1251 Paisij-Pajol 1252 gifna "Barberaren i Sevilla" (1797) och "Prinsessan af Zamora" (1799). Dessutom skref P. ett passionsoratorium, 2 rekviem, 3 stora orkestermässor, ett flertal mindre mässor, 12 orkestersymfonier, 6 pianokonserter, 6 stråkkvartetter, 12 pianokvartetter m. m. Hans musikaliska talang utmärkte sig genom ovanlig fruktbarhet, uppfinningsrikhet, godt lynne, behag och frisk melodik. Biogr, af Dominichi (1818), Schizzi (1833), Podio (1904) m. fl. A. L.* Paisij [pa-i'-sij], bulgarisk författare, f. 1720 nära Samokov (dödsåret okändt), blef munk på Athos och proigumen i det Chilandarska klostret. På grund af misshälligheter med de serbiske klosterbröderna flyttade han till det bulgariska Athos-klostret Zograf, där han 1762 afslutade sitt historiska verk Istorija slavenobolgarska o narodach i o öaréch i o svjatych bolgarskich (om Bulgariens folkstammar, tsarer och helgon), med syfte att väcka det bulgariska folkmedvetandet genom erinringar om en ärorik forntid. 1765 var han i Kotel, där hans historia afskrefs af popen Stojko (sedermera biskop Sofronij). Dessutom skref han en kortfattad Istorija o bolgarskom narodé slavenskom och Carstvennik. P:s skrifter utgåfvos först af A. V. Longinov 1885 och 1893 i Ryssland, 1898 af A. Teodprov i Bulgarien. A-d J. Paisley [pei'sli], stad i skotska grefskapet Renfrew, vid den segelbara floden White Cart, 5 km. från dess förening med Clyde, 11 km. v. om Glasgow och 27 km. s. ö. om Greenock, vid järnvägslinjerna Glasgow--Greenock samt Glasgow--Carlisle, med bibana till Renfrew, P:s hamnstad. 84,477 inv. (1911). P. är en af de äldsta städerna i Skottland (på dess plats anses det romerska fältlägret Vanduara ha legat), men först på 1700-talet började det få någon liflighet som fabriksstad. Nu är P. en af Skottlands förnämsta fabriksstäder och har stora väfverier (mattor, schalar, tartan m. m.), blekerier, färgerier och tygtryckerier, järn- och mässingsgjuterier samt maskinverkstäder, men i synnerhet fabriker för tillverkning af bomullstråd, hvari firmorna J. & P. Coats (Ferguslie mills) och Clark & Comp. (Anchor mills) behärska världsmarknaden och tills. sysselsätta 10,000 arbetare. Staden har latinskola, flera tekniska läroanstalter, många sjukhus och andra fromma stiftelser, hvilka till stor del jämte kyrkor och parker äro gåfvor af stadens fabriksfurstar. En dylik donation är Coats' observatorium med jordbäfningsstation. (J. F. N.) Paisley [pe͡ı'ṡli], lord. Se Hamilton, sp. 1221. Paittasjärvi, ett af Kalixälfvens samlingsbäcken, 468 m. ö. h., ö. om Kebnekaise, på gränsen mellan Jukkasjärvi och Gällivare socknar i Norrbottens län. Paixhans [päksä's], Henri Joseph, fransk divisionsgeneral och ingenjör, f. 1783 i Metz, d. 1854, utgaf bl. a. Considérations sur Vetat actuel de Vartillerie des places etc. (1815), Nouvelle force maritime (1822) och Force et jaiblesse militaire de la France (1830). I det andra af dessa arbeten föreslog han användning af hålprojektiler äfven vid direkt skjutning samt stor kaliber på pjäserna. Hans konstruktion utgjorde ett mellanting mellan kanoner och haubitser samt kallades dels "canons å la Paixhans", dels "bombkanoner". Det förra slaget hade konisk krutkammare. P:s kanonkonstruktioner voro ämnade blott till fartygs- och kustartilleri samt afsågo att medelst ihåliga projektiler och direkt eld erhålla större träffverkan och skottvidd, än som kunde nås med då befintliga kastpjäser. H. W. W.* Pajala. 1. Tingslag i Norrbottens län, ingår i Torneå domsaga och fögderi samt omfattar Pajala pastorat utom Tärendö kapell, som tillhör Korpilombolo tingslag. 4,875 kvkm. 5,018 inv. (1913). -- 2. Socken i Norrbottens län, Pajala tingslag. Sedan vid början af 1914 ett område om 1,260 kvkm. med 1,080 inv. under namn af Junosuando frånskilts till egen församling och kommun, utgör socknens areal 3,615 kvkm. med 3,938 inv. (1 jan. 1914), hvaraf 1,374 kvkm. med 729 inv. i Muonionalusta kapell, som ingår i P. kommun. P. bildar med Junosuando, Muonionalusta kapell och Tärendö kapell ett pastorat i Luleå stift, Norrbottens norra kontrakt. Pajala, revir af Luleå öfverjägmästardistrikt, omfattar Pajala och Enontekis socknar samt Muonionalusta kapellförsamling af Norrbottens län. Reviret är indeladt i fem bevakningstrakter. Det omfattade vid 1910 års slut 459,582 har allmänna skogar, hvaraf 6 kronoparker om tillhopa 155,802 har. S-r. Pajala västra kronopark är belägen i Pajala socken och tingslag af Norrbottens län samt tillhör Pajala revir. Kronoparken är bildad af oafvittrad kronomark, som efter afvittring genom k. br. 24 okt. 1885 förklarades för kronopark. Arealen var vid 1910 års slut 17,740 har. S-r. Pajala östra kronopark är belägen i Pajala socken och tingslag af Norrbottens län samt tillhör Pajala revir. Om dess bildning se Pajala västra kronopark. Arealen var vid 1910 års slut 34,764 har. S-r. Pajarete [pacha-], sp., en fin sherry-sort. Pajaring (Pacharing), sjöv., äldre benämning på sammanträde ombord på flaggskeppet af resp. fartygschefer för rådplägning eller för befallningars erhållande af högste befälhafvaren. Man brukade äfven uttrycket "löjtnantspajaring", då en officer från hvarje fartyg kallades för att afskrifva orderna. R. N.* Pajas. Se Pajazzo. Pajazzo (Bajazzo), Pajas (fr. paillasse, af it. pagliaccio, halmmadrass), komiskt förklädd upptågsmakare i det italienska folklustspelet, hvilken vanligen var klädd i madrasstyg (däraf benämningen); en vid konstberidar- eller lindansarsällskap uppträdande gycklarakrobat, som håller publiken munter genom att parodiskt härma de uppträdandes konstprof och är utstyrd i sockertoppshatt, pierrot- eller harlekinliknande dräkt samt kritadt ansikte (jfr Clown); person, som städse har tokroliga upptåg för sig; person utan allvar och värdighet i sitt skick. Pajazzon (Pajazzo), berömd veristisk opera af R. Leoncavallo (se d. o.). Pajep Kaitumjaure [pa'jēp], sjö i Lule lappmark. Pajol [-jå'1], Claude Pierre, grefve, fransk krigare, f. 1772 i Besancon, d. 1844 i Paris, in-