1451 Pansartåg-Panseron 1452 berget eller murad i betong. Kanon- och haubits-tornens täckande del gafs först formen af en låg cylinder eller af en stympad kon, men sedermera uppkom champinjonformen och slutligen den nu- Fig. 2. Pansartorn af Grusontyp. mera så godt som uteslutande brukliga kalott- eller kupolformen. I dessa torn finnes alltid en lavett, i hvilken pjäsen hvilar. Stundom är lavetten fast förenad med själfva kalotten, och i detta fall kallas tornet pansarlavett (jfr Lavettage, sp. 1429). Tornen konstrueras antingen för en eller för två pjäser. Snabbskjutande kanoner uppställas dock alltid i enkanonstorn. Man har äfven konstruerat Fig. 3. Lystorn (till skydd för elektriska strålkastare). transportabla torn för lättare pjäser, s,k. pansarkärror. Fig. l visar ett höjsänktorn i högt läge (a, b pansarhufven, c tornstommen, d underredets järnbalkar, som uppbära golf vet, e den tornet uppbärande pivåen, / pivåbocken, g dennas underlag af ek, h bellevillefjädrar, k balans med m motvikt, p tappgaffel med q motvikt, r rekyl- hake, s kopplingsstång och t kuggsegment för kanonens rörelser till och från skottställning i förbindelse med tornets upp- och nedgående rörelse, som uppbär segmentet, v handhjul för kringvridning, x graderad skena för sidoriktningens afläsning, z handhjul för kanonens höjdriktning, å förpansar). Fig. 2 visar ett pansartorn af Grusontyp för två 30,5 cm. kanoner (g gångspel för tornets kringvridande och åverkande, h drefhjul, som ingriper i k kuggkransen, j talrör, p förpansar, r koniska rullar, s lavettsläpa). Jfr vidare L a-v e 11 a g e, sp. 1429, fig. 6. - Lystornen Fig. 4. Observationstorn. (se d. o.) konstrueras vanligen som höjsänktorn (se fig. 3). Observationstornen göras däremot endast vridbara (se fig 4). L- W:son M. Pansartåg, krigsv., ett sådant järnvägståg, som har såväl lokomotiv och tender som vagnar skyddade af stålplåt och de senare besatta af infanteri eller lätt artilleri. Ett pansartåg består vanligen af lokomotiv med tender och ett mindre antal vagnar med höga väggar, i hvilka skottgluggar upptagits för infanteri i en eller två våningar eller ock för kulsprutor eller lätta snabbskjutande kanoner. Pansarplåten bör skydda mot gevärskulor, skrot och sprängstycken från fältartilleriets granater. Lokomotivet måste ställas i tågets midt, men detta medför olägenheten af minskad fart, 30-40 km. i timmen, då föraren ju ej själf kan se framåt banan. Pansartåg ha hittills egentligen användts endast af engelsmännen under boerkriget, och den ringa nytta de kunde anses ha haft af dem har ej manat till vidare efterföljd under senare krig. Ej heller i den moderna krigföringen torde pansartågen komma till användning annat än möjligen som förbindelseskydd eller under det s. k. lilla kriget. På en fortfästnings gördelbana kunna pansartåg också tänkas komma till nytta. L. \V:sonM. Pansarödlor, zool., detsamma som krokodildjur. Panseron [päsrl'j, Auguste M a t h i e u, fransk sånglärare, f. 1796 i Paris, d. där 1859, studerade vid konservatoriet och erhöll stora Rom-priset, hvarefter han i Bologna under Matteis ledning inhämtade kunskap i kontrapunkt, men i synnerhet lade sig vinn om undervisningsmetoderna för sång. Återkommen till Paris, fick han först anställning som ackompanjatör vid komiska operan, skref smärre operor och romanser, blef 1826 sånglärare vid konservatoriet och 1836 professor där. P. författade flera sångskolor: ABC musical, sol-feggier för mezzosopran, baryton och alt, Méthode de vocalisation m. fl. instruktiva verk, som man del-