1335 Palm 1336 Amerika. Från 1847 var han akademiens stipendiat under två och ett halft år. Under den oroliga tiden 1848 var P. liksom andra i Kom bosatta konstnärer inskrifven i borgargardet, men enligt hans egen utsago deltog han aldrig i någon strid. Efter ett längre besök på Sicilien begaf han sig 1851 till norra Spanien och därifrån till Paris och återkom i dec. 1852 till Stockholm efter 16 års frånvaro. Han blef nu ledamot af konstakademien och var teckningslärare i dess principskola från 1859, till dess skolan indrogs vid slutet af 1878, då han erhöll afsked. Han fick vice professors titel 1881. I kamratkretsen kallades han "Palma vecchio". Det var genom italienska landskap P. vann sitt namn som målare, och den italienska naturen förblef hans bästa område. Redan hans kamrater i Rom funno hans sätt att arrangera och idealisera naturen öf-verdrifvet. Hans taflor - landskap, stadsutsikter, gatpartier - äro med mycken smak komponerade och med största omsorg genomarbetade; blommor och träd äro utförda med vetenskaplig noggrannhet. Färgen är klar och brokig, men saknar atmos-färiskt och koloristiskt lif. Hans främsta verk äro hans teckningar efter naturen, där hans plastiska stil kommer förträffligt till sin rätt (många teckningar på Nationalmuseum, såväl teckningar som målningar i Konstakademien). Bland hans målningar från Italien eger Nationalmuseum Utsikt vid Civitå Castellana (1846), C anal Gr ande i Venezia (1860) och Ariccia i aftonsol (1864). Nämnas böra äfven Insurgenternas aftåg från Civitå Castellana (1849), Neapel (1854), Selinunt (1857) och Colosseum (Säfstaholmsgalleriet). Efter sin hemkomst målade P. äfven motiv från svenska städer i en teknik, som blef alltmera hård och sträf, och i en kolorit utan nordisk karaktär. Flera gånger varierade han Riddarholmskanalen i Stockholm efter skisser från 1835 (ett exemplar 1875 i Göteborgs museum, ett annat 1880 i Nationalmuseum) liksom S:t Hansgatan i Visby och Östergatan med domkyrkan i Lund 1827 (1868, tillhör staten, dep. i Lunds universitets konstmuseum). I Göteborgs museum och Östergötlands museum finnas landskap af P. En samling trädstudier är utgifven i litografi. - P:s dotter A n n a S o f i a P., f. 25 dec. 1859, gift 1901 med italienske officeren A. de Rosa, är akvarellist och har utfört en mängd motiv från Stockholm och skärgården samt äfven franska och italienska landskap med staffage af bönder och hästar. G-g N. Palm, August Teodor, agitator, den socialdemokratiska rörelsens banbrytare i Sverige, f. 5 febr. 1849 i Fårabäck, Sallerups socken, Malmöhus län, kom vid 10 års ålder i skräddarlära i Malmö, bosatte sig efter gesällvandringar (fr. 1867) i Danmark och Tyskland 1874 som skräddare i Hadersleben (Nord-Slesvig), men utvisades till följd af politisk agitation 1877 och slog sig då ned i Danmark. P., som i Tyskland genomträngts af socialismens idéer, återvände till hemlandet 1881 samt höll 6 nov. s. å. i Malmö det första socialistföredraget i Sverige. P. företog därefter, i möjligaste mån hindrad af de lokala myndigheterna, flera agitationsresor i landsorten, höll därunder i dec. s. å. ett mycket uppmärksammadt agitationsföredrag vid Lill-Jans i Stockholm och uppsatte i mars 1882 i Malmö tidningen "Folkviljan", som dock i brist på uppmuntran måste upphöra i febr. 1883. Senare på året upplifvades "Folkviljan", men måste definitivt nedläggas i febr. 1885. P. flyttade på sommaren s. å. till Stockholm och grundlade där tidningen "Social-Demokraten" (se d. o.), hvars första nummer, med P. som redaktör och ansvarig utgifvare, utkom 25 sept. 1885. Han lyckades vid redaktionen knyta flera framstående förmågor (Axel Danielsson, Hj. Branting, Fr. Sterky, AF. Åkerberg m. fl.), men den grofkorniga agitationsstil han förordade -- ledd af grundsatsen, att tidningen skulle redigeras "af och för proletärer" -- väckte opposition inom den nybildade socialdemokratiska gruppen, och efter en tids slitningar öfvertog Hj. Branting i P:s ställe ledningen af "Social-Demokratens" redaktion (hösten 1886). P. kvarstod som tillfällig medarbetare, men egnade sig mest åt agitationsresor ute i bygderna, blef gång på gång åtalad (bl. a. för smädelse mot riksdagen) samt undergick 1887--88 sammanlagdt 6 1/2 månaders fängelsestraff. P. fortsatte med oförminskad ifver sin agitation, tog verksam del i arbetarpartiets kongresser och var ledamot af andra "folkriksdagen" (1896). Under senare år har den i början så hetlefrade och våldsamme agitatorn vid flera tillfällen, dock ej konsekvent, anslutit sig till det moderatare lägret inom partiet. På sista tiden har P:s inflytande inom partiet alltmer nedgått. Han utger sedan 1911 en mot den absolutistiska nykterhetsrörelsen och dess förbudssträfvanden riktad tidning, "Appell". Bland P:s skrifter må nämnas Några drag ur mitt lif (1899), Ögonblicksbilder från en tripp till Amerika (1901) och Ur en agitators lif (1904). Palm, Karl Herman, tonsättare, f. 18 maj 1863 i Kyrketorps församling, Västergötland, blef student i Lund 1882 och teol. kandidat i Uppsala 1902, tog dessemellan organist- och kyrkosångar-examen, var organist vid Uppsala domkyrka 1898 -1904 och lärare i kyrkosång vid Uppsala universitet 1904-11, blef 1902 domkyrkoadjunkt samt var 1905-11 fängelsepredikant i Uppsala och utnämndes 1911 till kyrkoherde i Sånga och Ska församlingar. P. var 1905-07 medredaktör af tidskriften "Kult och konst" och 1910-13 led. af liturgiska musikkommittén. Han har komponerat manskvartetter (bl. a. den melodiska idyllen Under rönn och syren, som blifvit ett favoritnummer för Lunds studentsång, och Sång till Västergötland), vidare barnvisor och andra, sånger samt utgifvit "Folkvisor från Västergötland" (2 hftn), "Militärsångbok" (med K. örström, 1910) m. m. P. har författat bl. a. Om folktonen i den lutherska för-samlingssången (1910) och Hemliga språk i Sverige (i "Svenska landsmål", s. å.). Palm, Johann Philip p, tysk bokhandlare, politiskt offer, f. 1768, afrättad 26 aug. 1806 i Braunau, begick 1806 såsom innehafvare af Stein-ska bokhandeln i Niirnberg den oförsiktigheten att förlägga en anonym broschyr, "Deutschland in seiner tiefeon erniedrigung" (omtr. 1906, med inledning af grefve Du Moulin Eckart), i hvilken franska truppernas uppförande i Bajern samt Na-poleons karaktär och handlingar skarpt gisslades (såsom skriftens författare uppges dåv. kammar-assessoren i Ansbach Ph. Chr. Yelin). P. fängslades (14 aug.) och fördes jämte sitt juridiska bi-