Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Palmén ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1355
Palmer
1356
frukter, Cocos nucifera, Elceis guineensis,
Oenocar-pus m. fl. Några af sön dra vax, såsom
Ceroxylon och Copernicia (se dessa ord); af andra
fås "drakblod" (se d. o.) och garfämnen, kateku (se
d. o. och A r e c a) samt af de späda skotten hos
flera slags s. k. palmkål (se Corypha med fig. och
Kålpalmer), en redan af romarna värderad läckerhet,
af dem kallad cerebrum palmce, "palmhjärna". Af den
sockerhaltiga saft, som finnes i blomkolfvarna och
erhålles genom dessas afskärande, kan hos fler-faldiga
palmarter erhållas dels socker, genom saftens
inkokning, dels "palmvin" (se d. o.), genom saftens
jäsning (jfr Kokospalm med fig.). Njutningsmedlet
betel erhålles af Areca catechu. Palmernas sega
fibrer ur de stora bladslidorna, blad-skifvorna eller
frukternas omhöljen lämna material till starka tåg
och grofva väfnader (jfr A 11 a l e a, Borassus och
Beklädnadsväxter). Många palmer lämna ett värdefullt
virke, rotting fås af Calamus och Oncocalamus,
s. k. vegetabiliskt elfenben till fabrikation af
knappar m. m. af Phyt-elephas och Coelococcus. En
mängd palmer odlas som prydnadsväxter. Af det här i
största korthet anförda framgår, huru palmerna kunna
fylla en mängd mänskliga behof.
Palmträdet har sedan längst förflutna tider
betraktats som sinnebild af segern, och en palmgren
("se ger palmen") gafs hos greker och romare åt dem,
som segrat i kämpaspelen och kappränningarna. I
konstframställningar från den äldsta kristna
tiden förekommer också palmen bredvid Kristus för
att beteckna honom som den, hvilken öfvervunnit
döden. Därigenom blef palmen, liksom fågeln Fe-nix
(grek. foi’nix betyder äfven palm), en sinnebild
af uppståndelsen eller odödligheten Senare blef
palmgrenen jämväl martyrdödens symbol, enär för
en kristen död och seger äro ett. Den är tillika
ett vanligt attribut för änglarna. De "palmblad",
som användas till begrafningskran-sar, erhållas
ej af palmer, utan af Cycas. Om skrufpalmer se
Pandanaceae, om kottepalmer se Cycadales med
fig. O. T. S. (G. L-m.)
Palmer kallas stundom i svenska folkmål
blom-hängena af pilträden (Salix), hvilka blomma
omkr. palmsöndagstiden. Fordom brukade man i Sverige
pryda kyrkorna på palmsöndagen med dylika "pal-me>r"3
liksom i de varma länderna detta gjordes med verkliga
palmer.
Palmer [pä^me], stad i nordamerikanska
staten Massachusetts, vid Chicopee
river. 8,610 inv. (1910). Tillverkning
af tapeter, vagnar, halmhattar m. m.
J. F. N.
Palmer [pä^me], Samuel, engelsk målare, f. 1805,
d. 1881, studerade i London och i Italien. Hans
ideala landskap berömmas för ädel uppfattning,
känsla och kolorit, t. ex. En dröm i Apenninerna
(1864), Pompeji, Paulus landar uti Italien (1868),
Söndagsafton i gamla England. Han var äfven berömd för
sina raderingar. Jfr monografi af A. H. Palmer (1891).
Palmer, Christian David Friedrich, tysk protestantisk
teolog, en af 1800-talets mest inflytelserika
lärare i praktisk teologi och tillika en ansedd
predikant, f. 1811, d. 1875, blef 1845 e. o. och
1852 ord. professor i teologi vid universitetet i
Tubingen. För den praktiska teologien har P. haft
icke ringa bety-
delse. På ett i många hänseenden lyckligt sätt
förband P. teori och praktik. Dock kommo i hans
skrifter de vetenskapliga synpunkterna något till
korta. Homiletikens tyngdpunkt ansåg han ligga i
framställningen af det bibliska stoffet. Därjämte
framhöll han, härvid följande Schleiermacher,
predikans gudstjänstliga karaktär och dess egenskap
af personligt vittnesbörd, som genom sanningens
inre makt verkar öfvertygande. Inflytande
från Schleiermacher kan också påvisas i hans
kateketi-ska arbeten. P., som hyllade en mild
ortodoxi, författade på sin tid synnerligen flitigt
använda läroböcker i praktisk teologi (äfven i
sv. öfv. "Evangelisk homiletik", 1846, 3:e uppl. 1879;
"Evangelisk katechetik", 1848, 3:e uppl. 1872,
"Evangelisk pastoraltheologi", i sammandrag, 1862).
E. M. E.
Palmer, Fr., pseudonym. Se Hartman n,
sp. 18.
Palmer [pä^me]. 1. Ko un de 11 P., l:e earl af Sel bor
n e, engelsk jurist och statsman, f. 27 nov. 1812 i
Mixbury, Oxfordshire, d. 4 maj 1895 i Petersfield,
blef efter grundliga akademiska studier advokat
i London 1837 och vann som sådan stort rykte för
lärdom, skarpsinne och klar framställningskonst. Han
tillhörde 1847-52 och 1853- 57 underhuset som moderat
konservativ och strängt högkyrklig
medlem af den "pee-litiska" gruppen, närmade sig
liksom sin meningsfrände Glad-stone alltmer
det liberala partiet och inträdde 1861 i
Palmerstons ministär som so-licitor general (krön
jurist). S. å. erhöll han knightvärdighet. P. var
ånyo underhusmedlem från 1862 till 1872, då han -
som 1863 -66 varit attorney general - blef peer
(baron Selborne) och inträdde i Gladstones första
ministär som lordkansler. Han hade af motvilja mot
Gladstones irländska kyrkopolitik vid ministärens
bildande (1868) afböjt detta ämbete och sedermera
inför skiljedomstolen i Geneve fört Englands sak i
den s. k. Alabamafrågan (se d. o.). Som lord-kansler
genomförde P. genom Judicature act af 1873 en
betydelsefull och djupt ingripande rättegångsreform,
som bl. a. skapade en enhetlig öfver-domstol,
gjorde slut på en mängd fristående små-domstolar
och väsentligt främjade en sammansmältning af
de båda rättssystem, som betecknas af termerna
common law och equity (se dessa ord). Han afgick
med Gladstone 1874, var lordkansler äfven i dennes
andra ministär (1880-85) och upphöjdes 1882 till earl
af Selborne. Gladstones benägenhet för inrättande
af irländsk själfstyrelse med eget parlament
("home rule") och för upphäfvande af den engelska
kyrkans ställning som statskyrka vållade en brytning
mellan honom och P. Denne af böjde därför den honom
erbjudna lordkanslersposten i Gladstones tredje
ministär (jan. 1886), slöt sig s. å. till den mot
home-rule-planerna stridande liberal-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
