1413 Pancreas-Pandharpur 1414 den diokletianska förföljelsen i Kom 293. Haas dag är 12 maj. Jfr Luddenätter. Pancreas, lat., anat. Se Bukspottkörtel. Pancsova [pa'ntjåva], serb. Pancevo, stad i ungerska komitatet Torontål, vid floden Temes, 5 km. från dess förening med Donau. 19,044 inv. (1900), serber, tyskar och ungrare. Silkeskultur, handel med svin, hvete och majs, liflig industri, statsöfvergymnasium. (J- F. N.) Panda Pierre, bot. Se P an d a le s. Panda, berömd suluhöfding. Se Sululandet. Pandäceae, bot. Se P a n d a l e s. Pandäles, bot., serie af Archichlamydece, stående närmast Geraniales. Hit hör endast en familj, Pan-dacece, med en art, Panda oleosa, som är ett litet träd med strödda blad, dieciska blommor och stenfrukt. Det växer i tropiska Väst-Afrika och är af betydelse för sina oljerika frön. G. L-m. Pandalus, zool. Se Räkor. Pandan^ zool. Se Ailurus fulgens. Pandanäceae, Skrufpalmer, bot., växtfamilj af ser. Pandanales, förekommande i Gamla världens tropiska länder. Familjen utgöres af träd eller buskar, som ofta sända luftrötter från stam och lägre grenar ned till marken. Hos Freycinetia är stammen ofta klättrande. Bladen sitta i tre ofta skruflikt vridna rader i spetsen af grenarna. De äro i regel långa, jämbredt lansettlika och stjälkomfattande samt ha nästan alltid tagg-väpnade kanter. Blommorna äro nakna, enkönade, sittande i kolfliknande ställningar, som äro grenade (med hanblommor) eller kulrunda, ogrenade (med honblommor). Frukten består af med hvarandra sammanvuxna bär eller stenfrukter. Af de båda släktena är Pandanus det viktigaste. Af Pandanus- Pandanus-art. (Banda-öarna.) arterna äro många värdefulla, såsom lämnande näringsmedel (fruktköttet) och tekniskt användbara ämnen, t. ex. P. utilis, hvars blad användas till flätning af säckir o. d. Jfr fig. l till art. Kokospalm. O. T. S. (G. L-m.) Pandanales, bot., den lägst stående serien bland monokotyledonerna. Blommorna äro nakna eller försedda med enkelt hylle, enkönade, hanblommorna med l-många ståndare, honblommorna med l- många fruktämnen. Blommorna sitta i sammansatta runda eller kolfliknande ställningar. Hithörande växter äro sumpörter eller träd med smala blad. Serien omfattar familjerna Typhacece, Pandanaceas och Sparganiacece. G. L-m. Pä ndanus L. fil., bot. Se Pandanacese. Pa'ndaros (grek. IlåvdaQog, lat. Pandärus), grek. myt., en son till Lykaon, härskare öfver de i Zeleia vid Idabergets fot boende lycerna, deltog i trojanska kriget på trojanernas sida och gällde som en skicklig bågskytt. Han dödades af Diome-des. A. M. A. Pandatäria, romerskt namn på en ö (nu Ven-t o t e n e) i Tyrrhenska hafvet utanför Kampaniens kust. Medlemmar af den kejserliga familjen förvisades stundom dit. PandectaB. Se Pandekterna. Pande'kterna (lat. pandectce, af grek. pande'k-tes, som innehåller allt), benämning på hufvud-delen af kejsar Justinianus' lagsamling. Se R o-merskrätt. PandektFst, kännare af pandekterna (se d. o.). Pandekträtt. Se Romersk rätt. Pandemi, Pandemisk (af grek. pan, allt, och démos, folk), en sjukdom, som angriper nästan alla människor, hvilka finnas på en ort. Adj. p a n-demisk. Jfr E n de m i och Epidemi. Pandemo^ium (mlat., af grek. pan, allt, och dat'mön, ande, demon), inbegreppet af alla öfver-mänskliga väsen; de onde andarnas 1. Satans rike; samling af illasinnade människor. Pa7ndemos (grek., "tillhörande hela folket", offentlig, allmän), ett binamn till Afrodite (se d. o.). Pander, Heinrich Christian, tysk ana-tom, f. 1794 i Riga, d. 1865, började i Wiirzburg undersökningar öfver djurens utveckling, som väckte stort uppseende och bildade utgångspunkten för en lång rad senare undersökningar, Historia metamorphoseos, quam ovum incubatum prioribus quinque diebus subit (1817), Beiträge zur entwick-lungsgeschichte des huhnchens im ei (s. å.). 1820 deltog han i Meyendorffs expedition till Buchara, blef 1823 led. af akademien i Petersburg, men tog redan 1827 afsked och bosatte sig på sitt gods i Livland. Han anställdes emellertid 1842 åter i statens tjänst. P. skref äfven mycket betydande geologiska och paleontologiska arbeten. R. T-dt.* Pandermit (Priceit), miner., vattenhaltigt kalciumborat, sammansatt enligt formeln 5Cap,6B203,9H20, kompakt, porslinsliknande; förekommer i stor mängd vid Marmarasjön och användes vid fabrikation af borax. A. Hng. PandeYo, de spanske zigenarnas ("gitanos") benämning på den baskiska trumman, hos oss vanligen kallad tamburin (se d. o.). A. L.* Pandharpur [pändäpö;o], stad i kejsardömet Indien, presidentskapet Bombay, distriktet Sholapur, vid Bhima, en biflod till Kistna. 32,405 inv. (1901). Staden hålles i stor vördnad af brama-nerna för sitt ryktbara tempel, helgadt åt Vithoba, en inkarnation af Vishnu, hvilket årligen öfver 200,000 pilgrimer besöka. (J- F. N.)