Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Osten-Sacken ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1055
Ostermann-Osteröen
1056
till tsar Peter, som snart skänkte honom
hela sitt förtroende och anställde honom i sitt
kansli. 0. medverkade väsentligen till afslutandet af
freden vid Pruth 1711, ledde fredsunderhandlingarna på
Åland 1718-19 och sändes i juli 1719 till Sverige med
fredsförslag till prins Fredrik af Hessen, men måste
återvända med oförrättadt ärende. O. var sedermera den
ene af de ryske fullmäktige vid fredsunderhandlingarna
i Nystad (1721) samt blef s. å. friherre och medlem
af höga hemliga rådet. Som belöning för det bistånd
han gjort Katarina I vid hennes tronbestigning
utnämndes han 1725 till vicekansler. Af henne
bestämdes han till ledare af Peter II:s uppfostran
och utnämndes till led. af regentskapet under den
unge furstens minderårighet. Af farhåga att Peter
skulle för mycket fästa sig vid honom aflägsnade
Dolgorukijerna honom från kejsarens person. Vid
valet af tronföljare efter Peter II:s död (1730)
höll 0. sig undan, skyllande dels på sjukdom, dels på
sin egenskap af’främling. Under Annas tid (1730-40)
ledde han utrikesangelägenheterna, och vid hennes
kröning upphöjdes han till grefve. Hans inflytande
fortfor att vara oförminskadt under regentinnan
Anna af Braunschweig-Bevern, som utnämnde honom
till storamiral, men hennes fall medförde hans
eget. 0. arresterades vid Elisabets revolution 1741,
dömdes till stegel och hjul, men benådades till lifvet
och förvisades till Sibirien.
2. IvanAndrejevitjO., grefve, den föregåendes son,
diplomat, f. 1725, d. 1811, började sin diplomatiska
bana 1757 i Paris och utnämndes 1760 till envoyé
i Stockholm. Där kom han i intim förbindelse med
Mösspartiet och uppträdde vid riksdagarna
1765-66, 1769-70, 1771-72 rent af som detta
partis chef, tack vare guldet och makten hos det hof
han representerade (han använde ofantliga summor
för korruptionsändamål). Med honom öfverlades om,
hvilka personer skulle insättas i sekreta utskottet,
hvilka skulle uteslutas ur rådet m. m. Ja Gustaf
III måste till sin grämelse underhandla med honom och
delvis följa hans anvisningar vid de försök han vid
1771-72 års riksdag gjorde att försona partierna. Till
statshvälfnin-gen 1772, som gjorde ett slut på hans
inblandning i Sveriges angelägenheter, blef han
emellertid en vanmäktig åskådare, ty han saknade både
penningar och instruktioner för en händelse så oväntad
som denna. 0. rappellerades 1774 och utnämndes 1775
till vice kansler
samt stod väl hos både Katarina II och Paul I, hvilken
senare utnämnde honom till rikskansler. Vid Alexander
I:s tronbestigning (1801) aflägsnades 0.
3. Aleksandr Ivanovitj 0.-T o l st o j, grefve,
den föregåendes systerson, rysk general, f.
1770, d. 1857, åtnjöt i hög grad kejsarinnan
Katarina II:s ynnest och
var redan 1798 gene- Aleksaildr ivanovitj
Oster-ralmajor. Han ut- man-Toistoj.
nämndes 1806 till generallöjtnant och deltog under
Bennigsens befäl i striderna vid Pultusk, Eylau
och Friedland 1807. 1812 kämpade han i spetsen för
fjärde kåren i drabbningarna vid Ostrovo, Smolensk
och Borodino, medföljde ryska hären till Tyskland och
utmärkte sig högeligen efter nederlaget vid Dresden
i försvaret af passen till Böh-men, hvarunder han
blef svårt sårad. Af kejsar Alexander I var han
synnerligen omtyckt och utnämndes till chef för
genitrupperna. Efter Nikolaus’ tronbestigning (1825)
lämnade 0. hofvet och företog vidsträckta resor,
l o. 3. A. B. B.» 2. (L. b.)
Ostermann [å’ster-], Wilhelm, tysk skolman och
pedagogisk författare, f. 1850 i Prezelle (Hannover),
sedan 1900 provinzialschulrat i Breslau, har utgifvit
bl. a. Lehrbuch der pädagogik (2 bd, 1882-83; 12:e
uppl. 1902), Das interesse (1895; 3:e uppl. 1912),
Pädagogisches lesebuch fur lek-rer und lehrerseminare
(4:e uppl. 1910), Die hauptsächlichsten irrtiimer
der Herbartschen phi-losophie (3:e uppl. 1908) och
(med L. Wegener) Leitfaden der pädagogik (1908 ff.).
J-C.
Osternburg [å’stern-], kommun i storhertigdömet
Oldenburg, vid Hunte, omedelbart s. ö. om staden
Oldenburg. 11,779 inv. (1910). Bomullsspinneri och
stort glasbruk.
J. F. N.
Osterode [åsteråde]. 1. (O. in Ostpreussen)
Kretsstad i preussiska reg.-omr. Allenstein
(Ostpreussen), vid Drewenz’ inflöde i
Drewenzsjön, vid Oberländischer-kanalen och
järnvägen mellan Thorn och Insterburg. 14,364
inv. (1910). Gymnasium, lärarseminarium,
järnvägsverkstäder, maskinverkstäder, handel med
boskap, trävaror och spannmål. – 2. (O. am Harz)
Stad i preussiska reg.-omr. Hildesheim (Hannover),
på södra sluttningen af Harz och vid järnvägen
till Nordhausen. 7,502 inv. (1910). Realgymnasium,
textilindustri, kopparvalsverk, kalkbruk, sågverk
m. m. O. var 1361–1449 residens för hertigarna af
Braunschweig-Lüneburg-Grubenhagen. – Det intogs
af svenskarna 1628, hvarefter dess befästningar
förstärktes genom Ax. Oxenstiernas försorg.
1. (J. F. N.) 2. (J. F. N. L. W:son M.)
Ostertag [å’ster-], Robert, tysk veterinär, f. 1864,
har med stor framgång egnat sig åt veterinärväsendet,
i synnerhet dess allmänhygieniska sida. Han
tjänstgjorde bl. a. vid slakthuset i Berlin och
kallades till professor vid veterinärhögskolan
1891 i Stuttgart och 1892 i Berlin. 0. är medlem
af Reichsgesundheitsrat. Han har bl. a. uppfunnit
en metod att bekämpa kreaturstuberkulos. Bland
hans många skrifter må nämnas Hand-buch der
fleischbeschau (1892; 6:e uppl. 1910, jämt© 2 bd
"Wandtafeln") och Leitfaden fur fleischbeschauer
(1903; ll:e uppl. 1910). Han utger sedan 1890
"Zeitschrift fur fleisch- u. milch-hygiene".
J-C.
Osterwieck [åstervik], O. am Harz, stad i preussiska
reg.-omr. Magdeburg (prov. Sachsen), vid Ilse. 5,439
inv. (1910). Tillverkning af socker, handskar m. m.
Osteröen, 328,1 kvkm. stor ö n. ö. om Bergen, Söndre
Bergenhus amt, Norge, delas mellan häradena Haus,
Bruvik, Hosanger och Hammer. Ön är ett skogrikt
fjällparti, gemom den trånga Sörfjord i s. och
ö. skild från Bergenshalfön, i n. v.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
