- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 20. Norrsken - Paprocki /
1423-1424

(1914) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Panizzi, sir Antonio - Panjab - Panjabi (Pendjabi, Penjabi) - Panka - Pankardit - Pankhurst, Emmeline, född Goulden - Pankl, Barbara - Pankok, Bernhard - Pankow (Berlin-Pankow)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1423 Panjab-Pankow 1424 P:s stora vyer, sällsynta energi, mekaniska uppfinningsförmåga samt outtröttliga uppmärksamhet på detaljerna blef bibliotekets anordning mönstergill. Antalet volymer uppdref han på 30 år från 225,000 till 800,000. Han utnämndes till öfver-bibliotekarie ("principal librarian") 1856, tog afsked 1866 och bekläddes 1868 med italiensk senatorsvärdighet. Under omhvälfningarna uti Italien 1848-49 och 1859-70 utgjorde P., till detta sitt fäderneslands fromma, en föreningslänk mellan de italienske patrioterna och Englands liberala statsmän. - P. utgaf bl. a. en kritisk edition af Bojardos "Orlando innamorato" jämte Ariostos "Orlando furioso" (tills. 9 bd, 1830-34), hvarvid han återställde det förra skaldeverkets fördärfvade text, samt vidare "Le prime quattro edizioni della Divina commedia" (1858). Jfr L. Fagan, "Life of Sir Anthony P." (2 bd, 1880). OR- G.) Panjab. Se P u n j a b. Panjabi (Pendjabi, Penjabi, eng. punjabi), det i Punjab af öfver 17 mill. inv. talade språket, räknas som ett af de större nyindiska språken, men står i hela sin grammatikbyggnad så nära hindi (se d. o.), att det lika väl kunde betraktas som en under detta språk hörande dialektgrupp, hvari det öfvergår mellan Sutlej och Jumna. Det har utbredt sig öfver områden, som förr upptogos af en äldre form af det moderna Lahnda. Det är hufvudsakligen på den yttre grunden af ett eget alfabet, liksom alla andra nyindiska alfabet en ombildning af det sanskritiska, som panjabi betraktas som ett särskildt språk. Dialekterna, som äro många, dela sig i afseende på inbördes sammanhang i tre grupper, höglandsmålen i n., dogri m. fl., de centrala dialekterna, af hvilka det af jaterna (se d. o.) talade jathki är den förnämsta, och slättlandsmålen i s., multani m. fl. Panjabi har en rätt stor litteratur af folkvisor, legender och sagor, äfvensom af religiöst innehåll. Sikhernas heliga skrifter, Adi granth o. a. från 1500-talet, hvilka ansetts utgöra det klassiska panjabi, ha af Trumpp uppvisats egentligen höra till hindlspråket, i den skriftform däraf, som benämnes Gurmukhi. I senare tider nyttjades uteslutande persiskan och i våra dagar hindustani, hindi och persiska nästan uteslutande som skriftspråk. Dock finnes en fullständig bibelöfversättning (1857) af Carey på panjabi. Jfr i allmänhet Beames "A comparative grammar of the modern aryan languages of India" (1873--79), Hörnle, "A grammar of the Eastern hindi compared with other gaudian languages" (1880), Kellogg, "Grammar of the hindi language" (2 uppl. 1893), särskildt öfver panjabi en grammatik af Leach (1838) samt E. P. Newton, "Panjabi grammar, with exercises and vocabulary" (1898), samt utförligt behandladt i vol. IX af "The linguistic survey of India". Bland ordböcker märkas en af Starkey (1850) samt Bhai Maya Lingh, "The panjabi dictionary" (1895). H. A. (K. F. J.) Panka, zool. Se B j ö r k n a n. Pankardit, med. Se K a r d i t i s. Pankhurst [pä'ŋkəst], Emmeline, född Goulden, de engelska suffragetternas ledarinna, f. i slutet af 1850-talet i Manchester, gifte sig 1879 med advokaten juris doktor Richard Marsden P., en radikal politiker