Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pallantia ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1331
Pallantia-Pallin
1332
Pallantia, lat. Se P a lene i a. Palla’nza [-dsa],
stad uti italienska prov. No-vara (Piemont), på en
i Lago maggiore utskjutande landtunga, midt emot
Borromeiska öarna. 3,968 inv. (1901). Mycket besökt
turistort. J- F. N. Pallas, astron., den, i afseende
på tiden för upptäckten, andra bland de mellan Mars
och Juppiter kretsande småplaneterna. P. upptäcktes
i mars 1802 af Olbers i Bremen. P. hör till de
planeter, hvilkas banplan ha den största lutningen mot
ekliptikan. Pallasbanans lutning uppgår till nära 35°.
E. J. (B-d.)
Pallas (P. A t h e n e), grek. myt. Se A t h e n
a. Pallas, slaf och sedermera frigifven hos Antonia,
kejsar Claudius’ moder. Under Claudius’ regering
(41-54 e. Kr.) åtnjöt P. stort förtroende och var
sekreterare för finanserna eller i själfva verket
finansminister. Efter Messalinas död öfvertalade
han kejsaren att äkta Agrippina samt att adoptera
Nero. Själf blef han kejsarinnans förtrogne och
älskare. P., som var ofantligt rik - han skall ha egt
300 mill. sestertier (öfver 50 mill. kr.) -, afslog
en af senaten honom tillbjuden nationalbelöning på 15
mill. sestertier, hvarefter kejsaren tillkännagaf, att
hans frigifne helst ville förbli i sin fattigdom. I
början af Neros regering aflägs-nades P. från hofvet
och blef någon tid därefter anklagad för att ha
deltagit i en sammansvärjning. 59 blef han dödad,
efter uppgift, på befallning af Nero, som ville
komma åt hans skatter. P. var broder till Judéens
ståthållare Felix. R. Tdh.*
Pallas, Peter Simon, tyskfödd naturforskare, f. 1741 i
Berlin, d. där 1811, skref redan 1759 sin dissertation
om parasitmaskarna, De infestis viven-tibus inträ
viventes, och efter de zoologiska arbetena Elenchus
Zoophy-torum (1766), Miscel-lanea zoologica och
Spicilegia zoologica (1767) hälsades han som en af den
jämförande anatomiens grundläggare. Efter studieresor
i skilda länder antog han Petersburgs-akademiens
kallelse att som dess medlem ställa sig i spetsen för
en stor sibirisk expedition 1768 och egnade sedan
större delen af sin lef-nad åt det ryska rikets
utforskande inom naturhistoriens olika grenar. Hans
resa i Sibirien 1768 -74 har förskaffat honom ett
berömdt namn som en af århundradets förnämsta forskare
och mångsidigaste lärde. Han var därunder en af Linnés
mest värderade korrespondenter. Under de följande
två årtiondena sysselsatte han sig med bearbetning
af sina reseanteckningar och samlingar. Efter en
forskningsresa i södra Ryssland slog han sig ned
på Krim och vistades där 1795-1810 med frikostigt
underhåll af kejsarinnan Katarina. P. var
som faunistisk och floristisk författare lika
framstående. Hans större arbeten äro Reise durch
verschiedene provinzen des russischen reiches (3 bd,
1771-76), Neue nordische beiträge zur phy-sikalischen
und geographischen erdbeschreibung (7
bd, 1781-96), Sammlungen historischer nachrichten
uber die mongolischen völkerschajten (1776-1802),
Spicilegia zoologica (14 hftn, 1767-1804), Flora
rossica (1784-88), monografien Species Astragalo-rum
descriptce et iconibus coloratis illustratce (1800),
Illustrationes plantarum imperfecte vel nondum
cognitarum (1803) samt Bemerkungen au} einer reise
in die siidlichen statthalterschaften des russischen
reiches in den jahren 1793 und 17 9å (1799, 1805).
C.Lmn.
Palla^ch (ry. paldsch), en tung
huggvärja, som inom kavalleriet nyttjas vid
kyrassiärregementena. Pallaschens klinga är ungefär
l m. lång samt antingen rak (rysk modell) eller
nästan rak (fransk modell) och försedd med korgfäste.
H. W. W.*
Pallasiter, ett efter P. S. Pallas uppkalladt slag
af meteoriter. Se Meteorsten.
PaMlastunturi [-tontori]. Se M a a n s e l k ä,
sp. 330.
Pallavicini [-tjini], en förnäm och rik italiensk
släkt, hvars namn är välbekant för turister
uti Italien genom den vid Genua belägna Villa
Pallavicini. - 1. Sforza P., kardinal, f. 1607,
d. 1667, inträdde 1638 i jesuitorden, verkade
som lärare vid Collegio romano och erhöll 1659
kardinalshatten. Han utgaf 1656-57 på italienska en
historia om Tridentinska mötet (god uppl. 1792-99;
äfven öfv. till ty. och lat.). - 2. Fe r rån te P.,
satiriker, f. 1618, d. 1644, ingick i augustinorden
och vistades mest i Venezia. Genom elaka satirer
mot kurian och det mäktiga huset Barberini väckte
han en sådan förbittring i Rom, att han fängslades
och halshöggs.
Pallbrytning, bergsv. Se Grufbrytning, sp. 390.
Palle Block pseudonym för F. T. Hedberg.
Palle’ne, zool. Se Hafsspindlar.
Palle’ne. Se Chalkidike.
Palle’ske, Emil, tysk föreläsare och skriftställare,
f. 1823 i Pommern, d. 1880, vann rykte som föreläsare
af Shaksperes och andra klassikers dramer samt Fritz
Reuters berättelser. P. författade den omtyckta
biografien Schillers leben und werke (2 bd, 1858-59;
16:e uppl. 1906) samt Die kunsl des vortrags (1880;
3:e uppl. 1892) och ett par skådespel.
Palliäta fäbula. Se Fabula p al Ii a t a.
Palliativ, Palliativkur, Palliativme-d e l (af
lat. palliätus, betäckt med mantel, pal-lium], med.,
en behandling, som af ser att bekämpa en sjukdoms
yttre, synliga tecken utan att i grund bota den. Så
är t ex. bråckbandet ett pal-liativ mot bråck. I
figurlig mening betyder ordet hjälp för ögonblicket.
F. B.*
Pallikär, nygrek. Se P a l i k a r.
Pallin, Johan Rudolf, skolman, historiker,
f. 17 juni 1830 i Karlstads landsförsamling, d. 3
aug. 1910 i Stockholm, blef 1848 student i Uppsala,
1860 filos, kandidat och s. å. filos, doktor på
afhandlingen Underhandlingar mellan Sverige och
Liffland 1554-1560. 1861 blef han adjunkt vid Nya
elementarskolan i Stockholm, 1864 lektor i historia
och geografi vid Högre lärarinneseminariet samt 1868
lektor i samma ämnen vid förstnämnda läroverk. Från
lektoratet tog han afsked 1897. Han var medlem af
1866-68 års kommission för behandling af frågor
rörande undervisnin-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
