1109 Ottoman——Otukt 1110 under sin tjänstgöring i Preussen ådragit sig konungens misshag genom sina truppers tygellös-het och sin egen själf rådighet - särskildt tadlades hans förhållande i träffningen vid Stuhm (1629) -, men hans stora inflytande öfver de vilda ryttarskarorna gjorde honom oumbärlig. I Tyskland slog han (mars 1631) Wallensteins ståthållare i Mecklenburg, Wengersky, vid Plau och hindrade honom att förena sig med Tilly. För öfrigt återfinnes han i konungens omgifning vid stormningen af Frankfurt a. d. 0., i lägret vid Werben, i slaget vid Breitenfeld och under den därpå följande marschen till Rhen. Där kvarlämnades han vid den styrka, som hade till uppgift att trygga den vunna ställningen, stod först under Oxenstiernas, därpå under G. Horns kommando, erhöll af den senare "generalatet" öfver kavalleriet och blef slutligen öfverbe-fälhafvare i Elsass. Han kämpade där icke utan framgång, men glömde, liksom så många andra af tidens själfrådiga soldateskhöfdingar, lätt krigets hufvudsyfte för sina särskilda företag. Upptagen af belägringen af Breisach, försummade han 1634 att i tid samverka med Horn och befann sig därför på olycksdagen vid Nördlingen ännu på några timmars afstånd från slagfältet samt nödgades med sitt eget och spillror af Horns folk företaga en äfventyrlig marsch tillbaka till Strass-burg. För att öka sin fältstyrka öfverlämnade han nu, genom fördrag af 26 sept. (g. st.), öfre Elsass med fästningarna Kolmar och Schlettstadt åt fransmännen. Omedelbart därefter afled han. Litt.: 0:s bref till A. Oxenstierna (i "Oxenstiernas skrifter och brefvexling" II: 9, 1898). B. B-s. Ottomän (af Othman, se d. o.). 1. österländsk hvilsoffa utan rygg och ben; liggsoffa. - 2. En ripsartad väfnad med jämförelsevis breda, platta ripsränder, väfves af kamgarn eller silke enbart eller ock af silkesvarp och bomullsinslag. Användes till klänningar och kappor. - Ottomansk, dubbelform till o s m a n s k, turkisk. - Ottomanska porten, detsamma som Höga porten (se Porten). - Ottomanska r i-k e t (Osmanska riket). Se T u r k i e t. 2. G. A. W. Otto of roses [å'tåu öv råu'sis], eng. Se R o-se n o l j a. Otto Olavi, biskop i Västerås. Se Svinhufvud. Otto Olofsson (latiniseradt Olavi), biskop i Västerås. Se Svinhufvud. Otto-Peters. Se Otto, Luise. Otto Sommer, pseudonym för författaren P. L. Möller (se denne). Otto von Botenlaube [fann båtenläube], grefve, tysk minnesångare, d. 1244, vardt 1197 korsriddare, drog till Heliga landet och förmälde sig i Syrien med en rik fransk arftagerska, återvände till Tyskland 1220 och stiftade klostret Frauenrode nära Kissingen. Hans dikter utgåfvos 1845 af Bechstein. Se Bartsch, "Deutsche liederdichter des 12. bis 14. jahrhundert" (4:e uppl. 1901) och Leusser, "Minnelieder 0:s in iibersetzung und originaltext" (1897). Ottravad, socken i Skaraborgs län, Vartofta härad. 1,127 har. 239 inv. (1913). Annex till Dimbo, Skara stift, Vartofta kontrakt. Ottrelit, miner.) vattenhaltigt järn-lerjordssili-kat (H2 Fe A12 Si 07) med järnhalten delvis ersatt af magnesium eller mangan. Den bildar små glim- merliknande fjäll, som skilja sig från vanlig glimmer bl. a. genom sin större hårdhet, hvarför ottreliten föres till sprödglimmergruppen. Ottrelit förekommer i fyllitiska lerskiffrar, t. ex. från Ottré, Mairus, Haybes i Ardennerna, Rhode Island, Erzgebirge m. fl. st. A. Hng. Ottring [ått-; eg. otte-æring, båt med 8 åror], öppen fiskarbåt af gammalnorsk typ, med ett enda segel, brukas ännu på Norges nordliga kuster, mest som backebåt (”linebaat”) under torskfisket, är 11--12 m. lång, omkr. 2½ m. bred och lastar omkr. 600 st. lofottorsk. En ottring har 4 à 5 mans besättning. K. V. H. Ottsjön, insjö i Undersåkers socken, Jämtland, 495 m. ö. h., af fly ter genom Valan till Ockesjön (se Indalsälfven, sp. 467). Söder om densamma ligger Ottfjället, 1,265 m. högt. Ottumwa [åta′mωə], stad i nordamerikanska staten Iowa, vid floden Des Moines och järnvägen till Chicago. 22,012 inv. (1910). Tillverkning af vagnar, landtbruksredskap m. m. Svinslakterier, spannmålshandel, stenkolsgrufvor och stenbrott. (J. F. N.) Ottweiler [å′ttvajler], kretsstad i preussiska reg.- omr. Trier (Rhenprovinsen), vid Saars biflod Blies och järnvägen Bingen--Saarbrücken. 6,922 inv. (1910). Lergods- och tegeltillverkning. O. blef stad 1552 och var 1640--1728 residens för grefvarna af Nassau-Saarbrücken. (J. F. N.) Otukt, jur. Under uttrycket ”öfva otukt” innefattas i lagen icke blott olofligt köttsligt umgänge mellan man och kvinna i egentlig mening, s. k. lägersmål (se d. o.), utan äfven andra otillåtna åtgärder med annans kropp, som afse att uppväcka eller tillfredsställa sexuell drift hos den handlande och som i motsvarande grad äro egnade att såra anständighetskänslan i sexuellt afseende. Dylika gärningar äro dock icke alltid straffbara. Frånsedt straffbuden för hor och våldtäkt (se dessa ord), inträder straff numera vanligen endast om någon särskild försvårande omständighet därjämte är för handen, såsom då visst skyldskapsförhållande föreligger (se Blodskam); vid s. k. onaturlig otukt (sodomi, pederasti), hvarvid straffbarheten vanligen begränsas till åtgärder mellan personer af samma kön, ofta endast till otukt mellan män; då gärningen föröfvas med minderårig eller förståndssvag person eller innefattar missbruk af någon särskild vårdnadsplikt. Det äldre från mosaisk rätt hämtade straffbruket för otukt med djur har i allmänhet försvunnit ur nyare lagstiftning; och endast ett fåtal lagar bestraffar ännu ett okvalificeradt öfvande af otukt, därest det innefattar verkligt lägersmål, s. k. lönskaläge (se d. o.). En stark rörelse gör sig ock i nutiden gällande för afskaffande af straffbuden för s. k. onaturlig otukt, då icke någon annan särskildt kvalificerande omständighet föreligger. Å andra sidan kännetecknas den nutida lagstiftningen af en stark sträfvan till utvidgadt straffskydd för vissa fall, såsom då otukts öfvande, utan att innefatta missbruk af någon åliggande vårdnadsplikt, likväl innefattar missbruk af tjänsteställning (icke blott offentlig, utan äfven privat, t. ex. då föreståndare eller uppsyningsman i handelsföretag, fabriker o. d. genom utfästande af särskilda förmåner i tjänsten eller hot om särskilda nackdelar i tjänsten bereder sig