publicerade kritiska studier under märket Novyj poet. Under samma pseudonym utgaf han 1859 en samling parodiska dikter. Hans samlade verk utgåfvos 1860 och 1889. A-d J. Panakeia (grek., af pan, allt, och a'kos, läkemedel), grek. myt., "all-läkerskan", dotter till Asklepios och personifikation af läkekonsten (jfr Panacé). Panama. 1. P. eller Republica del Istmo, sedan 4 nov. 1903 republik i Central-Amerika, mellan Costa Rica i n. v. och Colombia i s., i n. och s. ö. omgifven af Karibiska viken och Darienviken, i s. af Stilla hafvet, som här bildar Panama-golfen. 87,480 kvkm. P. upptar den smalaste delen af den amerikanska kontinenten (Panamanäset). Kusterna ha blott få goda hamnar, ehuru de äro mycket sönderskurna, i synnerhet den södra med S. Miguelviken, Azuerohalfön; på den norra kusten märkas Chiriquilagunen och Darienviken. Kordillererna, som under växlande namn och med från v. till ö. aftagande höjd gå genom landet, ha sina högsta toppar i den västra delen, såsom Pico Blanco (2,942 m.), vulkanen Chiriqui (3,430 m.), Cerro Santiago (2,827 m.) och Castillo Chico (1,933 m.), men sänka sig därpå raskt och nå på Panamanäsets smalaste del endast 82 m. höjd; ö. därom nå de högsta topparna endast omkr. 700 m. Bergen bestå af urberg och tertiära lager samt i stor omfattning af ungvulkaniska bildningar. Af de många kustfloderna äro Rio Tuira, Rio Bayano och Rio Chagres de största och tillika de enda, som till någon del äro segelbara. Klimatet är tropiskt med en årsmedeltemperatur (i Colon) af 26,2° och en riklig nederbörd, särdeles på den atlantiska kusten (i Colon 3,108 mm.). Därför äro de fuktiga urskogarna hufvudsakligen belägna vid östra kusten; till dem höra de viktigaste industri- och färgträden (mahogny, kautschukträd, kokos- och andra palmer etc.). Den västra kusten har s. k. torra skogar med affallande löf, buskar och stora grässavanner. Här har boskapsskötseln sitt hemvist. I det hela är P. mycket fruktbart, men endast 3/8 af jorden är använd och blott en mindre del däraf odlad i egentlig mening. Den viktigaste markprodukten äro bananer, af hvilka ett amerikanskt plantagekompani årligen exporterar för 125,000 pd st. Kautschuk samlas af indianerna i Kordillerernas skogar eller planteras af européer i närheten af kusten (omkr. 130 ton fås årligen). Kaffe, omkr. 500,000 buskar, odlas i prov. Chiriqui vid gränsen till Costa Rica. I prov. Cocle vid atlantiska kusten finnes en stor tysk plantageanläggning med 75,000 kakaoträd, 50,000 kaffebuskar och 25,000 kautschukträd. Andra jordbruksprodukter äro kokosnötter, kopaiva, sassaparill och ipecacuanha, därjämte mahogny och andra värdefulla träslag. -- 1905 utgjorde djurstocken 65,000 nötkreatur, 17,000 hästar, 1,500 mulor, 28,000 svin och 3,000 getter. Pärlfiske drifves vid Pärlöarna i Panamagolfen och vid Coibaön utanför södra kusten. Sköldpaddskal äro också en värdefull exportvara. Flera metaller finnas, och grufvor ha börjat bearbetas under de sista åren. -- Importen steg 1911 till nära 10 mill. balboas, hvaraf öfver hälften (5,12 mill.) från Förenta staterna (till stor del materiel för kanalbyggnaden); därefter följde England (2,3 mill.), Tyskland (1,12) och Frankrike (388,000). Exporten 1911 hade ett värde af 2,86 mill. balboas (bananer 2,14 mill.). -- P. står på båda kusterna i segeltrafik med Europa och Amerika. 1911 ankommo 782 fartyg om 1,5 mill. ton, flertalet till Colon och Cristóbal. P:s egen handelsflotta räknar blott 2 ångbåtar och 1 segelfartyg. Landets enda järnväg (75 km.) förenar Colon och Panama; en bana från staden P. till David i landets västra del är under anläggning. Det finnes 96 poststationer och 37 telegrafbyråer i P. Landets myntenhet är balboa, ett guldmynt af 1,672 gr. vikt och 9/10 finhet, lagligen motsvarande en Förenta staternas gulddollar (3,73 kr.). Silfvermynt präglas i värden om 1 peso (25 gr., 1/10 finhet) samt 1/2, 1/5, 1/10 och 1/20 peso. Två silfverpesos äro = 1 balboa. Pappersmynt förekommer icke. -- Flaggan består af 4 horisontala band: det öfversta hvitt med en blå stjärna, det andra rödt, det tredje blått, det fjärde hvitt med en röd stjärna. P:s invånare utgjorde 1910 337,142 pers. (4 inv. på 1 kvkm.), hvaraf 46,323 hvita, 191,933 mestiser, 48,967 negrer (mestadels från de engelska västindiska öarna), 47,606 indianer och 2,313 kineser. Till religion voro (1910) 267,736 katoliker, 26,829 protestanter, 2,088 buddister, 505 judar och 39,096 hedningar. Staten underhåller 294 folkskolor med 315 lärare och 19,362 barn. Ett universitet (Instituto nacional) har öppnats i hufvudstaden. Dessutom finns omkr. ett dussin enskilda skolor, och 47 unga män samt 15 unga kvinnor studera på statens bekostnad i Förenta staterna och i Europa. Författningen är af 13 febr. 1904. Enligt den är P. en republik, som styres af en president, utsedd för 4 år af alla röstberättigade och hvilken icke kan omedelbart återväljas, samt en ministär af 5 ledamöter. Någon vicepresident finns icke, men representationen väljer hvartannat år 3 designados, af hvilka den förste eventuellt skall efterträda presidenten. Representationen består af en kammare (deputeradekammaren), bestående af 32 ledamöter (1 för 10,000 inv.), valda för 4 år af alla män, som fyllt 21 år; för valbarhet fordras att ha fyllt 25 år. Kammaren sammanträder 1 sept. hvartannat år. -- P. är deladt i 7 prov. (P., Los Santos, Colon, Chiriqui, Veraguas, Cocle och Bocas del Toro) samt kanalzonen. Historia. P. är det område på Amerikas kontinent, som spanjorerna först bosatte sig på. Redan Columbus hade 1502 upptäckt kusten, och 1508 grundlades där en koloni, och 1513 framträngde Balboa till Stilla hafvet (Mar del Sur, "Söderhafvet"). Kolonien fick sin betydelse därigenom, att mesta delen af handeln på Amerikas västkust gick öfver densamma. Det spanska herraväldet uppsades 28 nov. 1821, och P. slöt sig då frivilligt till Colombia, men ofta bröt P. denna förbindelse samt hemsöktes af revolutioner ej mindre än de andra centralamerikanska republikerna. Alltsedan det första bolaget för byggande af en kanal genom Panamanäset 1846 bildades, har kanalplanen varit en bestämmande faktor för P:s politik. En tid hotades denna tanke genom planen på Nicaraguakanalen (se d. o.), men sedan en senatskommission från Förenta staterna uttalat sig för, att kanalen borde byggas genom P., framkallades en definitiv brytning med Colombia. Denna stat sökte nämligen draga finansiella fördelar af kanalen, hvilket