Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Otto ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1109 Ottoman——Otukt 1110
under sin tjänstgöring i Preussen ådragit sig
konungens misshag genom sina truppers tygellös-het
och sin egen själf rådighet - särskildt tadlades hans
förhållande i träffningen vid Stuhm (1629) -, men hans
stora inflytande öfver de vilda ryttarskarorna gjorde
honom oumbärlig. I Tyskland slog han (mars 1631)
Wallensteins ståthållare i Mecklenburg, Wengersky,
vid Plau och hindrade honom att förena sig med
Tilly. För öfrigt återfinnes han i konungens omgifning
vid stormningen af Frankfurt a. d. 0., i lägret vid
Werben, i slaget vid Breitenfeld och under den därpå
följande marschen till Rhen. Där kvarlämnades han
vid den styrka, som hade till uppgift att trygga den
vunna ställningen, stod först under Oxenstiernas,
därpå under G. Horns kommando, erhöll af den senare
"generalatet" öfver kavalleriet och blef slutligen
öfverbe-fälhafvare i Elsass. Han kämpade där icke
utan framgång, men glömde, liksom så många andra af
tidens själfrådiga soldateskhöfdingar, lätt krigets
hufvudsyfte för sina särskilda företag. Upptagen
af belägringen af Breisach, försummade han 1634
att i tid samverka med Horn och befann sig därför
på olycksdagen vid Nördlingen ännu på några timmars
afstånd från slagfältet samt nödgades med sitt eget
och spillror af Horns folk företaga en äfventyrlig
marsch tillbaka till Strass-burg. För att öka sin
fältstyrka öfverlämnade han nu, genom fördrag af 26
sept. (g. st.), öfre Elsass med fästningarna Kolmar
och Schlettstadt åt fransmännen. Omedelbart därefter
afled han. Litt.: 0:s bref till A. Oxenstierna
(i "Oxenstiernas skrifter och brefvexling" II: 9,
1898). B. B-s.
Ottomän (af Othman, se d. o.). 1. österländsk
hvilsoffa utan rygg och ben; liggsoffa. - 2. En
ripsartad väfnad med jämförelsevis breda, platta
ripsränder, väfves af kamgarn eller silke enbart eller
ock af silkesvarp och bomullsinslag. Användes till
klänningar och kappor. - Ottomansk, dubbelform till o
s m a n s k, turkisk. - Ottomanska porten, detsamma
som Höga porten (se Porten). - Ottomanska r i-k e t
(Osmanska riket). Se T u r k i e t. 2. G. A. W.
Otto of roses [å’tåu öv råu’sis], eng. Se R o-se n
o l j a.
Otto Olavi, biskop i Västerås. Se Svinhufvud.
Otto Olofsson (latiniseradt Olavi), biskop i
Västerås. Se Svinhufvud.
Otto-Peters. Se Otto, Luise.
Otto Sommer, pseudonym för författaren P. L. Möller
(se denne).
Otto von Botenlaube [fann båtenläube], grefve, tysk
minnesångare, d. 1244, vardt 1197 korsriddare, drog
till Heliga landet och förmälde sig i Syrien med en
rik fransk arftagerska, återvände till Tyskland 1220
och stiftade klostret Frauenrode nära Kissingen. Hans
dikter utgåfvos 1845 af Bechstein. Se Bartsch,
"Deutsche liederdichter des 12. bis 14. jahrhundert"
(4:e uppl. 1901) och Leusser, "Minnelieder 0:s in
iibersetzung und originaltext" (1897).
Ottravad, socken i Skaraborgs län, Vartofta
härad. 1,127 har. 239 inv. (1913). Annex till Dimbo,
Skara stift, Vartofta kontrakt.
