kända. De ansågos tillhöra Spanien, liksom de öfriga Karolinerna, men såldes 1899 till Tyskland. De utgöra nu en del af förvaltningsområdet Väst-Karolinerna (jfr Karolinerna, sp. 1127). -- Litt: E. V. Dahlgren, "Om Palau-öarna" (i "Ymer", 1884; en vidlyftig skildring af P:s historia, natur och folk), Semper, "Die P." (1873), och Kubary, "Die sozialen einrichtungen der Palauer" (1885). J. F. N. Palau [palao7], Melchor de, spansk skald och ingenjör, f. 1843 i Matarö (Barcelona), har utom sin omfattande verksamhet som praktisk ingenjör och skriftställare i sitt fack diktat af folket mycket sjungna Cantares (1886), Nuevos cantares, Verdades poéticas (1881) och Desde Belen al cal-vario (1877). Korta, men tillförlitliga äro hans många litterärbiografiska uppsatser, sammanfattade i Acontecimientos literarios (1896). P. är led. af spanska akademien. Ad. H-n. Pala7van, Palauan 1. Paragua, en 445 km. lång och högst 25 km. bred ö bland Filippinerna under 8°-12° n. br. samt 117°-120° ö. lgd, har en areal af 10,197 kvkm. med omkr. 50,000 inv., hvaraf 11,000 kristna och 5,000 muhammedaner (malajer), f. ö. hedniska negritos, som drifva jordbruk (majs, järns, muskotnötter etc.j. Guld och järn förekomma. Hufvudort är Puerto Princesa, som är guvernörens residens, på östra kusten. Viktigaste hamnen är Taytay, likaledes på östra kusten. J. F. N. Paläver (af port. palavra, ord, tal, lat. para-bola, parabel, tal), underhandling, förhandling, öfverläggning, särskildt med eller mellan negrer i Afrika. Det långvariga och omständliga pratet vid dylika möten har gett anledning till, att ordet numera oftast (i engelskan m. fl. språk) nyttjas i betydelsen tomt, ordrikt prat. Palazzo [pala'ttså], it., palats (se d. o.). - P. Barberini. Se Barberini. - P. Chigi. Se Chigi. - P. de gli Uffizi. Se Florens och Uffizierna. - P. Farnese. Se Farnese. - P. Massimi alle colonne. Se Massimi. - P. Pandolfini. Se Florens. - P. Pitti. Se Florens och Pitti. - P. Quirinale. Se Rom. - P. R i c-cardi. Se Florens och Medici, sp. 1416. - P. Rucellai och P. Strozzi. Se F l o-rens. - P. vecchio. Se Bergamo och Florens. Palazzo [pala'ttså], hamnstad. Se M e l e d a. Palazzolo [palattsålå]. 1. P. Acre ide [akre7-ide] Stad uti italienska prov. Siracusa, 35 km. v. om staden Siracusa (Sicilien). 14,826 inv. (1901). Staden är hufvudsakligen af intresse på grund af sina ruiner af den gamla staden Akrai (grundlagd af syrakusaner 663 f. Kr.). Dessa bestå af ett tempel, en akvedukt, en teater, en mindre teater L odeon (möjl. en badanläggning), en grupp af tretton cisterner samt, i grannskapet, flera rader i klippan huggna grafvar, i hvilka en rik skörd af vaser m. m. gjorts. - 2. P. s u 11' O g l i o [-soll åljå] Stad uti italienska prov. Brescia, vid Oglio och järnvägen Bergamo- Brescia. 5,477 inv. (1901). Silkeskultur och sil-kesspinneri. 1-2. (J. F. N.) PalbPtzki, Mattias, friherre, diplomat, f. 23 dec. 1623 i Hinterpommern, troligen i staden Stolp, där både hans fader och farfader varit borgmästare, d. 20 okt. 1677 på Julita i Södermanland, begaf sig efter studier vid Danzigs gymnasium och Sorö riddarakademi på resor och sammanträffade därunder i Hamburg med svenske fältmarskalken Gustaf Horn, som öfvertalade honom att gå i svensk tjänst och följa sig till Stockholm. Han blef genast Kristinas hofjunkare och 1643 kaptenlöjtnant vid Lifgardet. 1644-48 företog han vidsträckta resor i västra och södra Europa samt Egypten och utnämndes efter hemkomsten till kammarherre. P. användes i många diplomatiska beskickningar till Venezia, Toscana, Rom, Frankrike, Spanien, Nederländerna, Polen och kejserliga hofvet. 1667 erbjöds honom riksrådsvärdigheten, hvilken han likväl afsade sig. Med stora kunskaper, i synnerhet i grekiska litteraturen, förenade P. en högt skattad diplomatisk färdighet. Han blef 1675 upphöjd i friherrligt stånd. Hans ätt utgick 1851. - Släkten var säkerligen af polskt ursprung, och namnet skrefs först Palubicki 1. Palbicki. I Preussen omtalas på 1800-talet två grenar af ätten: von Biber-Palubicki och von Zuchta-Palubicki. B. S.* Palczewski [-t{e'v-], Pavel, polsk författare under Sigismund Vasas regering (födelse- och dödsår okända), författade ett arbete om Venezia, Status venetorum sive brevis tractatus de ori-gine et vetustate venetorum (1605) och en politisk studie om kosackerna, Dy skurs o kozakach (1608). Under en längre vistelse i Moskva samlade han utförligt material till en skildring af Ryssland under den "stora oredans" dagar, Kolenda moskievska (1609). A-d J. Pa7ldamo (fi. Pa'ltamo} bildar med Kajana stad ett imperiellt pastorat af 2:a kl., Kuopio stift, Finland, Kajana kontrakt, Kajana domsaga och härad, Uleåborgs län. Areal 1,042 kvkm. 4,998 inv. (1911). A. G. F. Påle [péYl], eng., gränspåle, begränsadt jordområde. English påle [VijgliJ-], fordom namnet på den enda del af Irland (den sydöstra), i hvilken engelsmännen under medeltiden voro härskande. Pa7le, grek., brottning. Se Femkamp och Gymnasium, sp. 780. Pa;lea (plur. palece), bot., agn, fjäll, d. v. s. de mer eller mindre hinnaktiga, vanligen till storleken mindre betydliga organ, som träffas på olika växtdelar, t. ex. på blomfästet hos Anthemis-släktet, på stammen och bladen hos många ormbunkar (fjällhår, hårfjäll) o. s. v. Denna term har äfven användts i st. f. gluma, agnskal, eller de fjällika blad ("skärmfjäll", "blomfjäll", "kronfjäll"), som bilda gräsens blommor. Jfr Penghawar djambi och E u f i l i c i n e se. O. T. S. (G. L-m.) Påle ale [pél'1 ei'1], eng. Se Ö 1. Paleario [-aria], A ön i o, italiensk humanist, äfven kallad Aonius Palearius, föddes