trädgård, en af de äldsta i Europa, ett astronomiskt observatorium m. m. Dessutom har P. ett gymnasium, ett lyceum, ett biskopligt seminarium, ett tekniskt institut och en teknisk skola, två lärarinneseminarier, en landtbruksskola, en vetenskaps- och konstakademi, ett stadsbibliotek jämte tafvelsamling och skulpturgalleri m. m. Industrien har utvecklats högst betydligt de senare åren. Där finnas nu kvarnar och sågverk, kemiska fabriker, ljusfabriker, landtbruksmaskin- och automobilfabriker m. m., och P. har blifvit den centrala marknaden för hela Venetien. Utmärkta konstnärer (Giotto, Donatello, Filippo Lippi och Uccelli m. fi.) slogo sig fordom ned i P. Squarcione (förra hälften af 1400-talet) och bildade en inhemsk, paduansk målarskola, från hvilken Mantegna utgick. Sagan nämner trojanen Antenor som stadens grundläggare. På romarnas tid kallades staden Pata'vium. Den var T. Livius', Valerius Flaccus', Asconius Pedianus' och Thrasea Pætus' födelseort. Staden förstördes af hunnerna under Attila och senare af langobarderna. Af kejsar Otto den store (936--973) förklarades den för en fri stad och var senare än en republik, än behärskad af tyranner (Ezzelino da Romano) samt lydde efter 1405 under Venezia, med hvilket P. 1797 afträddes till Österrike, som det sedan (med undantag af åren 1805--14) tillhörde ända till 1866, då det jämte det öfriga Venetien förenades med konungariket Italien. 1 o. 2. (J. F. N.)

Paduan (Padouacann), sjöv., malajiskt fartyg om 50--100 ton, med en längd af 15--23 m. Tacklingen utgöres af 2 eller 3 master med fyrkantiga sprisegel och klyfvare. Dessa fartyg, som trafikera Molukkerna och Sundaöarna, äro armerade till skydd mot sjöröfvare. R. N.* Paduana, en dans. Se Pavane. Paduaner, husdjurssk., hönsras, tillhörande tofshönsen, med full, rund tofs, stort skägg, förkrympt kam samt glatta fötter och utan kindlappar. Rasen härstammar från Holland och har därifrån spridt sig öfver hela Europa. Färgen växlar mycket. Tuppen väger 2--2,5 kg. och hönan 1,5--2 kg. H. F. Paducah [pədō'kā], stad i nordamerikanska staten Kentucky, vid Ohio nedanför Tennessees mynning. 22,760 inv. (1910). Staden ligger i ett rikt jordbruksområde och har stor omsättning af landtmannaprodukter, i synnerhet af tobaksblad. Den anlades 1821 och blef stad 1856. Pädus, bot. Se Pr un u s. Padus. Se Po. Psean. Se P a i a n. Paë-choi, bergskedja i nordöstligaste delen af europeiska Ryssland, sträcker sig i västnordvästlig riktning från norra ändan af Ural, hvarifrån den skiljes genom Karas 50 km. breda, sumpiga floddal, till Jugor-sundet. Kedjans höjd är ringa och öfverstiger på få ställen 500 m. (J. F. N.) Pædogami (af grek. pais, gen. paidos, barn, och gamos, bröllop), bot., kopulation af två gameter, som direkt uppkommit genom delning af en cell. Pædogami förekommer hos lägre kryptogamer. G. L-m. Paemäner. Se Eburoner. Paermbe, bot. Se Treculia. Päenula, ett slags mantel. Se D r ä k t, sp. 928 ff. och Mantel. Päeon. Se Peon. Pæonia L., Pion, bot., farm., ett släkte af örter och buskar, som bildar typen för en särskild afdelning inom fam. Ranunculaceæ. Det örtartade blomfodret är 5-bladigt, vanligen kvarsittande. Kronbladen äro typiskt fem och stora samt hos de odlade formerna (genom metamorfos af de många ståndarna) mycket talrika, så att blomman bildar liksom en stor boll, vanligast af högröd färg, undantagsvis hvit eller med svagt gulaktig skiftning. Pistillerna äro 3, och frukten består af baljkapslar, hvilkas läderartade väggar innesluta stora, nästan klotrunda frön, hos vår vanliga, i trädgårdar odlade

Vanliga pionen (Pæonia officinalis).

pionart, P. officinalis, bondros (se fig.), till färgen svarta och glänsande. Dessa frön, "pionkärnor", ha nyttjats till halsband, som ett vidskepligt medel för att skydda barn mot s. k. "tandslag". De hvita, tappformiga jordstambildningarna äro stärkelserika och voro förr officinella. Pionsläktet härstammar från Öst- och Central-Asien och Syd-Europa. Flera arter och många varieteter odlas för de praktfulla blommorna, såsom P. tenuifolia och P. Moutan. Några varieteter ha en fin vällukt. O. T. S. (G. L-m.) P. æq., på recept förkortning för lat. partes æquāles, lika delar. Päer, Ferdinand o, italiensk operakompo-