Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 20. Norrsken - Paprocki / 1433-1434 (1914) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pansar - Pansarbrytande kanoner - Pansarbult - Pansarbåt. Se Pansarfartyg - Pansarbåtsföreningen. Se Svenska pansarbåtsföreningen - Pansardjuret, zool. Se Sköldsorken - Pansardäck

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

det segare valsade järnet till tornkalotten,
under det att förpansaret (se Pansarkasematt och
Pansartorn) gjordes af hårdjärn, som dock senare
utbyttes mot götstål. Samtidigt härmed, 1889, började
man i Frankrike använda götjärn (acier extra-doux)
till fartygspansar, och snart kom detta äfven
till användning vid landbefästningar. I början af
1890-talet ådagalade emellertid upprepade skjutförsök
nickelstålets öfverlägsenhet, och sedermera tillkommo
äfven nickelkromstålet och det cementerade stålet.

Pansarkonstruktioner förekomma numera dels å
befästningar, dels å fältartilleriets lavetter,
dels å krigsfartyg. - A. Befästningspansar till
skydd för artilleri utföres antingen som fasta
kasematter och kaponjärer eller som rörliga
torn. Till skydd för strålkastare användas äfven
rörliga pansartorn, s. k. lystorn. Till skydd för
observatörer o. d. användas dels vridbara torn,
dels fasta pansarhufvar. Slutligen användas på
bröstvärnet uppställda stålsköldar till skydd
för infanteribesättningen. Se vidare Pansarhuf,
Pansarkaponjär, Pansarkasematt, Pansarsköld
och Pansartorn. - B. Å fältartilleriets pjäser
anbringas för servisens skydd stålsköldar. Se
härom Kanon, sp. 785. - C. Angående pansars
användning å krigsfartyg se Pansarfartyg.
L. W:sonM.

Pansarbrytande kanoner, en benämning, som i slutet
af 1800-talet infördes på de gröfre kust- och
fartygskanonerna, enär de voro afsedda att bekämpa
pansaret, som vid denna tid allmänt började användas
som skyddsmedel, förnämligast på fartygen. Numera
har benämningen fallit ur bruk, enär alla kust-
och fartygskanoner konstrueras som pansarbrytande,
d. v. s. så, att projektilens utgångshastighet kan
uppdrifvas synnerligen högt, vanligen till 750-1,000
m. För att möjliggöra detta måste kanonen ha långt
lopp, vanligen 45-50 ggr kalibern, och göras så stark,
att den tål ett högt gastryck. Tid grofva kalibrar
får eldröret till följd af det höga trycket och de
moderna krutens höga förbränningstemperatur en ganska
begränsad varaktighet, i det att urbränningar snart
uppstå i loppet och göra detta tjänstodugligt. En
30,5 cm. kanon tål sålunda endast omkr. 100 skott
afgifna med full stridsladdning. Denna omständighet
utgör ett väsentligt hinder för kaliberns ökning,
men det oaktadt har kalibern, som under 1900-talets
första årtionde i allmänhet ej öfverskred 30,5 cm.,
på sista tiden ökats ända till 38 cm. och på enstaka
håll (i Amerika) till 40,6 cm. Jfr Kanon, artill.
G. af Wdt.

Pansarbult, skpsb., bultar, som användas för att
fästa pansarplåtar. Då backning (se d. o.) användes

Fig. 1.

Fig. 2

.

bakom pansaret, har pansarbulten
vanligen det utseende, som fig. l utvisar.
Den inskrufvas bakifrån samt är till större delen af sin längd
af-svarfvad till samma diameter som gängornas
botten, hvarigenom risken för brott vid gängorna
i händelse af projektilträff minskas. För att öka
bultens elasticitet lägges kautschukunderlag innanför
mutterns bricka.

Förr användes genomgående pansarbultar med
koniska hufvud (fig. 2), men denna konstruktion
har frångåtts, emedan dylika bultar lätt inkastades
som projektiler i händelse af träff i deras närhet.
C. K. S.

Pansarbåt. Se Pansarfartyg.

Pansarbåtsföreningen. Se Svenska pansarbåtsföreningen.

Pansardjuret, zool. Se Sköldsorken.

Pansardäck, skpsb., är ett på pansarfartyg och
opansrade kryssare i närheten af vattenlinjen
befintligt däck (se d. o.) af tunn pansarplåt
(vanligen 35-80 mm.), afsedt att mot artillerield
skydda underliggande viktiga delar, såsom pannor,
maskiner, ammunitionsdurkar och torpedbestyckning;
det utgör dessutom en mycket stark förbindning af
fartyget. - Pansardäcket fyller sin skyddande uppgift
säkrare i den mån det är lågt placeradt, emedan

Fig. 1.

risken för direkta träffar i detsamma därigenom
minskas. För att skydda mot träffar i närheten af
vattenlinjen måste pamsardäcket på opansrade fartyg
vid fartygssidan ligga under vattenlinjen (fig. 1);
på pansarfartyg kan det däremot

Fig. 2

.

ligga vid pansargördelns öfverkant (fig. 2), men denna
konstruktion är numera frångången och ersatt med den
i fig. 3 angifna, hvilken tydligen ger bättre skydd,
emedan en invid vattenlinjen träffande projektil här
skall genomslå såväl sidopansar som pansardäck för
att kunna skada fartygets vitala delar. - I en del
mariner, särskildt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>