och ifrare för kvinnorösträtten, samt blef änka 1889. Hon sysslade från 1880-talets början mycket med politisk agitation, både för kvinnorösträtten och för sociala reformer, anslöt sig 1892 till "oberoende arbetarpartiet" samt var 1893--98 medlem af fattigvårdsstyrelsen i Manchester. I okt. 1903 stiftade hon jämte sin dotter Christabel P. (se nedan) föreningen Women's social and political union, som afsåg att samla kvinnorösträttens anhängare oberoende af politiska partier. Föreningens propaganda fördes till en början med vanliga medel (tal, broschyrer, tidningsartiklar o. s. v.), men ändrade 1905 metod och har sedan dess alltmer tilltagit i våldsamhet och lagtrots. Störande af de politiska partiernas möten, ideliga deputationer till ministrarna (hvarvid deltagarinnorna trots polisafspärrningar sökt med våld intränga till dem i deras ämbetsrum eller bostäder eller i parlamentet), inslagning af fönsterrutor samt på sistone mordbrandsanläggningar och annan skadegörelse, t. ex. mot dyrbara konstverk, ha under fru P:s ledning blifvit dessa "stridande suffragetters" mest använda agitationsmedel, åsyftande på en gång att trötta regeringen till eftergift och att hos allmänheten inskärpa, att rörelsens medlemmar ej känna sig bundna af lagarna, så länge kvinnorösträtten ej blifvit genomförd. Af de suffragetter, som ådömts fängelsestraff, företogs sedan juni 1909 allt oftare, efter mönster från ryska fängelser, s. k. hungerstrejk som medel att förmå myndigheterna att frigifva dem. Fru P. har sedan febr. 1908 flera gånger ådömts fängelsestraff och därvid äfven genom hungerstrejk lyckats bli villkorligt frigifven. Senast i maj 1912 dömdes hon vid den stora processen mot rörelsens ledning (för sammansvärjning) till 9 månaders fängelse, hvaraf hon dock till följd af hungerstrejk endast aftjänat en ringa del. 1909 och 1913 företog hon agitationsresor i Nord-Amerika. -- Hennes äldsta dotter, Christabel P., f. 1882 i Manchester, har sedan 1901 varit sin moders främsta medhjälparinna i suffragettagitationen och inledde i okt. 1905 vid ett liberalt politiskt möte den sedan använda "stridstaktiken". Gång efter annan har hon undergått kortvariga fängelsestraff, hon ledda i mars 1912 en systematisk fönsterinslagningsdemonstration i stor skala i London, men flydde därpå undan åtal till Paris, hvarifrån hon sedan deltagit i rörelsens ledning och utgifvit dess organ, "The suffragette". Christabels yngre syster, Sylvia P., utbildade sig först till målarinna, men har sedan 1906 uteslutande egnat sig åt suffragettagitationen och bl. a. företagit flera utländska föredragsturnéer. V. S-g. Pankl, Barbara. Se Némcovå. Pankok, Bernhard, tysk arkitekt, f. 1872 i Miinster, studerade i Düsseldorf och Berlin, blef 1902 professor i Stuttgart och 1913 direktör för kungl. konstslöjdskolan därstädes, är en af representanterna för modernismen inom den samtida arkitekturen. Han har lämnat ritningar till Haus Lange i Tiibingen och till utställningsbyggnad i Köln, har inredt museisalar i Berlin (nationalgal-leriet), Stuttgart, Schwerin m. fl. städer och har utställt rumsinredningar vid utställningarna i Dresden 1898, Paris 1900, Turin 1902 m. fl. G-g N. Pankow (nu B er l in-P.), förort i n. till Berlin i preussiska reg.-omr. Potsdam (Brandenburg), vid Panke och flera järnvägar. 45,165 inv. (1910).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Oct 11 16:36:18 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbt/0756.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free