Pannöga, zool. Se Kräftdjuren. Panofka [-å'fka]. 1. Theodor Sigismund P., tysk konsthistoriker, f. 1800 i Breslau, d. 1858, tillbragte större delen af 1820-talet uti Italien, ledde utgräfningar och utarbetade en katalog öfver den stora antiksamling, som Berlinmuseet inköpte från konstvännen J. S. Bartholdys stärbhus (Museo Bartholdiano, 1827). Sedan Gerhard bragt till stånd "Instituto di correspondenza archeologica" i Rom (1829), gjorde P. denna institution väsentliga tjänster. Han vistades sedan länge i Paris, där han 1830-35 utgaf en beskrifning öfver hertigens af Blacas d'Aulps samlingar. Från 1835 var han bosatt i Berlin och verkade dels vid universitetet, dels vid museet. Bland hans arbeten märkas Recherches sur les véritables noms des vases grecs (1829), Terracotten des museums zu Berlin (1841 -42), Bilder antiken lebens (1843) och Parodien und karikaturen auf werken der klassischen kunst (1851). - 2. Heinrich P., den föregåendes broder, tysk sånglärare och violinist, f. 3 okt. 1807 i Breslau, d. 18 nov. 1887 i Florens, studerade i Wien violinspelet för Mayseder och komposition för Joachim Hoffmann, fortsatte dessa studier i Mimenen och Berlin, men bosatte sig 1834 i Paris, där han utbildade sig till sånglärare. 1842 öppnade han där jämte Bordogni en "Académie de chant", vistades 1842-52 i London dels som eftersökt sånglärare, dels som meddirektör vid italienska operan, återvände därefter till Paris och flyttade 1866 till Florens. P. författade flera sångskolor: The practical singing tutor, L'art de chanter (1855; öfv. på it. o. ty.), som blef banbrytande för det nyare sångstudiet på fysiologisk grundval, Abécédaire vocal m. fl. I sin ungdom komponerade han äfven för violin. P. blef 1854 led. af Mus. akad. i Stockholm. 1. (G-gN.) Panofobi, med. Se P anfobi. Panolis, zool. Se Tallflyet. Panopæa, astron., en af småplaneterna. Panophthalmitis (af grek. pan, allt, och ofthalmo's, öga), med., en inflammation, som sträcker sig till ögats alla delar, förorsakad af infektion, vare sig smittämnet införts utifrån eller kommit med blodet från en infektiös härd på annat ställe i kroppen. Då ögat är ohjälpligt förloradt, inriktas behandlingen på att förkorta sjukdomen och skaffa en för emaljöga lämplig stump. G-d. Panopli (fr. panoplie; jfr Panoplit), vapen, dekorativt ordnade i ett ställ eller på en vägg (pistol-, gevärs- o. s. v. panopli). Panoplit (grek. panopli'tes], fullt och tungt rustad krigare; staty i full rustning. Pano'polis, forntida stad. Se Chemmis. Panoptes. Se Argos, grek. myt. Pano'ptikon, Panoptikum (af grek. pan, allt, och optikos, som angår seendet), benämning på omfattande samlingar af allehanda skådeföremål, särskildt på vaxkabinett med bilder af historiska personer. I Stockholm finnes sedan 1889 ett dylikt panoptikon. Panorama (af grek. pan, allt, och ho'rama, syn, utsikt), vidsträckt utsikt åt alla håll från en högt belägen punkt, t. ex. ett torn, en bergtopp; rundutsikt; målning, som återger en sådan utsikt, rundmålning. En panoramamålning, fordom någon gång kallad cyklorama, anbringas på de vertikala väggarna i en cylindrisk byggnad. Åskådaren befinner sig på en upphöjd plats i byggnadens midt, på något afstånd från målningen, som är skarpt belyst, medan det direkta ljuset utestänges från åskådarplatsen. Därigenom att linje-och luftperspektiv i målningen noga iakttages samt åtskilliga verkliga föremål, t. ex. träd, bänkar, kanonlavetter, skanskorgar, placeras i förgrunden, kan en förvånande illusion åstadkommas. Som panoramamålningens uppfinnare anses den irländske målaren R. Barker (rundmålning af Edinburgh, 1788). Panoramabyggnader ha blifvit uppförda i många städer - i Stockholm fanns en rundmålningsbyggnad vid Kaptensudden på Djurgården 1889-96. Panoramamålningarna pläga i regel återge bekanta utsikter eller bataljer, belägringsscener - äfven historiska porträttgrupper i arkitektonisk inramning, såsom "Histoire du siécle" i Paris 1889. Jfr Diorama och Kosmorama. Upk.* Panoramakikare. Se Riktmedel. Pano'rmos, grek. 1. Hamnen i Efesos (se d.o., sp 1395). - 2. (Lat. Pano'rmus). Se Palermo. Pano'rpa, zool. Se Näbbsländor. Pano'rpidæ, zool. Se Näbbsländor. Panpipa. Se Panflöjt. Panpneumati'sm af grek. pan, allt, och pneuma, anda), filos., kallar Hartmann den åsikt, som fattar den sanna verkligheten som enhet af tänkande och vilja. S-e. Panpsyki'sm (af grek. pan, allt, och psyche, själ), filos., den åsikt, som fattar allt som besjäladt och sålunda antar all kroppslig verklighet som egande någon form af medvetande. Till och med atomerna fattas af en del tänkare som egande ett själslif låt vara ytterst lågt utveckladt. Naturfolkens animism (se d. o.) liksom de äldste grekiske filosofernas hylozoism (se d. o.) äro naiva former af panpsykism. Medeltidens mystiker och renässansens naturfilosofer voro ofta panpsykister. Till en liknande åsikt anslöto sig både Spinoza och Schelling. I nutiden har den förfäktats af Fechner, Hartmann, Paulsen, Hæckel, Verworn m. fl. S-e. Panrussi'sm (af grek. pan, allt), sträfvandet att utbreda ryskt välde eller rysk kultur öfver alla slaviska folk. Jfr Panslavism. Pansar (ty. panzer, it. panciera, af pancia, fr. panse, buk, således eg. den del af rustningen, som skyddar själfva bålen; på franska heter pansar cuirasse), en af metall eller annat svårgenomträngligt ämne förfärdigad skyddsbeklädnad mot anfallsvapen, såväl krigarens och riddarens rustning (se d. o.) som den på krigsfartyg, fästningsbröstvärn, kasematter, öfver artilleripjäser i form af torn eller kupoler, öfver lokaler för observatörer och för strålkastare o. s. v. anbragta järn-(stål-)beklädnaden till skydd mot fiendens artillerield. - I samma mån som artilleriets förstörelseverkan stegrats, har också försvaret rustat sig till motvärn, och det har i sin utveckling hållit jämna steg med artillerivapnet. Det är ej minst genom hopande af stora järnmassor i väldiga pansarkonstruktioner man på senaste tider sökt skydd mot de gröfre artilleriprojektilernas fruktansvärda verkan. Framforslandet af mycket stora och tunga artilleripjäser i fält möter emellertid stora svårigheter. Ombord på ett fartyg af tillräcklig bärighet och i synnerhet i en fästnings ka-