1421 Panini-Panizzi 1422 1781, som i detta fall innebar en fullständig omkastning af ryska utrikespolitiken, var därför ett nederlag för honom och en seger för medtäflaren Potemkin. Strax därefter i sept. s. å. tog kejsarinnan hans ålder till förevändning att skilja honom från all befattning med ärendena. P. var ingen stor statsman, men en skicklig diplomat, väl skolad i den samtida kabinettsdiplomatiens intriger. - P:s broder, generalen grefve Peter Ivanovitj P., f. 1721, d. 1789, utmärkte sig under kriget mot turkarna vid stormningen af Ben-der 26 sept. 1770 samt vid undertryckandet af Pugatjevs uppror (1773-75). Hans son, grefve Nikita Petrovitj P., f. 1770, d. 1837, var 1797-99 ryskt sändebud i Berlin och 1799-1804 riksvicekansler samt deltog 1801 i sammansvärjningen mot kejsar Paul. Jfr Briickner, "Materialien zur lebensbeschreibung des graf en Nikita Pe-trowitsch P." (7 bd, 1888-92). Hans son, grefve Viktor Nikititj P., f. 1800, d. 1874, var 1841-62 justitieminister, därefter ordf. i kommittén för redigering af lagen om lifegenskapens upp-häfvande samt 1864-67 generaldirektör i kejserliga kansliet för lagstiftningsangelägenheter. S. B. (L. S.) Panini, indisk grammatiker. Se Indiens språk och litteratur, sp. 540 ff. Panini (Panni n i), Giampaolo, italiensk målare, f. 1691 i Piacenza, d. 1764 i Rom, var lärjunge till Andrea Lucatelli, Benedetto Luti och Do-menico Roberti i Rom, där han förnämligast var verksam. Någon tid arbetade han äfven i Paris, där han 1732 blef medlem af akademien. Han målade uteslutande arkitekturbilder med figurer, dels utsikter, helst med ruiner, dels interiörer, såsom af S:t Peter i Rom. Af hans arbeten eger Sveriges Nationalmuseum två (tempelruiner med figurer). C. R. N.» Panio;nion. Se Jon ie n. Panipat [pänipä;t], stad i kejsardömet Indien, prov. Punjab, distriktet Karnal, n. n. v. om staden Delhi. 26,914 inv. (1901). Staden är af mycket hög ålder. I nyare tid har slätten kring P. varit skådeplats för tre i Indiens öden på afgörande sätt ingripande fältslag: 1526, då Båbar vid sin invasion i Indien slog Ibrahim Lodi, konungen i Delhi; 1556, då Båbars sonson Akbar där besegrade afga-nen Adil schahs hinduiske general, Himu, och därmed definitivt stadgade Mogulväldet, samt 1761, då afganernas härskare Achmed schah Durani besegrade marattchefen Sedasheo Rao Bao och därmed, indirekt till engelsmännens förmån, bröt maratternas makt. (J- F. N.) Pänis, lat., bröd. Pani7sker (grek. panifskoi), småpaner. Se P a n. Panisk förskräckelse. Se Panik. Panislami^m är beteckningen för en mer eller mindre systematisk sträfvan att ena alla den islamitiska religionens bekännare, hvarvid man vanligen också som syftemål uppställer deras fullständiga frigörelse från hvarje beroende af Europas kristna nationer. Denna propaganda, hvilken på sin tid ifrigt och skickligt understöddes af turkiske sultanen Abdul Hamid II, har sin egentliga härd i norra Afrika, särskildt i Egypten och Sahara-området (jfr Sen u s i). Indiens muhammedaner ha äfven varit föremål för panislamitisk agitation, men torde likväl i regel ha bevarat sin lojalitet mot den anglo-indiska regeringen. V. S-g. Pan^tza, Konstantin, bulgarisk officer, f. 1856 i Trnova, afrättad 28 juni 1890 i Sofia, medverkade vid Öst-Rumeliens förening med Bulgarien 1885 och utmärkte sig i kriget med Serbien s. å., då han i spetsen för en macedonisk friskara opererade på egen hand, var den förste, som öfverskred serbiska gränsen, samt deltog i Pirots eröfring. Befordrad till major, understödde P. kraftigt Stambolov i dennes kamp mot Ryssland under regentskaps-tiden 1886-87, men inlät sig sedermera i stämplingar med ryska agenter mot furst Ferdinand, möjligen med den fantastiska tanken att efteråt återkalla furst Alexander; sammansvärjningen upptäcktes emellertid i början af 1890, och Stambolov lät utan försköning arkebusera P. Denne hade stått i nära förbindelse med de macedoniska revolutionärerna, och mordet på Stambolov 1895 torde vara att betrakta som en hämnd från deras sida för P:s afrättning. H. B-n. Panixpasset, besvärlig och farlig passöfvergång i Glarneralperna, leder från Ilanz vid Rhen i Grau-biinden förbi byn Panix mellan Vorab och Haus-stock på 2,407 m. höjd till Elm i Sernftal i Glarus. Panizza [-ni7ttsa], Bartolomeo, italiensk anatom, f. 1785, d. 1867, blef 1817 professor i anatomi i Pavia, hvars anatomiska museum under hans ledning vann en storartad utveckling. Bland hans många arbeten märkas de öfver resorptionen genom venerna och om vissa nervers förrättningar samt hans samtidigt med Joh. Muller gjorda upptäckt af amfibiernas lymfhjärtan. I 25 års tid var han hufvudredaktör för "Gazzetta medica lom-barda". Hans staty är rest på universitetets gård i Pavia. &. T-dt. Panizzi [-ni;ttsi], sir Antonio, italiensk-engelsk biblioteksman, f. 16 sept. 1797 i Brescello (hertigdömet Modena), d. 8 apr. 1879 i London, blef 1818 jur. doktor och hade egnat sig åt advokatyrket, då han drogs med i den pie-montesiska revolutionen, 1820-21. Han dömdes till döden, men lyckades fly till Schweiz, utvisades därifrån och begaf sig 1823 till England, hvarest han till en början lif närde sig genom språklektioner. Beskyddad af Roscoe och lord Brougham, utnämndes han 1828 till professor i italienska vid University college i London. 1831 anställdes han som biträdande bibliotekarie vid British museum, blef 1837 föreståndare för afdelningen tryckta böcker därstädes och utöfvade på denna plats en omskapande verksamhet. Han ådagalade, huru boksamlingen vansköttes, utverkade af parlamentet förhöjda anslag, ombesörjde kataloger samt uppgjorde planen till den storartade och gallerierna (fullb. 1857). Genom Sir Antonio Panizzi. Efter målning af G-. F. Watts.