det segare valsade järnet till tornkalotten, under det att förpansaret (se Pansarkasematt och Pansartorn) gjordes af hårdjärn, som dock senare utbyttes mot götstål. Samtidigt härmed, 1889, började man i Frankrike använda götjärn (acier extra-doux) till fartygspansar, och snart kom detta äfven till användning vid landbefästningar. I början af 1890-talet ådagalade emellertid upprepade skjutförsök nickelstålets öfverlägsenhet, och sedermera tillkommo äfven nickelkromstålet och det cementerade stålet. Pansarkonstruktioner förekomma numera dels å befästningar, dels å fältartilleriets lavetter, dels å krigsfartyg. - A. Befästningspansar till skydd för artilleri utföres antingen som fasta kasematter och kaponjärer eller som rörliga torn. Till skydd för strålkastare användas äfven rörliga pansartorn, s. k. lystorn. Till skydd för observatörer o. d. användas dels vridbara torn, dels fasta pansarhufvar. Slutligen användas på bröstvärnet uppställda stålsköldar till skydd för infanteribesättningen. Se vidare Pansarhuf, Pansarkaponjär, Pansarkasematt, Pansarsköld och Pansartorn. - B. Å fältartilleriets pjäser anbringas för servisens skydd stålsköldar. Se härom Kanon, sp. 785. - C. Angående pansars användning å krigsfartyg se Pansarfartyg. L. W:sonM. Pansarbrytande kanoner, en benämning, som i slutet af 1800-talet infördes på de gröfre kust- och fartygskanonerna, enär de voro afsedda att bekämpa pansaret, som vid denna tid allmänt började användas som skyddsmedel, förnämligast på fartygen. Numera har benämningen fallit ur bruk, enär alla kust- och fartygskanoner konstrueras som pansarbrytande, d. v. s. så, att projektilens utgångshastighet kan uppdrifvas synnerligen högt, vanligen till 750-1,000 m. För att möjliggöra detta måste kanonen ha långt lopp, vanligen 45-50 ggr kalibern, och göras så stark, att den tål ett högt gastryck. Tid grofva kalibrar får eldröret till följd af det höga trycket och de moderna krutens höga förbränningstemperatur en ganska begränsad varaktighet, i det att urbränningar snart uppstå i loppet och göra detta tjänstodugligt. En 30,5 cm. kanon tål sålunda endast omkr. 100 skott afgifna med full stridsladdning. Denna omständighet utgör ett väsentligt hinder för kaliberns ökning, men det oaktadt har kalibern, som under 1900-talets första årtionde i allmänhet ej öfverskred 30,5 cm., på sista tiden ökats ända till 38 cm. och på enstaka håll (i Amerika) till 40,6 cm. Jfr Kanon, artill. G. af Wdt. Pansarbult, skpsb., bultar, som användas för att fästa pansarplåtar. Då backning (se d. o.) användes

Fig. 1.

Fig. 2

. bakom pansaret, har pansarbulten vanligen det utseende, som fig. l utvisar. Den inskrufvas bakifrån samt är till större delen af sin längd af-svarfvad till samma diameter som gängornas botten, hvarigenom risken för brott vid gängorna i händelse af projektilträff minskas. För att öka bultens elasticitet lägges kautschukunderlag innanför mutterns bricka. Förr användes genomgående pansarbultar med koniska hufvud (fig. 2), men denna konstruktion har frångåtts, emedan dylika bultar lätt inkastades som projektiler i händelse af träff i deras närhet. C. K. S. Pansarbåt. Se Pansarfartyg. Pansarbåtsföreningen. Se Svenska pansarbåtsföreningen. Pansardjuret, zool. Se Sköldsorken. Pansardäck, skpsb., är ett på pansarfartyg och opansrade kryssare i närheten af vattenlinjen befintligt däck (se d. o.) af tunn pansarplåt (vanligen 35-80 mm.), afsedt att mot artillerield skydda underliggande viktiga delar, såsom pannor, maskiner, ammunitionsdurkar och torpedbestyckning; det utgör dessutom en mycket stark förbindning af fartyget. - Pansardäcket fyller sin skyddande uppgift säkrare i den mån det är lågt placeradt, emedan

Fig. 1.

risken för direkta träffar i detsamma därigenom minskas. För att skydda mot träffar i närheten af vattenlinjen måste pamsardäcket på opansrade fartyg vid fartygssidan ligga under vattenlinjen (fig. 1); på pansarfartyg kan det däremot

Fig. 2

. ligga vid pansargördelns öfverkant (fig. 2), men denna konstruktion är numera frångången och ersatt med den i fig. 3 angifna, hvilken tydligen ger bättre skydd, emedan en invid vattenlinjen träffande projektil här skall genomslå såväl sidopansar som pansardäck för att kunna skada fartygets vitala delar. - I en del mariner, särskildt