kastare uppställes på pansarfartygen för underlättande af eldgifning nattetid m. m. - Ända till på sista tiden ha pansarfartygen försetts med rarnm

Fig. 2 a. Super-Dreadnought.

Fig. 2 b. Engelska slagskeppet "King George V".

(se d. o.), men den börjar numera uteslutas och ersättas med förstärkt förstäf. - De första pansarfartygen voro fullriggade (jfr Fregatt), naturligt nog, enär de voro enpropellrade och deras maskiner dessutom mycket kolödslande; sedermera har riggen för seglingsändamål borttagits och bibehålles nu blott för signalering, eldledning och utkik samt för hög placering af några strålkastare. - Åsikterna om lämpligheten att tilldela pansarfartyg torpednät (se d. o.) ha förut växlat inom olika mariner; numera börja dylika nät införas i allt större utsträckning. - Besättningsstyrkan å de nyaste pansarfartygen uppgår till icke mindre än 1,000-1,100 man. Utvecklingen af pansarfartygen under den gångna tiden framgår af tabellen å sp. 1441. Vid sidan af de ofvan omtalade egentliga slagskeppen ha under de sista åren, äfvenledes efter engelskt mönster (battle-cruiser), inom vissa mariner byggts s. k. slagskeppskryssare (se d. o.). Förutom slagskepp och slagskeppskryssare räknas till pansarfartygen jämväl pansrade kustförsvarsfartyg (jfr d. o.) och vanliga pansarkryssare (se Kryssare 2) Pansrade kustförsvarsfartyg förekommo förut inom alla mariner, men byggas numera endast inom de smärre. Hit höra svenska flottans l:a, 2:a och 3:e kl. pansarbåtar. l:a kl. pansar-båtarna utgöra kärnan i kustflottan, hvars hufvuduppgifter äro dels att om möjligt afvärja större landstigningsföretag samt att förhindra eller försvåra en fiendes förbindelser öfver hafvet äfvensom blockad och brandskattning, dels att trygga rikets neutralitet. För dessa ändamål kräfvas af l:a kl. pansarbåtarna kraftig bestyckning och bepansring samt hög fart i förening med full sjöduglighet. 2:a och 3:e kl. pansarbåtarna äro flytande, rörliga pansarbatterier, afsedda att stödja torped- och minförsvaret af vissa skärgårdsområden eller viktiga kustorter. l:a kl. pansarbåtarna kunna indelas i olika typer, benämnda efter respektive typfartyg. - Sveatypen (fig. 3), till hvilken ursprungligt förslag uppgjordes af 1879 års s. k. certkommitté, omfattar (siffrorna inom parentes ange årtal för färdigbyggnad) "Svea" (1886), "Göta" (1891) och "Thule" (1893). Den kännetecknades vid sin tillkomst af, att det svåra artilleriet, 2 st. 25 cm. kanoner, var uppställdt i ett pansartorn förut, under det att det medelsvåra artilleriet, 4 st. 15 cm. kanoner, stod akterut, skyddadt endast af skärmar och med sina langningsanordningar oskyddade. Elden var således mycket ojämnt fördelad rundt horisonten, i det att en stor sektor (omkr. 70°) akterut icke kunde beskjutas med det svåra artilleriet. Det lätta artilleriet utgjordes å "Svea" af 2 st. 38 mm. kanoner och några kulsprutor samt var alltså ganska svagt. Dessa fartyg ha liggande kompoundmaski-ner och cylindriska ångpannor af s. k. amiralitetstyp (tuberna placerade i eldstadens förlängning).