Ottrelit, miner.) vattenhaltigt järn-lerjordssili-kat
(H2 Fe A12 Si 07) med järnhalten delvis ersatt af
magnesium eller mangan. Den bildar små glim-
merliknande fjäll, som skilja sig från vanlig glimmer
bl. a. genom sin större hårdhet, hvarför ottreliten
föres till sprödglimmergruppen. Ottrelit
förekommer i fyllitiska lerskiffrar, t. ex. från Ottré,
Mairus, Haybes i Ardennerna, Rhode Island,
Erzgebirge m. fl. st.
A. Hng.
Ottring [ått-; eg. otte-æring, båt med 8 åror],
öppen fiskarbåt af gammalnorsk typ, med ett enda
segel, brukas ännu på Norges nordliga kuster,
mest som backebåt (”linebaat”) under torskfisket,
är 11–12 m. lång, omkr. 2½ m. bred och lastar
omkr. 600 st. lofottorsk. En ottring har 4 à 5
mans besättning.
K. V. H.
Ottsjön, insjö i Undersåkers socken, Jämtland,
495 m. ö. h., af fly ter genom Valan till Ockesjön
(se Indalsälfven, sp. 467). Söder om
densamma ligger Ottfjället, 1,265 m. högt.
Ottumwa [åta′mωə], stad i nordamerikanska
staten Iowa, vid floden Des Moines och
järnvägen till Chicago. 22,012 inv. (1910).
Tillverkning af vagnar, landtbruksredskap m. m.
Svinslakterier, spannmålshandel, stenkolsgrufvor och
stenbrott.
(J. F. N.)
Ottweiler [å′ttvajler], kretsstad i preussiska reg.-
omr. Trier (Rhenprovinsen), vid Saars biflod Blies
och järnvägen Bingen–Saarbrücken. 6,922 inv.
(1910). Lergods- och tegeltillverkning. O. blef
stad 1552 och var 1640–1728 residens för grefvarna
af Nassau-Saarbrücken.
(J. F. N.)
Otukt, jur. Under uttrycket ”öfva otukt”
innefattas i lagen icke blott olofligt köttsligt umgänge
mellan man och kvinna i egentlig mening, s. k.
lägersmål (se d. o.), utan äfven andra otillåtna
åtgärder med annans kropp, som afse att
uppväcka eller tillfredsställa sexuell drift hos den
handlande och som i motsvarande grad äro egnade
att såra anständighetskänslan i sexuellt afseende.
Dylika gärningar äro dock icke alltid straffbara.
Frånsedt straffbuden för hor och våldtäkt (se dessa
ord), inträder straff numera vanligen endast om
någon särskild försvårande omständighet därjämte
är för handen, såsom då visst skyldskapsförhållande
föreligger (se Blodskam); vid s. k. onaturlig
otukt (sodomi, pederasti), hvarvid straffbarheten
vanligen begränsas till åtgärder mellan personer
af samma kön, ofta endast till otukt mellan män;
då gärningen föröfvas med minderårig eller
förståndssvag person eller innefattar missbruk af någon
särskild vårdnadsplikt. Det äldre från mosaisk
rätt hämtade straffbruket för otukt med djur har
i allmänhet försvunnit ur nyare lagstiftning; och
endast ett fåtal lagar bestraffar ännu ett okvalificeradt
öfvande af otukt, därest det innefattar verkligt
lägersmål, s. k. lönskaläge (se d. o.). En
stark rörelse gör sig ock i nutiden gällande för
afskaffande af straffbuden för s. k. onaturlig otukt,
då icke någon annan särskildt kvalificerande
omständighet föreligger. Å andra sidan kännetecknas
den nutida lagstiftningen af en stark sträfvan till
utvidgadt straffskydd för vissa fall, såsom då otukts
öfvande, utan att innefatta missbruk af någon
åliggande vårdnadsplikt, likväl innefattar missbruk
af tjänsteställning (icke blott offentlig, utan äfven
privat, t. ex. då föreståndare eller uppsyningsman
i handelsföretag, fabriker o. d. genom
utfästande af särskilda förmåner i tjänsten eller
hot om särskilda nackdelar i tjänsten bereder sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
