Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Palmgren ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1365
Palmqvistska fonden-Palmroot
1366
mat, f. på 1650-talet, d. 26 jan. 1716, blef 1685
kommissionssekreterare i Paris, 1697 resident
därstädes och 1703 envoyé hos generalstaterna
(Haag). 1714 utnämndes han till hofkansler. P. var
en af de mera framstående svenske diplomaterna på
sin tid och utvecklade en utomordentlig flit. Om den
senare vittnar hans i Riksarkivet förvarade mycket
omfångsrika korrespondens, hvari ingår en mängd för
kännedomen om Sveriges utrikespolitik under Karl XII
värdefulla aktstycken.
3. Magnus P., friherre, den föregåendes broder,
krigare, f. 28 aug. 1660 i Stockholm, d. där 27 juli
1728, ingick 1678 som musketerare vid Lif gardet,
blef sergeant 1679, fänrik 1681 och löjtnant 1686,
reste utrikes 1689 för att studera fortifikation och
matematik m. m. samt deltog på de tyska allierades
sida i belägringen af Bonn och 1690 i bataljen vid
Fleury. Blifven kapten vid gardet 1691, tjänstgjorde
han vid franska armén 1692-94 och deltog i belägringen
af Namur, slagen vid Steenkerque och Neerwinden,
belägringarna af Charleroy Huy och Dixmuyden
samt bom-barderingen af Bruxelles. 1693 hade
han blifvit generaladjutant hos generanllöjtnant
Feuquiéres. 1696 blef P. major under gardet och
1699 kommendant i Wismar samt öfverste för ett
värfvadt infanteriregemente där. 1705 föreslog
han i Wis-mardesseinen en ändring, som gillades
af konungen, och 12 juni 1706 efterträdde han sin
svärfader K. M. Stuart som generalkvartermästare
och direktör af Fortifikationen, eftersom han var
"en dugande och väl meriterad officer med goda
insikter i fortifikationen". 1706-08 inspekterade
han sedan rikets samtliga fästningar, och 1709
uppgjorde han förslag till befästande af Stockholms
inlopp. S. å. förordnades P. af rådet att med
bibehållande af generalkvartermästarbefattningen
förrätta en generalmajorsbeställning af infanteriet
vid skånska armén, och 1710 deltog han med utmärkelse
i slaget vid Hälsingborg, hvarvid han kommenderade
vänstra flygelns infanteri. 21 mars 1710 fick
P. generalmajors fullmakt. 1711 uppgjorde han förslag
till Kvistrums, skånska kustens och Enholmens
befästande, förflyttades 1712 till bohuslänska
armén, ombestyrde 1713 defensionsverks anläggande i
Stockholms skärgård samt var 1714 vid Upplandsarmén
under Taube och 1715 åter vid bohuslänska
armén. P. ombesörjde 1717 fästningarnas i södra och
västra Sverige sättande i försvarsstånd, och 1718
förordnades han att handhafva "befähl och ämbeterne af
General Krigs Commissariatet samt af Infanteriet wid
Krigzmachten på Stockholms sijdan". För 1719 upptogs
han på Stockholmska arméns generalstab och uppgjorde
förslag till befästande af Stockholms avenyer och
Gottland. P. tog s. å. säte i Krigskollegium, blef
(25 maj) generallöjtnant och utnämndes 23 okt. till
landshöfding i Västernorr-lands län samt blef 1727
president i Bergskollegium. Han var en förträfflig
styresman för Fortifikationen och sökte på alla sätt
befrämja sina underlydandes bästa. Under hans chefstid
bedref-vos mera omfattande fästningsarbeten vid
Vaxholm, Dalarö, Kalmar, Karlskrona, Drottningskär,
Kristianstad, Landskrona, Göteborg, Nya Älfsborg,
Bohus, Sundsborg, Viborg, Pernau, Re val, Stettin,
Stralsund, Wismar och Stade. På P:s förslag ökades
fortifikationspersonalens lö-
ner fr. o. m. 1719. Friherrlig värdighet
hade han erhållit 1712.
