Padrón [-å'n], kretsstad i spanska prov. Coruña
(Galicien), vid Sar, nära dess utlopp i Ulla. 7,415
inv. (1900). Garfveri, spannmåls- och boskapshandel;
förr en betydande vallfärdsort.
J. F. N.
Padrone [-å-], it., herre, egare, principal; skyddshelgon.
Padt-Brugge. 1. Dionysius P.-B., holländsk,
i Sverige verksam tecknare och kopparstickare,
gifte sig 1652 i Amsterdam, då kommen från Paris,
var s. å. "plaetsnyder" och borgare i Haag och
inkallades omkr. 1669 till Stockholm, där han
graverade åtskilliga porträtt, såsom af Jakob De
la Gardie (efter Ehrenstrahl), rådman Olof Larsson
(efter Gov. Camphuysen), Karl XI och Hedvig Eleonora,
titelblad till arbeten af Scheffer, Stjern-hielm,
Eudbeck m. fl., en förminskad kopia af det af Gustaf
I 1524 i Amsterdam utförda Kristian II:s intåg
och kröning i Stockholm samt scener ur det därpå
jföljande blodbadet. Han dog troligen i Stockholm
på 1680-talet. -- 2.
Herman P.-B., holländsk
tecknare och kopparstickare, kanske den föregåendes
son, antogs 26 maj 1674 af M. G. De la Gardie till
tjänstgöring vid Collegium antiquitatum mot 300
dal. smt årligen, var därefter från 1676 verksam i
sitt hemland för holländska förläggare och senare
jämte Willem Swidde i Stockholm för Dahlberghs
"Suecia antiqua et bodierna". Han var 1686 uppförd på
Fortifikationens e. o. stat som "kopparstickare till
svenska topographien" (Sueciæverket) mot 600 daler
årlig lön och lika mycket för hvarje kopparplåt han
graverat. Redan före 7 juni 1687 hade han emellertid
"olyckligt afgått". P. utförde för Sueciæverket
8 blad, hvaraf dock 4 efter hans död fullbordades
af Erich Reitz. Han stack dessutom titelblad till
arbeten af Rålamb, Hadorph, Blasius och Brenner.
1. O. G--g.
2. O. G--g. L. W:son M.
Padua, astron., en af småplaneterna.
Padua (it.
Padova). 1. Provins i norra Italien,
i landskapet Venetien, omgifven af provinserna
Treviso, Venezia, Rovigo, Verona och Vicenza. 2,141
kvkm. 519,358 inv. (1911). Provinsen bildar ett
jämnt alluvialland, öfver hvilket endast Euganeiska
kullarna höja sig, och genomskäres af ett stort
antal vattendrag, dels floder (Adige, Brenta,
Bacchiglione), dels kanaler. Hufvudnäringen
är jordbruk. -- 2. Hufvudstad i nämnda provins,
ligger vid Bacchiglione, som flyter genom staden
i flera armar, och järnvägarna Verona--Venezia,
P.--Bologna och P.--Bassano m. fl. samt är genom kanaler
förenadt med Adige, Brenta och lagunerna. 96,230
inv. (1911). Staden har en ringmur, många broar,
trånga, med arkader försedda gator och vackra öppna
platser. Den största af dessa är det ovala Piazza
Vittorio Emmanuele (före 1866 kalladt Prato della
valle), fordom platsen för en antik teater. I midten
af detsamma ligger en af en vattengraf bildad ö
med planteringar och närmare ett hundratal statyer
af berömda män. Bland stadens många kyrkor finnas
flera framstående byggnadsverk. Till dessa höra
domkyrkan (1551--77), med ofullbordad fasad, och det
bred-vidstående gamla baptisteriet (från 1100-talet),
med fresker af Giottos skola; Sant' Agostino degli
Eremitani, en enskeppig kyrka från 1200-talet, nu
smakfullt restaurerad; Annunziata (Cappella dell'
Arena), också en enskeppig kyrka, från golf till
tak prydd med fresker af Giotto (se d. o.); Santa
Giustina, en af de mest storartade renässanskyrkor
(grundlagd 1502, byggd 1521--32 efter en ny plan af
Andrea Riccio), samt den berömda kyrkan Sant'
Fig. 1. Kyrkan Sant' Antonio.
Antonio (fig. 1), vanligen kallad "Il santo", byggd
1256--1307 åt P:s helgon S:t Antonius. Den är till
sina grunddrag en regelbunden treskeppig basilika
med 7 kupoler, 95 m. lång, 34 m. bred; i vänstra
korsarmen befinner sig det berömda Cappella del Santo,
med helgonets graf och stora konstskatter. Framför
kyrkan, på Piazza del Santo, står den af Donatello
utförda ryttarstatyn i brons af den venezianske
fältherren Gattamelata (se d. o. och fig. där). Andra
offentliga byggnader af arkitektonisk betydelse äro
municipalbyggnaden Palazzo della ragione
Fig. 2. Palazzo della ragione.
(1172--1219; fig. 2), vanligen kalladt endast "Il salone",
med en stor sal, 83 m. lång, 28 m. bred och 24 m. hög,
med ett hvälfdt trätak, som uppbäres utan pelare,
Loggia del consiglio, förr universitetsbibliotek,
de nya universitetsbyggnaderna, till hvilka stat och
kommun m. fl. anslagit nära 3 mill. lire; dessutom
privatbyggnader med portiker, vackra gårdar, portaler
och fresker från 1300--1500-talen. Staden är säte för
en prefekt och en biskop. Det i medeltiden vidtberömda
universitetet, stiftadt enligt en uppgift redan 1222
af kejsar Fredrik II och bekräftadt 1263 af påfven
Urban IV, omfattar 4 fakulteter jämte en farmaceutisk
och en ingenjörskola och har omkr. 1,500 studerande,
ett bibliotek (1912 inflyttadt i en nybyggnad) med
öfver 200,000 bd, en botanisk
