1351 Palmen 1352 Under sin långa lärarverksamhet öfvade P. ett mäktigt inflytande på de rättsvetenskapliga studierna vid det finska universitetet, hvarvid han särskildt lade vikt på att bibringa kunskap om den svenska rättens historiska utveckling. Ur hans forskningar på detta fält framgick Rättshistoriska bidrag till tolkningen af 1734 års lag (1849-52). I öfrigt utgaf P. Lärobok uti Finlands lagar för finska kadetkorpsens behof (1852-55), Juridisk handbok för medborgerlig bildning (1859) och Stor-furstendömet Finlands grundlagar jemte till dem hörande statshandlingar (1861)3 hvilken var af särskild betydelse med afseende på det då åter-uppvaknande politiska lifvet. I "Juridiskt album" (utg. af R. Lagus) meddelade han Bidrag till historien om dödsstraffet i Finland och Det nya lagverkets historia. Dessutom må nämnas uppsatser rörande juridiska ämnen i Juridiska föreningens i Finland tidskrift, i "Litteraturblad för allmän medborgerlig bildning" samt i flera tidningar. Klar stil och praktisk blick voro utmärkande för honom som juridisk skriftställare. - P:s insikter togos i anspråk för flera offentliga uppdrag. Han var 1843-47 sekreterare i kommittén för granskning af lagkommissionens systematiska sammandrag af författningar. Han kallades 1862 och 1863 till ledamot af kommittén för afgifvande af utlåtande om utvägar att befordra finska språkets användning i rättegångshandlingar vid underdomstolarna. Vidare var han medlem af en af de kommittéer, som egde att utarbeta förslag till propositioner för 1863 års landtdag, samt af en kommitté, som hade att granska de gällande stadgarna om Finlands banks verksamhet. 1867 inträdde P. i styrelsen som senator och medlem af justitiedepartementet. Han blef 1868 chef för ecklesiastikexpeditionen, 1871 prokurator och 1877 vice ordförande i justitiedepartementet. Han var 1869-72 medlem af skolöverstyrelsen och sedan 1873 vice kansler för universitetet i Helsingfors. P. adlades 1875 och blef friherre 1883. Under titeln "Till hundra-årsminnet af J. Ph. Palmen" började 1911 en publikation utkomma, hvars första del innehåller utdrag ur P:s föreläsningar och ett antal af honom som prokurator afgifna utlåtanden. I en följande del skall en lefnadsteckning ingå. 2. Johan Axel P., friherre, den föregåendes son, finsk naturforskare, f. 7 nov. 1845 i Helsingfors, student i Helsingfors 1864, filos, licentiat 1874, filos, doktor 1875, utnämndes till e. o. professor i zoologi 1882 och till ord. professor i samma vetenskap 1884, emeritus 1908. P. har utöfvat en betydelsefull verksamhet i vetenskapens och den fosterländska odlingens tjänst. Först egnade han sig odeladt åt zoologien, främst ornito-logien och den jämförande anatomien, på hvilka områden han förvärf vät sig ett kändt namn. Lärjunge till Gegenbaur, blef han genom sina vetenskapliga publikationer samt sin inflytelserika och intresseväckande verksamhet som universitetslärare en banbrytare för den morfologiska forskningen i sitt hemland. Äfven genom den af honom med högst betydande ekonomiska uppoffringar grundlagda och underhållna zoologiska stationen på Tvärminne (i nyländska skärgården) har han gjort sig synnerligen förtjänt om zoologiens studium. Som verksam och intresserad medlem samt mång- årig ordförande i "Societas pro fauna et flora fennica" äfvensom genom en till nämnda sällskap gjord donation har han i hög grad befrämjat dess sträfvanden. P. var den förnämste initiativtagaren till grundläggandet af "Sällskapet för Finlands geografi" 1888 och har från början fungerat såsom dess sekreterare. Efter hand öfverflyttades hans intresse alltmer till detta sällskaps verksamhetsområde; han har här varit den outtröttliga, drifvande kraften och i väsentlig mån bidragit till sällskapets snabba utveckling. Honom tillkommer till stor del äfven förtjänsten om utgifvandet af det monumentala verket '''Atlas öfver Finland" (1899, ny uppl. 1910). Tack vare P:s energi blef A. E. Nordenskiölds enastående geografiska bibliotek förvärfvadt till Finland. - I sina yngre år studerade han i Heidelberg samt företog särskilda resor i vetenskapligt syfte såväl inom hemlandet (Torneå lappmark) som till utlandet (Österrike, Italien, Norge), hvarifrån han hemförde rika samlingar. Sommaren 1886 stod han i spetsen för en större naturvetenskaplig expedition till Kola-halfön, hvilket dittills föga kända område därigenom öppnats för forskningen. Bland hans vetenskapliga publikationer på ornitologiens område må framhållas en omarbetning af senare delen af M. von Wrights "Finlands foglar" (1873), Om foglarnas flyttningsvägar (1874; ty. öfv. 1876), Die geographische verbreitung der huhner-, sumpf-und wasservögel im faunistischen gebiete Finlands (1876), Zur discussion ilber die zugstr assen (1879), Antwort an Herrn E. F. von Homeyer beziiglich der zugstr assen der vögel (1882), Bidrag till kännedomen om sibiriska Ishafskustens fogelfauna (i "Vega-expeditionens vetenskapliga iakttagelser", 1887) och Referat iiber den stånd der kenntniss des vogelzuges (1891), bland jämförande anatomiska arbeten Zur morphologie des tracheensystems (1877) och Ueber paarige ausfilhrungsgänge der ge-schlechtsorgane bei insecten (1884) samt Géogra-phie zoologique in: Exposé des travaux géographi-ques exécutés en Finlande jusqu'cn 1895 (vid 6:e intern, geografkongressen i London) och särskilda bidrag i "Atlas öfver Finland" samt redigering af "Societas pro fauna et flora fennicas" Acta, och den af "Sällskapet för Finlands geografi" utgifna serien "Fennia". 3. Ernst Gustaf P., friherre, den föregåendes halfbroder, finsk universitetslärare, f. 26 nov. 1849 i Helsingfors, blef student i Helsingfors 1866, filos, magister 1873 och filos, licentiat 1876, sedan han försvarat afhandlingen Historisk framställning af den svensk-finska handelslagstiftningen från Gustaf Vasas tid till 1766 (1876). Han promoverades till filos, doktor 1877, utnämndes s. å. till docent i nordisk historia och statskunskap vid Helsingfors' universitet, förordnades flera gånger att bestrida professuren i finsk, rysk och nordisk historia samt utnämndes 1884 till professor i nämnda vetenskaper, sedan han utgifvit afhandlingen Sten Stures strid med konung Hans. Kritisk öfversigt (1883). Han har dessutom utgifvit "Politiska skrifter af Anders Chydenius" med en biografisk inledning (1877-80) och Suomalaisen kir-jallisuuden seuran viisi-kymmeren vuotinen toimi ynnä suomalaisuuden edistys 1831-81 (Finska litteratursällskapets femtioåriga verksamhet jämte finskhetens framsteg 1831-81; införd i "Suomi",