4. Fredrik P., friherre, den föregåendes son,
matematiker, f. 28 juli 1720, d. 18 juli 1771, student
i Uppsala 1736, ingick därefter som volontär vid
Fortifikationen. 1739 träffades han af en sjukdom,
som efterlämnade obotlig lamhet och omöjliggjorde
vidare fortgång på den militära banan. P. började då
med stor ifver egna sig åt matematiska studier och
författarskap, fick slutligen majors titel och en
liten pension samt "bosatte sig först i Östergötland,
sedan i Skåne. Han vardt 1745 led. af Vet. akad. -
Som författare utvecklade P. stor produktivitet,
företrädesvis som utgifvare af läroböcker, inom
vissa ämnen de första på svenskt språk.
Så utgaf han Mathematisk tractat om kroppars fasthet
och styrka (1744), Inledning til alge-bra (I-III,
med bihang, 1745-49; ny uppl. af I-II, 1748-49),
Undervisning af räknekonsten (1750; ny uppl. 1763),
Tillämpning af arithmeti-ken, geometrien och plana
trigonometrien uti det allmänna lefvernet (1750),
Coniske sectionerne, kårteligen beskrifne (1752)
och Grunderne til me-chaniken (1756). Några af
dessa läroböcker äro hufvudsakligen sammandrag af
utländska arbeten, andra åter mera själfständiga.
Han skref äfven bl. a. anmärkningar till 4:e upplagan
(1754) af A. Celsius’ "Arithmetica" och öfversatte
några arbeten, dels af matematiskt, dels af allmänt
innehåll.
5. Magnus Daniel P., friherre, den föregåendes
son, sjömilitär, f. 6 jan. 1760, d. 6 nov. 1834 i
Karlskrona, blef 1775 fänrik vid Amiralitetet samt
deltog i fransk tjänst, där han befordrades till
"lieutenant de vaisseau", med utmärkelse i flera
sjöaffärer mot engelsmännen under nordamerikanska
frihetskriget. Under kriget mot Ryssland
1788-90 tjänade P. hufvudsakligen som kapten och
öfveradjutant hos storamiralen samt utnämndes 1790
till öfverste vid amiralitetet och generaladjutant.
1793 beordrades P., stadd på en sjöexpedition i
Medelhafvet, att med ett krigsfartyg bege sig till
Neapel för att där fängsla och hemföra G. M. Armfelt,
men misslyckades och blef på grund däraf själf
fängslad och anklagad samt dömd till ett halft års
suspension. P. utnämndes 1797 till konteramiral,
1809 till Viceamiral, 1813 till befäl-hafvande
amiral och öfverkommendant i Karlskrona samt 1818
till amiral och inspektör öfver K. M:ts flottas
sjötrupper. 1832 tog han afsked från sina ämbeten.
l o. 3. J. Th. W. L. W:sonM. 4. d-F.) 5. B. S.*
Palmqvistska fonden till Stockholms befästande, en af
kaptenen vid Smålands gre-nadjärbataljon frih. Fredrik
Georg Stiern-klo-Lillienberg-Palmqvist (f. 11 juni
1801, d. 28 febr. 1861), brorson till Palmqvist 5
(se ofvan), enl. testamente af 25 juni 1850 till
statsverket öfverlämnad fond (urspr. 100,000 rdr
rmt), som för ofvan uppgifna ändamål förvaltas af
Statskontoret och vid 1914 års början belöpte sig till
601,105 kr. 10 öre. Under de senare åren har större
delen af fondens afkastning användts att bekosta
vissa försvarsanstalter m. m. norr om Stockholm.
(L. WrsonM.)
Palmroot [-ro»t], Johannes, teolog, orientalist,
f. 1659 i Arboga, d. 1727 i Uppsala, vardt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
