hvarandra under räta vinklar vid Quattro Canti,
delas staden i fyra delar. På nordvästra sidan
utanför de till bulevarder förvandlade vallarna har en
villastadsdel uppstått. Med förträffligt dricksvatten
är staden rikt försedd genom en af araberna anlagd
vattenledning. Offentliga promenader äro
Fig. 1. Utsikt af Palermo (från observatoriet).
Berget t. v. är Monte Pellegrino.
Marina l. Foro Italico (officiellt kallad Foro
Umberto I) vid hafvet, La Flora l. Villa Giulia
s. om denna samt Giardino Inglese vid ändan af Via
della Libertà. En af de vackraste öppna platserna
i staden är Piazza Marina, med springbrunnar och
parkanläggningen Giardino Garibaldi. Med
Fig. 2. Palermos domkyrka, sedd från korsidan.
undantag af de obetydliga katakomberna framför
Porta d'Ossuna finnas inga byggnadsminnen från
forntiden. Dess flera och intressantare äro
byggnadsminnena från medeltiden, i synnerhet från
normandernas tid. Kungliga slottet (Palazzo reale),
en förening af byggnader i äldre gotisk och arabisk
stil, innehåller bl. a. ett med väggmosaiker från
normandiska tiden smyckadt rum (kalladt Rogers
rum) samt det berömda Palatinska kapellet (byggdt
af normandiske konungen Roger II), med praktfulla
glasmosaiker på guldgrund. Tornet S. Ninfa är inredt
till astron. observatorium. P. har öfver
300 kyrkor och kapell. Domkyrkan (L'Assunta; fig. 2)
uppfördes 1169--85 af ärkebiskop Walter of the Mill
(Gualterio Offamilio), af engelsk börd, och innehåller
bl. a. de hohenstaufenske kejsarna Henrik VI:s och
Fredrik II:s grafvar (Fredrik II ligger svept i
arabiska tyger med språk ur koranen) samt i koret en
silfversarkofag med benen af stadens skyddshelgon,
den heliga Rosalia. Till hennes minne firas i juli
månad hvarje år en glänsande fest. Söder om kungliga
palatset ligger den märkliga normandiska ruinkyrkan
S. Giovanni degli Eremiti (från 1100-talet),
hvilken af sin forna österländska karaktär har kvar
endast de 5 kupolerna. Kyrkan Martorana (från förra
hälften af 1100-talet) är ett mönster af normandisk
stil, med intressanta mosaiker från samma tid
som kyrkan. San Domenico (från 1640), den största
kyrkan i P., har gjorts till ett sicilianskt panteon
(hyser bl. a. Crispis graf). Af andra byggnader
förtjäna omnämnas: ärkebiskopens palats, Palazzo
della città, det historiskt intressanta Palazzo
dei tribunali (byggdt i början af 1300-talet),
där fordom inkvisitionens fångar inspärrades, och
universitetsbyggnaden. P:s universitet (från 1806;
1,669 stud. läsåret 1912--13) har fyra fakulteter jämte
farmaceutisk och ingenjörsskola, botanisk trädgård
o. a. institut. Dessutom har staden tre lyceer och
gymnasier, ett statsarkiv, fyra tekniska skolor, ett
musikkonservatorium, en landtbruksförsöksstation,
en navigationsskola, ett teologiskt seminarium,
flera akademier, ett nationalmuseum (arkeologiska
och konstindustriella samlingar, tafvelgalleri),
två offentliga
