1365 Palmqvistska fonden-Palmroot 1366 mat, f. på 1650-talet, d. 26 jan. 1716, blef 1685 kommissionssekreterare i Paris, 1697 resident därstädes och 1703 envoyé hos generalstaterna (Haag). 1714 utnämndes han till hofkansler. P. var en af de mera framstående svenske diplomaterna på sin tid och utvecklade en utomordentlig flit. Om den senare vittnar hans i Riksarkivet förvarade mycket omfångsrika korrespondens, hvari ingår en mängd för kännedomen om Sveriges utrikespolitik under Karl XII värdefulla aktstycken. 3. Magnus P., friherre, den föregåendes broder, krigare, f. 28 aug. 1660 i Stockholm, d. där 27 juli 1728, ingick 1678 som musketerare vid Lif gardet, blef sergeant 1679, fänrik 1681 och löjtnant 1686, reste utrikes 1689 för att studera fortifikation och matematik m. m. samt deltog på de tyska allierades sida i belägringen af Bonn och 1690 i bataljen vid Fleury. Blifven kapten vid gardet 1691, tjänstgjorde han vid franska armén 1692-94 och deltog i belägringen af Namur, slagen vid Steenkerque och Neerwinden, belägringarna af Charleroy Huy och Dixmuyden samt bom-barderingen af Bruxelles. 1693 hade han blifvit generaladjutant hos generanllöjtnant Feuquiéres. 1696 blef P. major under gardet och 1699 kommendant i Wismar samt öfverste för ett värfvadt infanteriregemente där. 1705 föreslog han i Wis-mardesseinen en ändring, som gillades af konungen, och 12 juni 1706 efterträdde han sin svärfader K. M. Stuart som generalkvartermästare och direktör af Fortifikationen, eftersom han var "en dugande och väl meriterad officer med goda insikter i fortifikationen". 1706-08 inspekterade han sedan rikets samtliga fästningar, och 1709 uppgjorde han förslag till befästande af Stockholms inlopp. S. å. förordnades P. af rådet att med bibehållande af generalkvartermästarbefattningen förrätta en generalmajorsbeställning af infanteriet vid skånska armén, och 1710 deltog han med utmärkelse i slaget vid Hälsingborg, hvarvid han kommenderade vänstra flygelns infanteri. 21 mars 1710 fick P. generalmajors fullmakt. 1711 uppgjorde han förslag till Kvistrums, skånska kustens och Enholmens befästande, förflyttades 1712 till bohuslänska armén, ombestyrde 1713 defensionsverks anläggande i Stockholms skärgård samt var 1714 vid Upplandsarmén under Taube och 1715 åter vid bohuslänska armén. P. ombesörjde 1717 fästningarnas i södra och västra Sverige sättande i försvarsstånd, och 1718 förordnades han att handhafva "befähl och ämbeterne af General Krigs Commissariatet samt af Infanteriet wid Krigzmachten på Stockholms sijdan". För 1719 upptogs han på Stockholmska arméns generalstab och uppgjorde förslag till befästande af Stockholms avenyer och Gottland. P. tog s. å. säte i Krigskollegium, blef (25 maj) generallöjtnant och utnämndes 23 okt. till landshöfding i Västernorr-lands län samt blef 1727 president i Bergskollegium. Han var en förträfflig styresman för Fortifikationen och sökte på alla sätt befrämja sina underlydandes bästa. Under hans chefstid bedref-vos mera omfattande fästningsarbeten vid Vaxholm, Dalarö, Kalmar, Karlskrona, Drottningskär, Kristianstad, Landskrona, Göteborg, Nya Älfsborg, Bohus, Sundsborg, Viborg, Pernau, Re val, Stettin, Stralsund, Wismar och Stade. På P:s förslag ökades fortifikationspersonalens lö- ner fr. o. m. 1719. Friherrlig värdighet hade han erhållit 1712. 4. Fredrik P., friherre, den föregåendes son, matematiker, f. 28 juli 1720, d. 18 juli 1771, student i Uppsala 1736, ingick därefter som volontär vid Fortifikationen. 1739 träffades han af en sjukdom, som efterlämnade obotlig lamhet och omöjliggjorde vidare fortgång på den militära banan. P. började då med stor ifver egna sig åt matematiska studier och författarskap, fick slutligen majors titel och en liten pension samt "bosatte sig först i Östergötland, sedan i Skåne. Han vardt 1745 led. af Vet. akad. - Som författare utvecklade P. stor produktivitet, företrädesvis som utgifvare af läroböcker, inom vissa ämnen de första på svenskt språk. Så utgaf han Mathematisk tractat om kroppars fasthet och styrka (1744), Inledning til alge-bra (I-III, med bihang, 1745-49; ny uppl. af I-II, 1748-49), Undervisning af räknekonsten (1750; ny uppl. 1763), Tillämpning af arithmeti-ken, geometrien och plana trigonometrien uti det allmänna lefvernet (1750), Coniske sectionerne, kårteligen beskrifne (1752) och Grunderne til me-chaniken (1756). Några af dessa läroböcker äro hufvudsakligen sammandrag af utländska arbeten, andra åter mera själfständiga. Han skref äfven bl. a. anmärkningar till 4:e upplagan (1754) af A. Celsius' "Arithmetica" och öfversatte några arbeten, dels af matematiskt, dels af allmänt innehåll. 5. Magnus Daniel P., friherre, den föregåendes son, sjömilitär, f. 6 jan. 1760, d. 6 nov. 1834 i Karlskrona, blef 1775 fänrik vid Amiralitetet samt deltog i fransk tjänst, där han befordrades till "lieutenant de vaisseau", med utmärkelse i flera sjöaffärer mot engelsmännen under nordamerikanska frihetskriget. Under kriget mot Ryssland 1788-90 tjänade P. hufvudsakligen som kapten och öfveradjutant hos storamiralen samt utnämndes 1790 till öfverste vid amiralitetet och generaladjutant. 1793 beordrades P., stadd på en sjöexpedition i Medelhafvet, att med ett krigsfartyg bege sig till Neapel för att där fängsla och hemföra G. M. Armfelt, men misslyckades och blef på grund däraf själf fängslad och anklagad samt dömd till ett halft års suspension. P. utnämndes 1797 till konteramiral, 1809 till Viceamiral, 1813 till befäl-hafvande amiral och öfverkommendant i Karlskrona samt 1818 till amiral och inspektör öfver K. M:ts flottas sjötrupper. 1832 tog han afsked från sina ämbeten. l o. 3. J. Th. W. L. W:sonM. 4. d-F.) 5. B. S.* Palmqvistska fonden till Stockholms befästande, en af kaptenen vid Smålands gre-nadjärbataljon frih. Fredrik Georg Stiern-klo-Lillienberg-Palmqvist (f. 11 juni 1801, d. 28 febr. 1861), brorson till Palmqvist 5 (se ofvan), enl. testamente af 25 juni 1850 till statsverket öfverlämnad fond (urspr. 100,000 rdr rmt), som för ofvan uppgifna ändamål förvaltas af Statskontoret och vid 1914 års början belöpte sig till 601,105 kr. 10 öre. Under de senare åren har större delen af fondens afkastning användts att bekosta vissa försvarsanstalter m. m. norr om Stockholm. (L. WrsonM.) Palmroot [-ro»t], Johannes, teolog, orientalist, f. 1659 i Arboga, d. 1727 i Uppsala, vardt