
interspinal- 1. mellantaggsben.
ÖS [ws: fno. oss], älfmynning, förekommer i Norge
ganska ofta i ortnamn, t. ex. Namsos, Ni-öarös.
K. V. H.
Os (O h s), bruks- och landtegendom i Gälla-ryds
socken, Jönköpings län, vid Årans utlopp ur sjön
Rusken och genom egen järnväg stående i förbindelse
med Börs station vid Borås-Alfvesta järnväg. Egendomen
omfattar inom socknen omkr. 51/* mtl, tax. till
242,200 kr. (1912), samt kvarn, såg och sulfitfabrik,
tax. till 69,600 kr., och eges af
S. T. Berglund, som äfven eger skogs- och
landt-egendornar i andra socknar, bl. a. Hinsekind
i Värnamo. Tillverkningen vid sulfitfabriken utgör
omkr. 2,000 ton torr sulfitmassa. 0. var förr ett
järnbruk (masugn, stångjärns- och manufakturverk), som
på 1600- och 1700-talen egdes af medlemmar af släkten
Silfversparre och på 1800-talet af J. L. Aschan och
hans son Nils Nilsson Aschan.
Os [cos], härad och socken i Nordhordland, s. om
Bergen, mellan Lysefjorden i v. och Fuse-fjorden
i ö., S. Bergenhus amt, Norge. 129,4i kvkm. 3,188
inv. (1910). Vid Oselvens utlopp i Fusef jorden
ligger i vacker omnejd O s ö r e n (164 inv.,
1910), slutpunkt för Nestun-Osbanan, med flera
mindre fabriker, 2 banker och flera hotell. Liflig
ångbåtsförbindelse med Bergen. Strax n. v. om Osören
ligger Ulven, S. Bergenhus’ regementes exercisplats.
K. V. H.
Os [åss], holländsk målarfamilj. 1. Jan van 0.,
f. 1744, d. 1808 i Haag, gjorde sig bemärkt som
frukt- och blomstermålare, hvarvid han framför
allt studerade Huysum, kopierade hans taflor och i
sina egna arbeten kom honom ganska nära. Dessutom
målade han äfven landskap med djur och mariner
samt utgaf ett häfte dikter (1787). - 2. Pieter
Gerard van 0., den föregåendes son, f. 1776 i
Haag, d. där 1839, var lärjunge af sin fader, men
slog sig särskildt på djurmåleri och tog däri till
förebilder Paulus Potter och Karel Dujardin. 1813-14
var han kapten för en kår frivilliga och deltog som
sådan i krigshändelserna, hvilket gaf upphof till
framställningar af krigsscener. Tio af hans taflor
finnas i Amsterdams museum. Det finnes äfven värderade
etsningar af hans hand. - 3. Georg Jakob Johannes van
0., den föregåendes broder, f. 1782 i Haag, d. 1861
i Paris, var sin faders lärjunge, men fortsatte som
blomstermålare och utförde illustrationerna till
"Flora batava" af J. Köps. 1810 slog han sig ned i
Amsterdam och började måla i olja med stor framgång
samt tog Huysum till förebild. Han begaf sig 1812 till
Paris, där han målade för porslinsfabriken i Sévres,
utan att dock lämna oljemåleriet.
O. S. a., förkortning för: om svar anhålles.
Osa [cösa] 1. Sön d re Osa, 17 km. lång vattenrik
biflod till Rena i Aamots härad, Hedemarkens amt,
Norge, bildar aflopp för den 28 km. långa sjön O se n
(1. Ossjöen, 47,os kvkm.), belägen midtemellan Rena
och Klara. 1,5 km. från 0:s utlopp i Rena bildar
0. den 25,5 m. höga forsen O s f a l d e t, som
man 1913-14 håller på att utbygga för att erhålla
4,000-5,000 hkr. K. V. H.
Osa [åsa], Jacobus de, påfve. Se Johannes XXII.
Osage-orange [åuséYdj å;rindj], bot. Se Mac-lura.
Osager, eng. Osages [åHséYdjis], indianstam
i Nord-Amerikas förenta stater, tillhörande
sioux-folket, äro bosatta i staten Oklahoma. De
föredraga ännu jägarlifvet framför ett bofast
lefnadssätt, och endast enstaka familjer idka något
jordbruk. Fordom hade osagerna sitt område i staterna
Arkansas och Missouri. - Osage river [åHséVdj ri’vo]
kallas ett föga betydande vattendrag, som kommer från
Kansas, i östlig och nord-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
